Ledigheter

Alterneringsledig, studieledig, sjukledig... Det finns många livssituationer som förutsätter en paus från jobbet. Här har vi samlat kortfattad information för dig som funderar på en ledighet av något slag.

 

I den här artikeln hittar du information om:

 

Alterneringsledighet

Behöver du samla krafter en tid? Eller vill du ägna dig åt något annat än undervisning? Då kan alterneringsledighet vara ett bra alternativ för dig. 

 

Alterneringsledighet förutsätter bland annat att du har jobbat minst 20 år. Den övre åldersgränsen för att ta ut alterneringsledighet är 60 år. Du kan vara alterneringsledig i mins 100 kalenderdagar utan avbrott men maximalt 180 kalenderdagar utan avbrott. För att kunna vara alterneringsledigt måste du ingå ett skriftligt avtal med din arbetsgivare. 

 

Som alterneringsledig har du rätt till alterneringsersättning, det vill säga 70% av den arbetslöshetsersättning som du skulle ha rätt till om du blir arbetslös. Frågor kring den här ersättningen och andra detaljer kring alterneringsledigheten svarar Lärarnas arbetslöshetskassa på. 

 

Sjukledighet

För att du skall vara berättigad till sjukledighet måste du uppvisa ett godtagbart läkarintyg för din arbetsgivare. Läkarintyget kan du i allmänhet få genom företagshälsovården eller på någon annan läkarstation. Om du drabbas av en kortvarigare sjukdom och är arbetsoförmögen under högst tre dagar, räcker det dock i allmänhet med att du på något tillförlitligt sätt påvisar din sjukdom eller skada.

 

Tjänstledighetens längd beviljas i allmänhet enligt ett läkarintyg. Enligt kollektivavtalen är dock läkarintyget endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren kan avvika från om det finns en grundad anledning till detta. Det här kan bli aktuellt till exempel om det framkommer att den anställda har utfört liknande arbete under sin sjukledighet.

 

Om din arbetsgivare av någon anledning underkänner ditt läkarintyg, har arbetsgivaren rätt att beordra dig till en undersökning hos en annan läkare som arbetsgivaren anvisar. Det kan vara bra att kontakta förtroendemannen, ifall du skulle stöta på problem med ditt sjukintyg. Du kan också kontakta förtroendemannen vid andra knepigheter gällande sjukledigheter.

 

Lön under sjukledigheten

Du som är kommunalt anställd lärare har rätt till lön under sjukledighet, i princip upp till sex månader. Som tjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla är du berättigad till hela din lön under de 60 första sjukdagarna under ett kalenderår (januari-december). Om din sjukledighet eller dina sjukledigheter sammanlagt varar längre än 60 dagar, betalas i fortsättningen två tredjedelar av din grundlön under högst 120 kalenderdagar. Om du har haft övertimmar eller andra avlönade uppdrag, får du lönen för dessa oavkortad om du är sjukledig längre än 60 dagar, dock bara fram till slutet av pågående läsår.

 

Då du har beviljats en sammanhängande sjukledighet under sammanlagt sex  månader – antingen utan avbrott eller i flera perioder – har du inte längre rätt till avlönad sjukledighet. Efter en 180 dagars sjukledighet kan arbetsgivaren betala högst två tredjedelar av din ordinarie lön under 185 kalenderdagar. Den här lönen betalas dock enligt arbetsgivarens prövning.

 

För sjukledighet betalas inte lön efter det att sjukledigheten har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för en längre tid än 12 månader. 

 

Sjukledigheten betraktas som sammanhängande om du inte har avbrutit den för att tjänstgöra under mer än 30 på varandra följande kalenderdagar. Lägg märke till att det i det här sammanhanget inte spelar någon roll om din sjukledighet beror på en eller flera olika sjukdomar eller skador. Likaså saknar det betydelse om du har avbrutit sjukledigheten för skolans sommarlov eller andra skollov.

 

Nyanställd?

För att sjuklönen skall utbetalas på sättet som vi har beskrivit ovan, måste din anställning ha varit i kraft i minst 60 dagar innan sjukskrivningen. Om du inte uppfyller det här kravet har du rätt att få din lön under bara de 14 första dagarna av din sjukledighet.

 

Arvoden och tillägg

Om du har drygat ut din lön med övertimmar eller andra uppdrag som ersätts separat, beräknas din sjuklön också utgående från dessa. Sjuklönen betalas enligt det medeltal av dina veckotimmar som framgår av den arbetsplan som var i kraft året då du inledde din sjukledighet. För specialuppdrag betalas lön maximalt till början av följande läsår.

 

Ansök om sjukdagpenning

Då du på grund av din sjukfrånvaro förlorar din lön, ska du ansöka om sjukdagpenning hos Folkpensionsanstalten. Så länge du är sjukledig med lön är det din arbetsgivare som ansöker om dagpenningen och även mottar den, men efter att din avlönade sjukledighet tagit slut ska du själv ansöka om dagpenningen.

 

Sjukdagpenningen är inkomstrelaterad och beräknas enligt den senast verkställda beskattningen. om dina inkomster av någon anledning har ökat med mera än 20 procent efter den senast verkställda beskattningen, har du rätt att ansöka om att din sjukdagpenning beräknas enligt den senare och högre inkomstnivån.

 

På FPA:s webbplats kan du räkna ut hur stor din sjukdagpenning skulle vara. Dagpenningen betalas endast för vardagar, dock så att också lördagar och helgaftnar räknas som vardagar.

 

Om din sjukdom blir långvarig

Om du blir tvungen att vara sjukledig under en längre tid, ber FPA dig om ett mera omfattande läkarintyg, ett B-utlåtande. Det här händer senast då sjukledigheten fortgått under 90 dagar. FPA kan också vid behov utreda behovet av rehabilitering. Det här kan komma i fråga då sjukdagpenningen utbetalats under minst 60 dagar.

 

Sjukdagpenning i 300 vardagar

Du kan få sjukdagpenning under sammanlagt högst 300 vardagar. Sjukdagpenningen betalas till och med slutet av månaden som föregår den månad då du skulle ha fått sjukdagpenning under sammanlagt 300 vardagar. Till de här 300 vardagarna räknas alla de dagar under de senaste två åren då du har fått sjukdagpenning från FPA.

 

När du har uppnått maximitiden på 300 vardagar, måste du vara i tjänst under minst ett år för att du på nytt skall ha rätt till sjukdagpenning på grund av samma sjukdom som tidigare. Om du dock råkar ut för en annan sjukdom och blir arbetsoförmögen på grund av den, är du berättigad till sjukdagpenning efter självkrisktiden. 

 

A-kassa efter sjukdagpenning

Om du är arbetsoförmögen efter att sjukdagpenning har utbetalats för den maximala tiden, skall du ansöka om sjukpension. För perioden från att utbetalningen av sjukdagpenning upphört till att du beviljas sjukpension skall du ansöka om arbetslöshetsdagpenning från Lärarnas arbetslöshetskassa. 

 

När någon anhörig insjuknar

Har någon av dina närmaste insjuknat i en svår sjukdom? Som löntagare har du rätt till en tillfällig ledighet, ifall någon av dina familjemedlemmar plötsligt råkar ut för en sjukdom eller en olycka, och det blir nödvändigt för dig att finnas till hands. 

 

Om du blir tvungen att stanna hemma för att ta hand om dina närmaste, måste du delge din arbetsgivare din frånvaro och orsaken till den så fort som möjligt. Din arbetsgivare kan också be dig lämna in en utredning över orsakerna till din frånvaro.

 

Sjuk under sommaren

Om du insjuknar under sommarlovet, är du i allmänhet inte tvungen att ansöka om tjänstledighet (sjukledighet) av din arbetsgivare för sjukdomstiden. Är du däremot arbetsoförmögen under den så kallade kalkylerade semestern, har du rätt att få både din lön och sjukdagpenning under sjukdomsperioden.

 

Sjukdagpenningen kan du få efter självrisktiden - alltså insjukningsdagen och nio därpå följande vardagar. Eftersom de flesta anställda inom andra sektorer än undervisningssektorn har möjlighet att skjuta upp sin semester ifall de insjuknar under den, har lärarna beviljats denna rättighet i tjänstekollektivavtalen som ett substitut för den förlorade semesterperioden.

 

Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid den 16 juni. Längden på den kalkylerade semestern beror bland annat på dina tjänsteår.

 

Deltidsarbete

Om du är intresserad av deltidsarbete (partiell tjänstledighet) kan du vända dig till din arbetsgivare för att ta reda på vilka möjligheter du har att minska på din arbetstid. Om du fungerar som rektor eller föreståndare, kan du vända dig till kommunens bildningschef. Det är din chef som har rätt att besluta om du skall beviljas partiell tjänstledighet.

 

Då du är partiellt tjänstledig betalas din lön (alla lönedelar) enligt hur många timmar av din undervisningsskyldighet du utför. Du ska delta i de tre lärararbetsdagarna i proportion till hur mycket lägre din arbetstid är jämfört med fullarbetstid, medan samplaneringsskyldigheten gäller deltidsarbetande tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla. 

 

De årsbundna tilläggen utbetalas enligt ditt nya antal undervisningstimmar. Om ditt genomsnittliga timantal är under 16, räknas denna anställningstid inte till tid som berättigar till nya årsbundna tillägg.

 

Familjeledighet

Det här delen är för dig som antingen funderar på dina rättigheter som förälder eller som står inför en familjeledighet eller vårdledighet. Här kan du också läsa om vården av sjuka barn och barndagvård.

 

Moderskapsledighet

Senast två månader innan du inleder din moderskapsledighet måste du vidtala din arbetsgivare. Om du har ett tjänsteförhållande anhåller du skriftligen om att bli beviljad tjänsteledighet, medan arbetstagare endast behöver ge ett skriftligt meddelande till arbetsgivaren. Du har alltid rätt att få moderskapsledigt under samma period som Folkpensionsanstalten betalar moderskapspenning. I mån av möjlighet skall du också ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur du kommer att utnyttja samtliga familjeledigheter.

 

Under moderskapsledigheten får lärare i regel full lön under de 72 första vardagarna. Det uppställs dock vissa krav för att du skall ha rätt till den avlönade moderskapsledigheten. Inom den kommunala sektorn skall en lärare bland annat ha varit anställd minst två månader innan moderskapsledigheten inleds. Dessutom skall arbetsgivaren ha fått en ansökan eller ett meddelande om moderskapsledigheten senast två månader innan den inleds.

 

FPA betalar ut moderskapspenningen för sammanlagt 105 vardagar. Du kan börja lyfta din moderskapspenning mellan 50 och 30 dagar före den beräknade nedkomsten. Det här betyder att du själv avgör exakt när du börjar din moderskapsledighet. Om antingen din egen eller fostrets hälsa kräver det, kan utbetalningen av moderskapspenningen också tidigareläggas.

 

Under den period som du får full lön betalas moderskapspenningen direkt till din arbetsgivare. Det här gäller dock inte under den kalkylerade semestern, då du har rätt till både moderskapspenningen som FPA betalar och din lön.

 

Om moderskapsledighetens första 72 vardagar infaller under sommaravbrottet, har du under den kalkylerade semestern (som börjar den 16 juni) rätt att få både din lön och din moderskapspenning. I vanliga fall betalar Folkpensionsanstalten moderskapspenningen direkt till arbetsgivaren under den avlönade moderskapsledigheten. Den här rätten till både avlönad moderskapsledighet och moderskapspenning har utarbetats som en kompensation för att lärare, som till skillnad från andra arbetstagare och tjänstemän, inte har möjlighet att skjuta upp sin ledighet så att den börjar först efter moderskapsledigheten.

 

Faderskapsledighet

Faderskapsledighet kan vara i högst 54 vardagar. Under faderskapsledigheten betalar FPA ut faderskapspenning.

 

Som faderskapsledig har du rätt till full lön under de sex första vardagarna om du har varit anställd hos kommunen eller samkommunen i minst två månader omedelbart före faderskapsledighetens början. Du måste ansöka om faderskapsledigheten senast två månader före den planerade ledigheten för att har rätt till lönen.

 

Efter faderskapsledigheten kan du som pappa hålla antingen föräldraledighet eller vårdledighet. Mer information om de här två alternativen hittar du nedan. 

 

Föräldraledighet

Genast efter moderskapsledigheten följer en 158 dagar lång föräldraledighet, då du har rätt till oavlönad tjänstledighet. Du kan dela upp föräldraledigheten i två perioder, som är minst 12 dagar långa. Till skillnad från moderskapsledigheten, kan antingen mamman eller pappan utnyttja föräldraledigheten. Du måste dock ansöka eller meddela din arbetsgivare om föräldraledigheten senast två månader innan den inleds.


Under föräldraledigheten har du inte rätt till lön, utan Fpa betalar istället en föräldrapenning. Föräldrapenningen beräknas utgående från dina löneinkomster under det föregående beskattningsåret. Det är alltså inte dina inkomster direkt före ledigheten som i första hand avgör hur stor din föräldrapenning är. Om dina inkomster har ökat avsevärt i jämförelse med den senaste beskattningen, kan du ändå anhålla om att din föräldrapenning skall bestämmas utgående från dina löneinkomster under de sex senaste månaderna.

 

Om din föräldraledighet sträcker sig över sommaravbrottet, har du möjlighet att avbryta din ledighet och träda i tjänst för perioden då sommarlovet infaller. Den här perioden förlänger inte föräldraledigheten, men du har rätt att få både föräldrapenning och lön under den kalkylerade semestern. Det här systemet har utarbetats som kompensation för att lärare, till skillnad från andra anställda, inte har möjlighet att flytta sin ledighet till familjeledighetens slut. Rättigheten är tryggad i kollektivavtalet och arbetsgivaren är alltså tvungen att bevilja dig lönen för sommarmånaderna. Kom alltså ihåg att du inte är tvungen att ansöka om föräldraledighet för sommarlavbrottet.

 

Vårdledighet

Efter att du har avslutat föräldraledigheten har du rätt att få oavlönad vårdledighet till och med att ditt barn har fyllt tre år. Båda föräldrarna kan beviljas vårdledighet, dock inte samtidigt. Du kan spjälka upp vårdledigheten i två perioder, där båda perioderna varar minst en månad. Under vårdledigheten har du inte rätt till lön, utan istället skall du ansöka om FPA:s stöd för hemvård av barn.

 

Kom ihåg att ansöka eller meddela om vårdledigheten senast två månader innan du vill inleda den. Tidpunkten för vårdledigheten kan ändras enbart av oförutsedda och vägande skäl.

 

En vårdledighet kan avbrytas när en ny moderskapsledighet inleds. 

 

Hemma med sjukt barn

Om ditt barn är under 10 år (för handikappade barn gäller en högre åldersgräns) och plötsligt insjuknar, har du rätt att få tillfällig vårdledighet för högst fyra arbetsdagar. Inte heller i det här fallet kan båda föräldrarna vara lediga samtidigt.


Om du är kommunalt anställd, har du rätt att få full lön för högst de tre första kalenderdagarna under din tillfälliga vårdledighet. Lägg märke till att eftersom man räknar kalenderdagar, innebär det att om du stannar hemma med ditt barn från och med en fredag, räknas också lördagen och söndagen till den tillfälliga vårdledigheten. Villkoren för avlöningen har slagits fast i avtal, men det finns stora variationer mellan olika sektorer.

 

Studieledighet

I enlighet med lagen om studieledigheter har du möjlighet att anhålla om oavlönad studieledighet för vuxenstudier. Om din anställning har varit i kraft under minst ett år, har du rätt att hålla en sammanlagt högst två år lång studieledighet under sammanlagt fem år. Du kan hålla din studieledighet i en eller flera perioder. Dessutom kan du välja att arbeta deltid och samtidigt studera på deltid.

 

För att du ska vara berättigad till studieledighet måste studierna vara underställda offentlig granskning. Till de här godkända studierna kan höra bland annat att delta i undervisning, praktikperioder, förberedelser och självstudier inför prov eller examina (högst tio arbetsdagar innan provet) och att delta i prov.

 

Så här ansöker du om studieledighet

För att du ska kunna beviljas studieledighet måste du alltid först vända dig till din arbetsgivare med en ansökan. Om din studieledighet är över fem arbetsdagar ska du lämna in en skriftlig ansökan senast 45 kalenderdagar före ledigheten. Arbetsgivaren ska i det här fallet ge dig besked om sitt beslut senast 15 kalenderdagar innan du inleder ledigheten. En högst fem dagar lång studieledighet kan du ansöka om antingen skriftligen eller muntligen senast 15 kalenderdagar före ledigheten inleds. Senast sju dagar innan ledigheten inleds ska arbetsgivaren delge dig sitt beslut i frågan.

 

Kom ihåg att nämna i din ansökan:

  • när du inleder och avslutar studierna och ledigheten
  • studieformen och din målsättning
  • har du inlett dina studier redan under en tidigare ledighet eller kommer du under ledigheten att slutföra utbildningen
  • vem som arrangerar utbildningen eller studierna
  • en godkänd studieplan, ifall det är fråga om självstudier

 

Vuxenutbildningsstöd

Under en studieledighet kan du trygga din utkomst med hjälp av vuxenutbildningsstöd. Det här stödet administreras av Utbildningsfonden.

 

Vuxenutbildningsstödet är avsett just för löntagare som på eget initiativ och utan avlöning deltar i studier eller utbildning. Under en studieledighet har du dessutom möjlighet att ansöka om studielån med statsgaranti.

 

För att du skall ha rätt till vuxenutbildningsstöd måste du sammanlagt ha en minst åtta år lång arbetshistoria och ha varit anställd minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare. Du kan få vuxenutbildningsstöd i maximalt 15 månader. Summan består av en grunddel, baserad på din lön, och en förtjänstdel. 

 

Flytta studieledigheten

Din arbetsgivare har under vissa omständigheter möjlighet att ändra tidpunkten för din studieledighet. För att det här skall vara möjligt måste din ledighet förorsaka kännbar skada för arbetsgivarens verksamhet. Studieledigheten kan flyttas högst sex månader på arbetsgivarens initiativ. Ifall din studieledighet är kortare än ett halvt år, kan den flyttas endast till och med att nästa studieperiod inleds.

 

Du kan också själv anhålla om att ändra tidpunkten för en studieledighet som du redan har beviljats. Kom ihåg att i så fall lämna in en skriftlig ansökan till din arbetsgivare.

 

Avbryta studieledigheten 

Om du har blivit beviljad en studieledighet som är minst 50 arbetsdagar lång, kan du avbryta ledigheten och återvända till din arbetsplats. Du måste dock meddela din arbetsgivare skriftligen senast fyra veckor innan du vill träda i tjänst igen. Om din arbetsgivare har anställt en vikarie för att sköta dina arbetsuppgifter, är arbetsgivaren inte tvungen att tillåta att du återvänder till arbetsplatsen förrän man lagenligt har kunnat säga upp vikarien. Du själv har rätt att genast få en skriftlig utredning över arbetsgivarens beslut och om när du kan fortsätta arbeta.

 

Påverkas pensionen?

Eftersom studieledigheter är oavlönade skall du minnas att den antagligen kommer att påverka hur mycket pension du tjänar in.

 

Tjänstledig utan lön

 

Då din arbetsgivare överväger om din tjänstledighet skall beviljas kan kommunen beakta bland annat möjligheterna att få en vikarie eller om dina arbetsuppgifter kan skötas på något annat sätt.

 

Om du ansöker om tjänstledighet endast för måndag till fredag (då lördag och söndag är lediga dagar), är sannolikheten mindre att din ansökan godkänns. Det anses alltså i regel inte vara ändamålsenligt att en anställd beviljas tjänstledigt under arbetsveckan, men återinträder i tjänst till veckoslutet. Eftersom arbetsgivaren inte kan bevilja tjänstledigt för en längre tid än du har ansökt om, kommer arbetsgivaren därför sannolikt att antingen avslå din ansökan eller be dig omformulera den.

 

Om du ansöker om tjänstledigt för hela arbetsveckan, är det alltså skäl att formulera anhållan om tjänstledighet så att du även skulle vara tjänstledig under lördag och söndag.

 

Om du däremot ansöker om tjänstledig för enbart torsdag och fredag, finns det inte anledning att också omfatta veckoslutet i din ansökan. Det är alltså rimligt att vara ledig utan lön under torsdag och fredag, men sedan återinträda i tjänst från och med lördagen.

 

Om du ansöker om tjänstledigt för fredag och måndag, är du däremot i allmänhet tvungen att också inkludera veckoslutet i din ansökan.

 

Det är skäl att notera att arbetsgivaren inte har rätt att göra ändringar i din ansökan om tjänstledighet. Däremot kan din arbetsgivare ge instruktioner om på vilket sätt du kan ändra din ansökan så att det blir möjligt att bevilja tjänstledigheten.

 

Innan du anhåller om tjänstledighet kan du vara i kontakt med din förtroendeman för att ta reda på vilken praxis man i din kommun har kring beviljande av tjänstledighet. Om du inte känner till vem som är förtroendeman på din ort, kontakta din lärarförening för information! 

 

Ledig utan lön strax innan ett lov?

Utgångspunkten är att du som kommunalt anställd lärare inte har rätt till lön för lovdagarna, om du avslutar en oavlönad ledighet innan skollovet börjar. Det här regleras i lärarnas kollektivavtal UKTA: ”Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet innan ett kort skollov och inte ansökt om ledighet för tiden under skol-/läroanstaltsferie(höst- jul, sport- och påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferien.”

 

Syftet med avtalsbestämmelsens skrivning har varit att trygga lovtidens lön för de lärarvikarier som sköter tjänsten. Man har alltså velat undvika att lärare snuttifierar sin ansökan om oavlönad tjänstledighet, så att den endast omfattar skoldagar och inte lovdagar. Ansökan om en längre oavlönad tjänstledighet ska med andra ord vara för en enhetlig tidsperiod utan avbrott för lovdagar.

 

En kort tjänstledighet ska däremot inte leda till en ferie utan lön. Om en lärare till exempel har en veckas tjänstledighet före jullovet ska läraren inte bli utan lön för jullovet.