Frågan om stödfunktioner för elever och studerande har aktualiserats under coronapandemin och kommer att vara en central fråga för kommunerna framöver. FSL tycker det är viktigt att granska kommunernas satsningar men efterlyser en tillräckligt bred infallsvinkel. Personalen i skolan utgör ett team som på olika sätt stöder elever och studerande, att analysera enbart en del av teamet är att ha för snäva parametrar, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Rättelse 30.4 kl. 11:40 Raseborg hör inte till de som skär i timresursen som det felaktigt stod i uttalandet tidigare.
Alla vuxna i skolan bildar ett team där varje insats är värdefull. Teamet formas utgående från elevernas behov, skolstrukturerna och resurserna och ser därför olika ut i olika kommuner.
När man vill granska hur väl kommunerna erbjuder stöd måste man se på hela personalteamet, inte bara en viss grupp som Svenska Yle gör i sin kartläggning över tillgången på skolgångshandledare (26.4.2021). Man måste också se hur kommunens skolnät ser ut, hur elever med olika stödbehov inkluderas och hur man stöder växandet och måendet i skolan.
Skolgångshandledare är en viktig del av teamet och ska ge elever och elevgrupper stöd för lärande. Men mängden skolgångshandledare ger inte hela bilden över hur mycket eller hur kvalitativt stöd eleverna får. Endast en bred granskning av alla stödfunktioner, allt från lärare och handledare till kuratorer och psykologer, ger en rättvis analys av läget.
Vi önskar att man inte förenklar en komplex fråga och bara tänker att “fler vuxna i skolan” är en kostnadseffektiv och bra lösning.
Skolgångsbiträdet kompletterar teamet men är inte hela lösningen. Biträdena har inte samma utbildning som lärare eller speciallärare och kan till exempel inte åläggas att undervisa.
– Ta till exempel kunskapsluckorna vi tampas med nu, där behöver vi öka teamet med fler lärare och speciallärare som känner till läroplanen och kan erbjuda handledning och stödundervisning i mindre grupper eller enskilt till en elev, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Kommunerna måste vara måna om att analysera stödbehovet och satsa resurserna på sådana funktioner och ett sådant personalteam som kan möta dessa behov. Inför kommunalvalet i juni och den kommande mandatperioden vill FSL framhålla hur viktigt det är att man kritiskt granskar stödfunktionerna i kommunerna.
– Vi önskar att man inte förenklar en komplex fråga och bara tänker att “fler vuxna i skolan” är en kostnadseffektiv och bra lösning. Man måste definiera vad man menar med stöd och satsa resurserna så att stödet kan ges genast då behov uppstår, säger Damlin.
En kartläggning av timresursen ger en bra bild av utgångsläget
Timresursen är antalet timmar man har till förfogande för att ordna den läroplansenliga undervisningen. Den definierar storleken på undervisningsgrupperna och i praktiken hur mycket lärartid den enskilda eleven får.
– Lärartiden är värdefull. Läraren är pedagogiskt utbildad och har ansvar för att undervisningen följer alla styrdokument och att eleven får den handledning just hen behöver och har rätt till, säger Damlin.
En hög timresurs gör det möjligt med smågruppsundervisning och flexibla lösningar i klassen.
– En hög timresurs ger en hög lärartäthet, vilket gynnar alla elevers lärande och mående och minskar behovet av andra stödtjänster, säger Damlin.
Många kommuner skär i timresursen nu, till exempel Malax och Borgå. Det föder ojämlika förutsättningar för eleverna både på kort sikt och på lång sikt.
– Frågan om timresurs är i allra högsta grad avgörande för elevernas skolgång. Det här är en jätteviktig fråga eftersom det gäller gruppstorlekar och lärarresurser, säger Damlin.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959