Lön

Lärare och rektorers lönegrunder bestäms i kollektivavtal. Här kan du läsa om löner, tillägg och arvoden inom undervisningssektorn. Notera att denna text gäller dig som är kommunalt anställd inom UKTA-sektorn. 

 

I den här artikeln hittar du information om följande:

 

Lärarlönerna utgörs av en uppgiftsrelaterad lön samt eventuella individuella tillägg, övriga tillägg och arvoden, övertimsarvoden och ibland också en resultatbonus.

 

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från en bedömning av arbetes svårighetsgrad. Grundlönen bestäms i huvudsak på basis av ditt tjänsteförhållande. Också din examen och din behörighet för tjänsten inverkar på grundlönen.

 

Faktorer som påverkar arbetsvärderingen är:

  • kunnandet som behövs i arbetet
  • arbetets inverkan och ansvar
  • samarbetsförmåga
  • arbetsmiljön

 

Arbetserfarenheten återspeglas i en del av din lön som är årsbunden, det vill säga baserar sig på den tid som du har jobbat som lärare eller i andra uppgifter som är till väsentlig nytta i dina nuvarande uppgifter. På det individuella tillägget inverkar yrkesskicklighet och arbetsresultat samt arbetserfarenhet.

 

Övriga tillägg och arvoden omfattar bland annat fjärrortstillägg, demonstrationstillägg, tillägg för skötsel av samlingar och språktillägg. Övertimsarvodet bestäms utgående från hur många timmar du undervisar utöver din undervisningsskyldighet. En resultatbonus som kan utbetalas utgående från arbetsenhetens resultat.

 

Individuellt tillägg

Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat. Det individuella tillägget beviljas i regel tillsvidare. Det är dock också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

 

Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man även beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (till exempel yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet. Också samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (till exempel egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (till exempel pålitlighet, ansvarskänsla) kan beaktas. Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (till exempel höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det inte orsak att använda denna faktor som grund för individuellt tillägg.

 

Bedömning av arbetsprestation

Utvärdering av arbetsprestation och yrkesskicklighet är redskap för styrning av den anställdas arbetsprestation. Grunden för att bevilja det individuella tillägget ses årligen över vid samtal mellan chefen och den anställda. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna prioriteras under året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorn att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

 

Årsbundet tillägg

Om du är anställd i huvudsyssla, är du utgående från din anställningstid berättigad till ett årsbundet tillägg av det individuella tillägget. Följande krav ställs dock:

  • Du har fyllt 18 år
  • Du arbetar inom undervisningssektorn
  • Du utför övriga uppgifter som medför väsentlig nytta för de nuvarande arbetsuppgifterna
  • Arbetsgivaren kan vara i Finland eller utomlands
  • en övergångsbestämmelse från 1.8.2000 listar anställningstid som också räknas som tjänstgöringstid i detta avseende,
  • Anställningsförhållandet har varat minst 30 dagar eller en kalendermånad.
  • Ansökan om tillägget görs skriftligen.

 

Årsbunden del av lönen

De årsbundna delarna av lönen utbetalas efter följande tjänsteår: 5 år 8 år 10 år 15 år 20 år
Rektorer och biträdande rektorer 5% 5% 10%
Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 5% 6% 6% 6%

Tjänsteinnehavare som lektor i elevhandledning i grundskola

2% 4% 5% 11%

Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla

6% 4% 9% 6% 6%

Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/vuxengymnasium

6% 3% 10% 4% 6%

 

Den årsbundna delen uträknas på grundlönen med principen ränta på ränta.

 

Tjänsteledighet och lön

Om en lärare (inom kommunala sektorn) har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren ändå INTE rätt till lön under ferierna. Läraren borde alltså istället anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

 

Syftet med avtalet är inte att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet.

 

En del arbetsgivare har tolkat paragrafen så att även en dags oavlönad tjänstledighet före lov innebär att läraren går miste om lovtidens lön. Detta förfarande är mot avtalets tillämpningsanvisning. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv för hur paragrafen tillämpas. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

 

Övriga tillägg och arvoden

 

Klassföreståndare och grupphandledare

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare enligt följande:

  • klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar och
  • klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna.

 

En lektor och samtidigt grupphandledare vid gymnasiet får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor vid vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

 

Övertimarvode

Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

 

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid läroanstalten.

 

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut så här: Den uppgiftsrelaterade lönen enligt respektive bilaga x 0,83 : undervisningsskyldigheten i tjänsten

 

Övertimarvodet avrundas med en cents noggrannhet.

 

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas inte tjänsteinnehavarens årsbundna tillägg, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

 

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits. Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

 

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12 (ett årligt övertimarvode) och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten. Det här gäller om inget annat bestäms i respektive bilaga i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal.

 

Stödundervisning

Arvodet för stödundervisning bestäms enligt övertimarvodesgrunden (engångstimarvode – enskilt hållen timme) i lärarens egen tjänst. Ersättningen betalas enligt UKTA, DEL A, Kap. II § 22.

 

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor, ersättning för konst- och färdighetsämnen samt demonstrationstillägg

Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola betalas en ersättning utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå. Arbetsgivaren fastställer ersättningen enligt tabellen.

 
Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola:

Elevantal     Belopp, €/mån.
100–200      192,13
201–400      288,17
401–600      384,21
601–           480,28

 

Konst- och färdighetsämnen

Till en innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen nedan. Detta förutsätter att det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren ovan.
Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9   Belopp, €/mån.
1–2    192,31
3–8    384,60
9–      576,91

 

Timmar för förberedelse av demonstrationer

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i åk 7–9.

 

Schema för demonstrationsersättningar

Grundskolor och gymnasier Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier
Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar Klasstimmar i biologi (ej geografi)

2,50–7,49     1   10–29,99
7,50–12,49   2    30–
12,50–17,49  3
17,50–22,49  4   osv.

 

Löner och tillägg vid vetenskapliga högskolor och statens övningsskolor

Den statliga utbildningssektorn har ett lönesystem baserade på arbetsvärdering. Detta innebär att alla löner är individuella. En lön består dels av en uppgiftsrelaterad del som är graderad enligt kravnivåer utgående från arbetsuppgifternas svårighetsgrad, dels av en individuell del som beaktar bl.a. kvalitets-, erfarenhets- och utbildningsaspekter.

 

Ålderstillägg och tidsbestämda höjningar ingår inte i systemet.

 

Löner och tillägg vid medborgarinstitut och folkhögskolor

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för rektorer, lärare i huvudsyssla och planeringsansvariga lärare och uträkningen av tiden bestäms enligt UKTA, DEL A, § 13–18. Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen är följande:

 

 

5 år

8 år

10 år

15 år

20 år

Rektorer och biträdande rektorer

   

5 %

4 %

6 %

Lärare

2 %

3 %

9 %

6 %

6 %

Planeringsansvariga lärare

2 %

3 %

10 %

10 %

10 %

 

Löner och tillägg för timlärare vid medborgarinstitut och folkhögskolor

Till en timlärare betalas 24,29–27,86 euro för varje undervisningstimme läraren hållit.

 

Till en timlärare som har behörighet som lärare i huvudsyssla vid folkhögskolor och medborgarinstitut samt till en timlärare som har slutfört 35 studieveckors pedagogikstudier för lärare betalas ett timarvode som är 10 % högre än vad som annars betalas timläraren. Om timläraren slutfört endast grundstudierna i vuxenpedagogik är timarvodet 5 % högre.

 

Årsförhöjning

Till en timlärare som i snitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i tre år har undervisat i snitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.

 

Semesterersättning och semesterpenning

En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen (162/2005). Semesterersättning betalas vid utgången av medborgarinstitutets eller folkhögskolans arbetsperiod eller när anställningen upphör.

 

Timläraren skall ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

 

Om timläraren för samma tid får semester, semesterersättning eller semesterpenning på basis av ett annat anställningsförhållande hos samma arbetsgivare, har läraren inte rätt till den semesterersättning som avses i denna paragraf.

 

En timlärare intjänar semesterpenning för sådana kalendermånader då timläraren har minst 14 arbetade dagar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 14 arbetade dagar, eller 35 arbetstimmar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 35 arbetstimmar (full kvalifikationsmånad).

 

Semesterpenningen räknas ut enligt följande:

50 % Semesterersättning för arbetsåret x Månader med 14 arbetsdagar eller 35 undervisningstimmar
___________________________________________________________________
Antalet anställningsmånader

 

Semesterförmånerna för en timlärare fastställs med stöd av bestämmelserna i semesterlagen med undantag av semesterpenningen.

 

Semesterersättningen är 9 % av de löner som betalats under hela anställningsförhållandet (11,5 %, om anställningen har fortgått utan avbrott minst ett år före kvalifikationsårets utgång).

 

Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren en specifikation över semesterersättningen.

 
Sjuklön och lön för moderskapsledighet

Till en timlärare som i snitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 8.

 

Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som sammanhängande, om läraren har varit i sitt eget medborgarinstituts eller sin egen folkhögskolas tjänst fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i snitt 14 timmar per vecka.

 

Rätten för andra timlärare än de i mom. 1 avsedda timlärarna att få moderskapsledighet och avlönad sjukledighet bestäms i enlighet med arbetsavtalslagen.

 
Tillfällig vårdledighet

En timlärare som undervisar i snitt minst 14 timmar per vecka har i enlighet med AKTA kap. V § 9 rätt till avlönad arbetsledighet (tillfällig vårdledighet) för att ordna vård för eller vårda sitt barn då barnet insjuknat plötsligt.

 

Ersättningar för resekostnader

En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer respektive bestämmelser i AKTA, dock med följande undantag:

 

Till en timlärare som är bosatt i någon annan kommun än den där medborgarinstitutet eller folkhögskolan är belägen betalas resekostnadsersättning för timlärarens resa från bostaden som ligger utanför kommunen eller från lärarens verksamhetsställe utanför kommunen till medborgarinstitutets eller folkhögskolans arbetsställe till den del resans längd överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan samt betalas dagtraktamente.

 

Till en timlärare som är bosatt i samma kommun betalas resekostnadsersättning från timlärarens bostad eller verksamhetsställe till medborgarinstitutets eller folkhögskolans arbetsställe, dock högst till den del resan överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan.

 

Lönebetalning

Perioden och tidpunkten för lönebetalningen följer AKTA kap. II § 17.

 

Nyttiga länkar

Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal UKTA

 

Kommunarbetsgivarna har tilsammans med OAJ gett ut broschyren "Goda resultat genom lönesystemet - Lönehandbok för den kommunala undervisninsgpersonalen". Handboken ger hjälp i processen med att bygga upp ett fungerande lönesystem och tillämpa det.