När den grundläggande utbildningen återgår till normala förhållanden den 14 maj 2020 ska fokus ligga på att begränsa smittorisken. Eleverna ska ändå delta i närundervisningen om de inte "av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse", skriver man på webbsidan. Runt lunchtid 6.5 uppdaterades direktiven med ytterligare information om elevernas välmående, undervisningsgruppernas storlek med mera. "Den period som återstår av närundervisningen denna vår är viktig med tanke på elevernas välbefinnande och sociala relationer."

Utbildningsstyrelsen har publicerat direktiv för hur man i gymnasierna ska ordna undervisningen de sista veckorna i maj. Man rekommenderar att undervisningen fortsätter på distans men skriver till exempel att "det kan vara motiverat att inom en del läroämnen ordna vissa prov på kunnande i form av närundervisning." Läs mera på UBS:s webbsida.

Vi är medvetna om att anvisningarna varken kan eller kommer att ge svar på alla detaljer som berör arrangemangen. Det är förståeligt att man av en instans skulle önska få tydliga och detaljerade instruktioner för hur man ska gå till väga i alla situationer. Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen har skrivit ett blogginlägg på deras webbsida.

Här hittar man preciserade anvisningar till utbildningsanordnarna om hur skoldagen ska arrangeras de sista veckorna i maj.

"Man kommer inte att ge anvisningar om säkerhetsavstånd mellan personer."

"Ifall det i högstadiet är omöjligt att hålla isär undervisningsgrupperna satsar man på att hålla avstånd och strävar efter att sköta undervisningen i skift i mån av möjlighet."

"Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift."

 

Läs mera om 'Ett pusslande väntar rektorerna – FSL reder ut frågetecknen kring skolöppnandet  '

De två sista veckorna i maj ska man i grundskolan återgå till det normala. I praktiken ska man ändå undvika onödig fysisk kontakt, begränsa gruppstorlekarna och vara mycket noggranna med hygienen. Kommunerna och rektorerna har några arbetsdryga veckor framför sig för att ordna med alla specialarrangemang. 

"På Åland följer man nyhetsrapporteringen från Sverige i hög grad och där är samhället inte lika stängt som i Finland. Så man kanske tycker att det inte är så viktigt att vara så strikt här. Ingen på Åland har heller än så länge vårdats på intensiven på grund av covid-19, därför kan det kännas som att detta inte berör oss." Så säger Kjell Nilsson, bildningsdirektör i Mariehamn.

Skolorna öppnas den 14.5. Regeringen fattade beslutet på onsdagskvällen. Det blir nog en hel del jobb med det praktiska för rektorerna, säger vice ordförande Linda Felixson och konstaterar att det finns en hel del frågor att lösa nu. Skolskjutsarna kommer att vara den mest svårlösta delen av ekvationen när vi skall återgå till närundervisning. Dels hur vi ska kunna hålla avstånden under transporten, men kanske främst om det alls finns någon transport, säger Martin Ahlskog, rektor för Sursik skola i Pedersöre.

Vi kommer att ha mycket arbete framför oss under hösten då eleverna återvänder till sina skolor. Tilläggsresurser behövs för att kunna ordna och erbjuda stöd- och tilläggsundervisning för alla som behöver det, skriver Li Andersson i en kolumn i Läraren.

De senaste anvisningarna som publicerats på UBS berör elevfrånvaron när undervisningen sköts på distans. Det handlar om hur man ska följa upp deltagande och frånvaro i distansundervisningen  och hur man ska ingripa vid och förebygga eventuella problem.

Läs mera om 'Fyra frågor om permitteringar'

Coronakrisen är utmanande för kommunernas ekonomi och vi hör nu så gott som dagligen om samarbetsförhandlingar och permitteringshot. FSL har fått många frågor gällande permitteringar och vi har samlat svar på fyra av de vanligaste här.