I karantän på grund av coronaviruset – hur går det med lönen?

Antalet skolklasser och lärare som försätts i hemkarantän ökar, det här för att hindra spridningen av coronaviruset. Här besvarar vi nio frågor om hur karantän påverkar lärarnas lön och arbetsplikt i en sådan situation.

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar kan myndigheterna fatta beslut om att isolera en serviceenhet om en person har insjuknat, med fog misstänks insjukna eller har utsatts för en smittsam sjukdom som utgör ett hot mot folkhälsan. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd kan myndigheterna även besluta om till exempel hemkarantän.

 

1. Har man rätt till lön under tiden i karantän?

Arbetstagaren har enligt lagen rätt till antingen full lön eller FPA:s dagpenning, som ersätter inkomstbortfallet i sin helhet. Det finns ingen självrisktid för dagpenning vid smittsam sjukdom, dagpenningen har inte heller någon inverkan på det maximala antalet dagar du har rätt till sjukdagpenning.

Att försätta någon i karantän på grund av smittsam sjukdom kräver ett officiellt beslut. Även en vårdnadshavare till ett barn under 16 år som försatts i hemkarantän har rätt till dagpenning om hen av denna orsak inte kan utföra sitt jobb. 

 

2. Kan arbetsgivaren ålägga arbetsuppgifter under tiden i karantän?

Om arbetsgivaren betalar ut lön och arbetstagaren är frisk, är utgångsläget det att man komma överens om arbetsuppgifter som ska göras. Arbetsgivaren måste då förse arbetstagaren med arbetsredskap för arbete på distans. Om lön däremot inte betalas ut utan arbetstagaren får FPA:s dagpenning, finns inget arbetstvång.

 

3. Måste arbetstagaren vara anträffbar under tiden i karantän?

Ja, om arbetsgivaren betalar ut lön. Om arbetsgivaren inte betalar lön under tiden i karantän är utgångsläget det att arbetstagaren inte är tvungen att jobba och samma förfarande ska gälla som vid andra typer av oavlönade ledigheter.

 

4. Kan undervisningen genomföras på distans?

Man kan förutsätta att distansstudier genomförs i en karantänsituation i alla andra fall än i grundskolan. Ersättning för distansundervisning är definierat i avtalet. Distansstudier som koncept finns inte inom den grundläggande utbildningen. Grundskoleelever som är försatta i karantän beviljas ett lov om frånvaro och man kan i mån av möjlighet erbjuda eleven att följa med undervisningen på distans.

Vid behov kan man besluta om att byta plats för undervisningen och överväga andra särskilda arrangemang enligt §18 i lagen om  grundläggande utbildning. Eventuellt övertidsarbete ska ersättas.

 

5. Hur gör man om arbetsgivaren som en säkerhetsåtgärd beordrar anställd att bli hemma?

Om arbetsgivaren, och inte hälsovårdsmyndighet, beslutar om "karantän", ska normal lön betalas för frånvaron. Semesterdagar kan användas för detta endast med den anställdes medgivande. 

 

6. Kan arbetsgivaren kräva att anställda meddelar chefen om fritidsresor till utlandet?

Arbetsgivaren kan inte kräva att man meddelar chefen om fritidsresor till utlandet.

 

7. Kan arbetsgivaren förutsätta att alla i chefsställning (direktörer, rektorer, chefer) är anträffbara per telefon dygnet runt?

Arbetsgivaren kan inte förutsätta att alla i ledande ställning måste vara anträffbara per telefon 24/7. I det här skedet är det inte motiverat att vidta så omfattande arrangemang. Inom sektorn för utbildning och fostran finns det inte till exempel behov av nattjour.

I det kommunala avtalet för undervisningspersonal finns inga bestämmelser om beredskapstid eller jour. I exceptionella situationer är det motiverat att utse ansvariga personer som vid behov även nås utanför tjänstetiden, ifall den här verksamhetsmodellen inte redan ingår i gällande beredskapsplaner. Man kan till exempel komma överens om ett joursystem och om ersättning för detta.

Inom småbarnspedagogiken kan man inför en pandemi förbereda sig till exempel genom att först komma överens om beredskap och om ersättningar i enlighet med AKTA. Efter det kommer man överens om vilka klockslag chefen är anträffbar utanför den ordinarie arbetstiden. Om det i något skede behövs kontinuerlig dejour, bör man komma överens om beredskapen på så sätt att en enskild chef inte belastas för mycket. Om chefen kontaktas under beredskapen, blir det arbete istället för beredskapstid, och då uppstår övertidsarbete som ska ersättas.

 

8. Ministerierna har gett anvisningar i syfte att förhindra spridningen av coronaviruset. Gäller rekommendationerna mig?

Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet gav 12.3 en rekommendation för att hindra att coronaviruset sprider sig samt för att skydda yrkesutbildade personer och personer som hör till riskgrupper.

Enligt rekommendationen ska anställda som har återvänt från resor i coronavirusets epidemiområde eller känner symtom på influensa stanna hemma med låg tröskel.

Ministerierna rekommenderar därtill att arbetsgivaren ger personalen möjlighet att genom en egen anmälan arbeta på distans så länge som det enligt arbetsgivaren är nödvändigt.

Läs rekommendationen.

FSL och OAJ tycker att ministeriernas rekommendationer till arbetstagare och arbetsgivare är bra. Dock är arbetsgivarorganisationerna inte tvungna att följa rekommendationerna. Därför ska anställda att kolla med den egna arbetsgivaren om hur man ska gå till väga. 

9. Hur göra om man insjuknar eller hamnar i karantän under studentskrivningarna?

Studentexamensnämnden anvisar: En examinand som insjuknat eller försatts i karantän måste meddela gymnasiet om saken så fort som möjligt. I situationer där smittorisk förekommer ska man handla enligt hälsomyndigheternas anvisningar. Övervakarna bör inte utsättas för onödiga risker.

Examinanden gör tillsammans med gymnasiet en ansökan om annullering av anmälan. Ett läkarintyg eller motsvarande utredning fogas till ansökan. Ansökan kan göras även efter examensdagen.  Läs mera på studentexamensnämndens sidor.

 

Artikeln är en översättning som baserar sig på en OAJ-artikel skriven av Heta Lievonen.

Läs också: Vad täcker din reseförsäkring? – Håll koll på coronaviruset