FSL:s fullmäktigemöte i Helsingfors den 12–13 november innehöll engagerade diskussioner om bland annat förutsättningarna för den finlandssvenska skolan i framtiden, stödreformen och förändringar i förbundets stadgar. Tal från ordförande Inger Damlin, gästspel av SDP:s Antti Lindtman och en aktuell analys av de demografiska förändringarna bidrog till debatten. Fullmäktiges varnade i sitt uttalande för dumsnåla beslut i kommunerna med indragna lärartjänster som följd.
FSL:s ordförande Inger Damlin öppnade fullmäktiges höstmöte i Helsingfors den 12-13 november och i sitt tal konstaterade hon att FSL är en trovärdig aktör som tack vare sina värdefulla nätverk och ett aktivt opinionsarbete gör skillnad för yrkeskåren.
Som exempel lyfte hon fram den omdiskuterade dokumentationen av det gruppspecifika stödet och det faktum att en aktiv dialog med bland annat ministeriet och Utbildningsstyrelsen ledde till förtydliganden och en stark signal från undervisningsministern.
– Och det förstås i vår medlemstidning Läraren.
Lindtman på besök
Fullmäktigemötet gästades av SDP:s partiordförande Antti Lindtman. Han inledde med att hälsa till sin lärare i svenska.
– Att jag skulle stå här och hålla tal på svenska, det trodde du inte!
I sitt tal poängterade Lindtman att Finlands ekonomi stärks enbart genom en utbildning av toppklass. Man behöver ingen kristallkula för att förstå det här, sade han.
FSL:s fullmäktige applåderade Lindtman när han betonade hemmens roll och ansvar för barn och ungas skolgång. Han förde också fram sin syn på hur stora undervisningsgrupperna ska vara. Max 20 elever per grupp i de lägsta klasserna, sade han.
Under frågestunden bekräftade Lindtman att SDP understöder grundandet av ett lärarregister.
“Vi har länge jobbat för en minskad dokumentation och nu står vi äntligen här”
Förbundsfullmäktige godkände en verksamhetsplan och budget för 2026. Bland förbundets fokusområden nästa år är att försvara bildningsidealet, rekrytera fler medlemmar och stärka de lokala fackliga insatserna i kommunerna.
Under fullmäktigemötet diskuterades stödreformen ur olika aspekter. När frågan om dokumentationen av det gruppvisa stödet dryftades, betonade förbundets ordförande Damlin det som också undervisningsministern och Utbildningsstyrelsen har sagt: Den administrativa bördan ska minska och det gruppspecifika stödet måste inte dokumenteras.
– Vi har länge jobbat för en minskad dokumentation och nu står vi äntligen här. Det gruppvisa stödet ges åt gruppen som helhet och ska inte antecknas skilt per elev.
På temat stödreformen och ett utökat samlärarskap, konstaterade fullmäktige att förbundet behöver jobba för tydligare avtalsbestämmelser som garanterar vikarieersättning för den lärare som undervisar en grupp när den andra läraren till exempel är sjuk.
Under behandlingen av motioner engagerade bland annat Pedersöre lärarförenings yrkande på fackligt opinionsarbete för mer arbetsro i skolan. Social- och hälsovårdens insatser är i dagsläget inte tillräckliga och det får negativa konsekvenser för eleverna men också lärarkåren.
Ledamöterna var överens om att FSL måste fortsätta synliggöra problematiken och kräva tydliga gränser mellan undervisning och vård.
En stadgeändring är på kommande
Fullmäktige beslöt att gå vidare med en stadgeändring som innebär en förändring kring valet av förbundsstyrelse.
Tanken är att man i fortsättningen inte beaktar regional representation i förbundsstyrelsen utan istället vid behov kan bevilja närvaro-och yttranderätt för utomstående när frågor kräver en särskild sakkunskap. Åland och FSLF beviljas närvaro och yttranderätt i de fall de ej har en plats i styrelsen.
Styrelsen skulle även i fortsättningen bestå av åtta ordinarie medlemmar men istället för personliga suppleanter skulle fyra suppleanter väljas genom majoritetsval. Suppleanterna skulle kallas in i ordning enligt antal röster.
Fullmäktige beslutar om stadgeändringen på vårmötet 2026.
Eleverna blir färre - en chans för undervisningen att bli bättre
Från mötet gav ledamöterna ett uttalande med budskapet att ett sjunkande elevunderlag är en möjlighet att höja lärartätheten och på så sätt förbättra undervisningen.
– Det finns inga överflödiga lärare. Tvingas man till exempel stänga skolor och flytta elever med stödbehov borde det vara självklart att deras lärarresurser också ingår i flytten. Annars försämrar man automatiskt förutsättningarna för eleverna i den mottagande skolan, säger fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.
Den finlandssvenska skolans största framtidsfråga
Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi, gästade mötet och presenterade färska siffror kring elevunderlaget i våra svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner.
Hon kritiserade kommunpolitiker för att inte inse allvaret och leva på hoppet. Hon uppmanade FSL att tänka konstruktivt.
– Vad är en kommun utan en skola? På fastlandet är vi inte riktigt där ännu men på Åland har det här redan börjat.
Många intressanta aspekter kopplade till de demografiska förändringarna diskuterade under Sandbergs inlägg. När det kommer till sådant som tvåspråkiga lösningar, distansundervisning eller nya samarbetsformer behöver FSL som intressebevakare och utbildningspolitisk aktör stå för en jämlik utbildning och ett hållbart yrkesliv, slog förbundsfullmäktige fast.