Stödet i årskurserna 1–9 förnyas från och med 1.8.2025. Från och med skolstarten ska de lokala läroplanerna vara uppdaterade enligt de nya läroplansgrunderna och det nya stödsystemet tillämpas. Här samlar vi ofta ställda frågor och svar. Har du en fråga som inte finns på listan kan du skicka in den till våra experter.
Staten finansierar stödreformen med 100 miljoner euro per år och det ska synas som fler timmar och lärare i skolan för mer flexibilitet i undervisningen. Tyngdpunkten kommer att framöver ligga på nya, så kallade gruppspecifika stödformer.
I den här artikeln samlar vi vanliga frågor och svar kring det förnyade stödsystemet. I slutet av artikeln har du möjlighet att sända in din egen fråga. Vi uppdaterar artikeln med jämna mellanrum.
Nyttiga länkar
- De nya läroplansgrunderna
- Ministeriets presentation om det förnyade stödet
- Utbildningsstyrelsens webbsida med till exempel webbinariera och presentationer
- Ministeriets FAQ om det förnyade stödet
Det nya stödet i praktiken
⇒I lagen begränsas antalet elever i en vanlig grupp som undervisas av endast en enda lärare. Vad innebär det här?
Att det i en vanlig grupp får finnas max fem elever som undervisas:
- mer än 50 procent av timmarna i det ämnet,
- av en speciallärare eller en specialklasslärare i en smågrupp eller
- av en specialklasslärare i en specialklass.
Om en elev till exempel undervisas 2/3 av timmarna i matematik per vecka i smågrupp, räknas hen som en av fem sådana elever.
Läs mera om hur bildandet av undervisningsgrupper regleras på undervisnings- och kulturministeriets hemsida.
⇒ Vem bedömer elevens behov av stöd?
De lärare som undervisar eleven, bedömer elevens behov av stöd. Vid behov och på lärarnas begäran, kan till exempel elevvårdspersonal eller andra experter delta i bedömningen.
⇒ Vem sköter bedömningen?
De lärare som undervisar eleven bedömer också elevens kunnande.
⇒ När behövs nya beslut gällande elevens stödbehov?
Om det sker väsentliga ändringar i elevens situation och stödbehov, ska gällande beslut ändras eller ett nytt stödbeslut fattas.
⇒ Kommer det modellblanketter?
Ja, Utbildningsstyrelsen utarbetar som bäst och de ska publiceras inom maj.
Läs mer om vilka modellblanketter och vilket stödmaterial som är på kommande på UBS:s webbsida.
⇒ Hurudant stöd får en elev som tidigare haft IP (individuell plan), men efter lagförändringen följer allmän läroplan och får mer än 50 procent av sin undervisning i liten grupp?
Utgående från elevens stödbehov får eleven sannolikt elevspecifika stödåtgärder, där det kan ingå undervisning av speciallärare i smågrupp och i samband med övrig undervisning, undervisning i smågrupp eller undervisning i specialklass av en specialklasslärare.
⇒ Vad kommer att gälla kring ersättningen om kollegan i en grupp man undervisar tillsammans, är sjuk?
I och med stödreformen och det nya så kallade gruppspecifika stödet, kommer samlärarskap bli vanligare och därmed ökar också behovet av att precisera tolkningen av paragraf 24 i UKTA, som fastslår hur arvodet av skötsel för en annan lärares timmar ska se ut.
Den här frågan diskuterades under FSL:s fullmäktigemöte i april 2025 och styrelsen konstaterade då att frågan är relevant och ska bevakas av förbundet. Den nya stödreformen kommer sannolikt att kräva helt nya avtalsbestämmelser kring den här ersättningsfrågan.
FSL anser att god praxis, som en del arbetsgivare följer, är att beakta det merarbete som uppstår då en lärare är borta och den andra har hand om hela undervisningsgruppen ensam. Att skaffa en vikarie så fort som möjligt ska ändå prioriteras.
Terminologi
-
Specialklass/smågrupp
I en specialklass ges undervisningen av en specialklasslärare till elever som får specialklassundervisning som en elevspecifik stödåtgärd.
I smågrupp kan undervisningen ges av en speciallärare eller specialklasslärare.
-
Regelbunden undervisning
Regelbunden undervisning av speciallärare innebär att man får undervisning en termin eller ett läsår.
-
Samundervisning/kompanjonundervisning
Utbildningsstyrelsen använder uttrycken synonymt i läroplansgrunderna för tillfället. Forskare (till exempel vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet) har definierat det så att samundervisning är att två lärare med olika behörigheter undervisar gruppen. Kompanjon/två- eller flerlärarskap däremot, innebär att lärarna har samma behörighet.
Utbildningsstyrelsen har för avsikt att låta definiera begreppen, ett initiativ som FSL också har fört fram.
Övergångsperioden
⇒ Vad gäller för elever med beslut om särskilt stöd enligt det gamla systemet?
Fram till 31.8.2026 kan man följa det gamla systemet gällande elever som har beslut om IP.
Resurser
⇒ Hur mycket måste man per skola reservera för gruppspecifika stödformer?
Minst 0,122 timmar per elev, vecka och skola ska reserveras för gruppspecifika stödformer. Det här innebär att utbildningsanordnaren beaktar gruppspecifika stödformer i sin timresurs och därigenom i lärarnas arbetsplaner.
⇒ Kan en kommun hävda att man “redan gör tillräckligt” eller att man sedan tidigare uppfyller lagens intentioner?
Nej, med reformen struktureras stödformerna om och de 100 miljoner euro i tilläggsfinansiering per år (runt 40 miljoner under 2025) som staten satsar på reformen, ska gå till implementeringen. Med tanke på bland annat sjunkande lärresultat och ständigt ökande behovet av stöd, är det absolut nödvändigt att statens bidrag utnyttjas i sin helhet för den nya stödreformen.
I de beräkningar som utgör grunden för den nya lagen, utgår man från att kommunerna idag använder 0,037 undervisningstimmar per elev, skola och vecka för det förebyggande stödet. Nu har man ökat finansieringen till 0,122 timmar. Det innebär att kommunen från och med 1.8.2025 ska satsa minst 0,085 undervisningstimmar mera på förebyggande stödformer än man gjort tidigare.
Mikaela Nylander, statssekreterare vid Undervisnings- och kulturministeriet, säger i en intervju till Läraren att man vid ministeriet kommer att följa upp reformen och blir offentligt hur kommunerna agerar.
Fler frågor?