FSL:s och OAJ:s påverkansarbete har gett resultat då Utbildningsstyrelsen nu har förtydligat anvisningarna kring dokumentationen av stödet. De omotiverade kraven på att anteckna det gruppspecifika stödet per elev är inte något som lagen kräver utan en åtgärd vissa kommuner på eget bevåg gått in för.
FSL och lärarfacket OAJ har i flera veckors tid kritiserat de kommuner som ålägger lärarna att för varje enskild elev dokumentera det gruppspecifika stödet. FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström konstaterade i ett uttalande (1.9) att dokumentationskravet inte är i linje med lagens intention.
– En viktig målsättning med stödreformen är att minska lärarnas administrativa börda. Det finns ingen skyldighet att dokumentera det stöd som lärare ger elever i grupp, under en vanlig lektion.
Nu har både undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen förtydligat anvisningarna och slår fast att lagen inte kräver att de gruppvisa stödåtgärderna bokförs för varje enskild elev. Utbildningsstyrelsen har uppdaterat sina anvisningar i slutet av september.
– Det skulle vara mycket beklagligt om kommunerna trots dessa förtydliganden fortsätter kräva att lärarna utför elevspecifik dokumentation av det gruppvisa stödet. Det skulle vara ett slöseri med värdefulla resurser, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Fokus på gruppvisa stödformer
Ett viktigt motiv bakom stödreformen inom den grundläggande utbildningen har varit att minska på byråkratin och pappersarbetet för att frigöra tid och resurser för att i skolorna kunna fokusera på stödbehovet och eleverna.
I den nya modellen för stöd för lärande ligger fokus alltmer på gruppvisa stödformer. För dessa stödformer fattas inget administrativt beslut, eftersom stödet inte riktas till en enskild elev utan till hela gruppen.
Enligt de preciserade anvisningarna som Utbildningsstyrelsen har gett så ska inte uppgifter om hur en enskild elev fått gruppspecifikt stöd införas i Koski-tjänsten. Inte heller bedömningen av behovet av stöd kräver en dokumentation på elevnivå. Enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar är bedömningen en process där man kartlägger elevens behov av stöd, framsteg i studierna, tidigare former av stöd och vilka elevspecifika stödåtgärder som bäst stöder eleven.
Stödreformen ligger högt på FSL:s agenda det här läsåret
Det förnyade stödet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är en omfattande reform som staten finansierar med 100 miljoner euro per år. Målet är att eleverna ska få de stödåtgärder de behöver och tyngdpunkten ligger på ett förebyggande arbete som en del av den vanliga undervisningen.
För undervisningspersonalen innebär stödreformen ett utökat samlärarskap och samarbete mellan till exempel klasslärare och speciallärare. Som intressebevakare följer vi upp hur kommunernas anvisningar kring dokumentationen formas och andra nationella och lokala frågor kopplade till stödreformens förverkligande ute i skolorna.
FSL har samlat en rad frågor och svar som gäller stödreformen i vår FAQ-artikel. Du är välkommen att sända in fler frågor via formuläret!
Under Educamässan den 23-24 januari ordnar vi två seminarier för våra medlemmar där vi tillsammans med Utbildningsstyrelsen tar oss an aktuella frågor kopplade till stödreformen, både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Mer information och anmälningsblankett publiceras på vår webb inom kort.