FSL:s pressmeddelanden, mötesuttalanden och utlåtanden
Kontakta FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström om du vill ha mera information, en kommentar av förbundet eller tillgång till äldre uttalanden.
E-post: mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi tfn: 040 686 99 59
Här hittar du kontaktuppgifter till vår förbundsordförande och övrig personal på FSL:s förbundskansli och pressbilder.
Undantagsarrangemangen i skolan har ökat ojämlikheten och skalat bort många av de sociala aspekterna som gör skolan till en trygg plats för barn och unga. Jämlikheten i utbildningen tryggar vi genom närundervisning, det har coronaåret lärt oss, säger Finlands svenska lärarförbunds ordförande Inger Damlin.
Nästan 40 procent av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna sänker sin timresurs för läsåret 2021–2022, visar Finlands svenska lärarförbunds kartläggning. En sänkt timresurs riskerar leda till större gruppstorlekar och mindre tid för varje elev. Det här är en direkt försämring för den enskilda eleven och klingar illa med regeringens tydliga budskap att satsa på barn och unga post coronapandemin, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Frågan om stödfunktioner för elever och studerande har aktualiserats under coronapandemin och kommer att vara en central fråga för kommunerna framöver. FSL tycker det är viktigt att granska kommunernas satsningar men efterlyser en tillräckligt bred infallsvinkel. Personalen i skolan utgör ett team som på olika sätt stöder elever och studerande, att analysera enbart en del av teamet är att ha för snäva parametrar, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Utredning på utredning visar att undantagsarrangemangen i skolan under pandemin har orsakat kunskapsluckor och riskerar elevernas och studerandenas psykiska hälsa. Alla kommuner borde göra en kartläggning över utbildningens behov och basera ansökan om stödpengar på den. Det stöd som beviljas måste sedan öronmärkas för att åtgärda de specifika behoven, anser FSL:s fullmäktige.
FSL har den 26 mars gett ett utlåtande om gymnasiediplomen. I utlåtandet framför FSL bland annat att gymnasiediplomen utöver diplomen i bildkonst, gymnastik och musik bör förbli frivilliga för gymnasierna att ordna. Bedömningen måste vara jämlik, kriterierna klara och utbildning gällande bedömningen måste ges till de som bedömer diplomen.
Den som önskar läsa utlåtandet i sin helhet ber vi kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..
Det är valtider igen och frågor om skola och utbildning ges viktigt utrymme i debatten. Vi står inför ett brytningsskede där tyngdpunkterna i kommunens uppdrag förskjuts och utbildningen blir en allt viktigare framgångsfaktor. Hur kommunerna tar hand om och utvecklar sin utbildningssektor kommer i allra högsta grad att påverka var finländarna väljer att bo i framtiden.
Rapporten om särdragen i den finlandssvenska utbildningen erbjuder en unik språngbräda för konstruktiva diskussioner om utmaningar och utvecklingsbehov för utbildningen på svenska i Finland. Inom FSL är vi stolta över vårt bidrag till rapporten och ser fram emot ett mera målmedvetet, långsiktigt och konsekvent arbete, både på nationellt och lokalt plan, för att trygga den svenskspråkiga utbildningsstigen.
Finlands Svenska Lärarförbund FSL tackar för möjligheten att ge ett utlåtande om utkastet till statsrådets utbildningspolitiska redogörelse. FSL anser att det nu framlagda utkastet till utbildningspolitisk redogörelse är viktigt med tanke på en målmedveten, långsiktig och konsekvent utveckling av utbildningspolitiken i Finland. En vision som sträcker sig över flera riksdagsperioder ger förutsättningar att trygga barnens, ungdomarnas och hela befolkningens rätt till bildning och välbefinnande.
Den svenskspråkiga Hörnan på Educamässan blir i år en unik direktsändning från G18 i Helsingfors. Onsdagen den 27 januari klockan 15.00 leder Sonja Kailassaari ett program med gäster från hela det finlandssvenska utbildningsfältet. Bland andra Fritjof Sahlström, dekanus vid Åbo Akademi, Linda Mannila, forskare och doktor i datavetenskap samt Jens Berg, företagare och publicist medverkar.
En hybridlösning för gymnasieundervisningen skapar ojämlikhet. En lärare kan inte undervisa studerande i klassen och studerande på distans samtidigt. Det här innebär att en studerande som följer med undervisningen per videolänk inte kan garanteras en läroplansenlig och kvalitativ undervisning.