FSL:s pressmeddelanden, mötesuttalanden och utlåtanden

Kontakta FSL:s kommunikatör Frida Holmberg om du vill ha mera information, en kommentar av förbundet eller tillgång till äldre uttalanden.

E-post: frida.holmberg@fsl.fi  tfn: 040 686 99 59

Här hittar du kontaktuppgifter till vår förbundsordförande och övrig personal på FSL:s förbundskansli och pressbilder.

 

Världslärardagen instiftades 1994 av UNESCO och firas alltså för 25:e gången den 5 oktober i år. Finland svenska lärarförbund anser att de finländska lärarna ska få uppskattning alla dagar om året, inte endast på Världslärardagen.

Idag samlas över 700 lärare i Vasa och deltar i en fortbildningsdag för att öka sin kompetens kring läsning och förbättra sitt kunnande, men även för att utveckla skolan som helhet.

-För att kunna utveckla skolan på bästa sätt måste lärarna ges möjlighet att öka sitt eget kunnande via en kvalitativt god fortbildning. Dessutom bör fortbildningen ske på arbetstid, säger FSL:s ordförande Christer Holmlund.

Eftertraktad utbildning

I Finland har lärarutbildningen traditionellt varit populär och lockat många sökande. Det här har i sin tur garanterat en god utbildning för våra barn och unga.

-En dag som denna är det viktigt att se betydelsen av lärarnas insats. Vi måste se till att vår skola står på en stabil grund med lärare och rektorer som mår bra, säger Holmlund.

Världens bästa lärare

Finland har en lärarkår med mycket gott anseende, en lärarkår som också utomlands är känd för sin kompetens, en lärarkår som kanske är den bästa i världen. Våra lärare är professionella och uppskattade för sin yrkeskunskap.

-Vi lever i en tid då skolan förväntas ta allt mera ansvar. Det här ansvaret är betydligt större än det var 1994 då Världslärardagen instiftades. Därför är det viktigt att vi tillsammans skapar förutsättningar för dem som jobbar i skolan att sköta sitt uppdrag, säger Christer Holmlund.

Många arbetslivsundersökningar visar att lärarnas arbetsmängd har tilltagit. Den upplevda stressen har ökat, det samma gäller också våldet i skolorna.

Därför har Finlands svenska lärarförbund FSL under detta läsår gjort arbetshälsa och välmående på arbetsplatsen till ett tyngdpunktsområde under läsåret 2019-20.

 

Våra lärare trivs överlag bra med sitt arbete. Många upplever att de utför ett meningsfullt jobb, visar arbetslivsundersökningar. Samtidigt drabbas allt fler lärare av utbrändhet. Finlands svenska lärarförbund FSL oroar sig i synnerhet för att arbetsbelastningen är stor bland de unga lärarna.

Lärarna har allt mindre tid att undervisa, då en stor del av lektionstiden går åt till att upprätthålla ordning i klassrummet. Det här är oroväckande, anser FSL.

Antti Rinnes regering satsar nästan en miljard euro på utbildning, men samtidigt nås vi av meddelanden om att flera kommuner har det svårt ekonomiskt och att samarbetsförhandlingarna inom kommunerna ökar.

Debatten inför riksdagsvalet 2019 och de kommande fyra åren inom rikspolitiken måste fokusera på hur man ska betala tillbaka skulden till skolan och utbildningen. Skulden har vuxit sig alldeles för stor under många år och den finlandssvenska skolan måste garanteras mer och säkrare resurser i fortsättningen.

Regionförvaltningen måste få större befogenheter att på eget initiativ granska kvalitéten och jämlikheten i skolan. Vårt nuvarande övervakningssystem är tandlöst, långsamt och byråkratiskt, anser Finlands Svenska Lärarförbund, Hem och Skola och Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Ansvaret kan inte ligga på föräldrarna, eleverna eller de studerande.

Fullmäktige för Finlands Svenska Lärarförbund FSL har valt ny förbundsstyrelse vid sitt möte i Tammerfors den 14–15 november 2018.

Mångsidigheten inom de finlandssvenska klasslärarutbildningarna har minskat och kompetensen bland framtida lärare är i fara. Sparkraven riktade mot universiteten får negativa följder för de svenskspråkiga lärarstuderandena. FSL:s fullmäktige uppmanar lärarutbildningarna att värna om sin grunduppgift, att utbilda kompetenta klasslärare.

Tid för ledarskap är nyckeln till en välmående och fungerande skola. Det finns ett stort behov av tilläggsresurser för att kunna fördela ledarskapet på fler personer. Mer tid för rektorerna att sköta alla olika arbetsuppgifter förbättras inte bara lärarnas utan också elevernas välmående och ork.