Arbetstid

Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA).

 

Under våren 2020 har nya avtal gjorts. Den här artikeln är nu uppdaterad enligt de nya avtalsbestämmelserna.

 

I den här artikeln kan du läsa om:


Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen varierar mellan 18 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena. 

  1. i förskollärartjänst: 23
  2. i klasslärartjänst: 24
  3. i speciallärartjänst: 24
  4. i specialklasslärartjänst: 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare inom den grundläggande utbildningen

  • modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk): 18
  • det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk): 20
  • matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik: 21
  • religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi: 23
  • textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning: 24
  • övriga ämnen: 23

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår.

Särskilda uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten

Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, ska bestämmelserna i UKTA (se mer detaljer i kapitlet om elevhandledning och förberedelse av demonstrationstimmar) och de särskilda uppgifter som anges nedan till behövliga delar räknas in i lärarens undervisningsskyldighet:

  • Skötsel av bibliotek
  • Skötsel av samlingar
  • Ordnande av musikframträdanden
  • Ledning och övervakning av kostservice
  • Skötesel av AV-material och ansvar för datorutrustning
  • Elevkårshandledning
  • Klubbarbete
  • Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts
  • Ledning av verksamhet för elever på elevhem
  • Lärarhandledning

Korsanvändning av vissa ersättningar 

Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.

Minskning av undervisningsskyldigheten

Skolföreståndaruppgifter minskar usken och även förflyttningar mellan olika skolenheter. Läs mer om grunderna för en minskad undervisningsskyldighet i UKTA.

 

Hur lång är en lektion i grundskolan?

En lektion är enligt praxis i regel 45 minuter lång, medan rasterna är 15 minuter. Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska 45 minuter av en timme användas för undervisning. Däremot kan undervisningstiden indelas i sådana perioder som anses vara lämpliga. Hur lektionstiden har indelats inverkar inte på lärarnas löner.

 

Undervisningsskyldighet för ämneslärare inom gymnasieutbildningen

  • modersmålet och litteratur: 16
  • det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) och informationsteknik: 19
  • matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik: 20
  • religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, hälsokunskap, biologi och geografi: 21
  • Studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd: 22
  • Gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs): 23


Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

För studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är den årliga arbetsmängden 1600 timmar. 400 timmar är sådana som läraren får bestämma tid och plats för arbetet. Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter. 

Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten 

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

 

Koefficienttimmar 

Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. 

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.  

Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka. Demonstrationstimmarna är 3, och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8. 

Gymnasieresurstimmar 

För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande. Om gymnasieresursens användning besluter man för ett läsår i taget. Om gymnasieresursen inte används till sin helhet för uppgifter utom klass ska det oanvända antalet timar användas till undervisningsarbete.  

Av gymnasieresursen bör största delen användas till uppgifter utanför klass. För det här arbetet och de här uppgifterna som bestäms av rektor är undervisningsskyldigheten 19.

Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag, minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

 

Lovtider för läsåret 2020-2021

Läsåret 2020-2021 har 189 arbetsdagar.

  • Självständighetsdagen (sö) 6.12.2020
  • Trettondagen (ons) 6.1.2021
  • Påsken (fre-må) 4-5.4.2021
  • Första maj (lö) 1.5.2021
  • Kristi himmelsfärd (to) 13.5.2021
  • Vårterminens avslutning (lö) 5.6.2021


De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt.

Arbetsgivaren kan besluta att en tjänsteinnehavare även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna, de ovan nämnda tre FBA-dagarna och den övriga arbetsskyldigheten. Dessa extra planeringsdagar kan vara högst två till antalet och sammanlagt högst 12 timmar per läsår.

 

När och hur? 

FBA-dagarna ska ordnas under läsåret eller i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två extra planeringsdagar ska ordnas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna.

För extra planeringsdagar (sex timmar) betalas lärarna dagslön. De två extra planeringsdagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen deltar i de extra planeringsdagarna utöver de tre avtalade eller om bara en del av lärarna i kommunen eller skolan ska delta i dem.

Viktigt är att det klart framgår ur skolans läsårsplan på vilket sätt och när lärararbetsdagarna används i just din skola. Utgångspunkten är att arbetsgivaren har rätt att besluta hur de tre dagarna används.

 En del kommuner och skolor ger varje enskild lärare möjlighet att själva avgöra hur en dag per läsår används; till exempel till ämnesfortbildning. Möjligheten att själv påverka innehållet av en dag uppfattas av många lärare som en stor fördel.


Ibland på en lördag

I de flesta skolor ordnas två fortbildningsdagar i direkt anslutning till läsårets arbetsdagar eller undantagsvis på en lördag. Om en fortbildningsdag ordnas i början eller i slutet av sommarlovet, måste fortbildningsdagen hållas antingen dagen före eller dagen efter den första respektive sista skoldagen. Det är alltså inte korrekt att ordna en fortbildningsdag på fredag, om skolarbetet inleds på tisdag eller onsdag. Att ordna en fortbildningsdag på fredag då skolarbetet inleds på måndag är däremot okej. 

Förändringar i det nya avtalet från 2020: möjligt att byta undervisning till utvecklingsarbete

Från och med 1.8.2020 blir det möjligt att byta upp till 24 timmar undervisning till utvecklingsarbete. Den nya avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmar till utvecklingsarbete. Det antal undervisningstimmar som byts multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete. Läraren och rektorn kommer överens om till vilken typ av utvecklingsuppgifter som arbetstiden används till. Arbetstiden kan även användas för till exempel utveckling av lärarens eget kunnande eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.

För lärare anställda tillsvidare eller anställda minst för läsårets arbetstid och timlärare i huvudsyssla kan arbetsgivaren förordna två timmar studie- och planeringsarbete. Dessa två timmar kan användas senast den 31.8.2020 och måste användas som ett tillfälle på en elevarbetsdag.