FSL anser att lagen kring det förnyade stödet tydligt fastslår att lärarna inte behöver dokumentera det stöd som ges elever i grupp under en vanlig lektion. En del utbildningsanordnare har ändå inlett läsåret med en omvänd tolkning av lagen, som de facto kräver mer dokumentation än tidigare. Det här strider mot lagens intention och är ett onödigt arbete och slöseri med resurser, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på Finlands svenska lärarförbund.
I och med stödreformen skulle dokumentationen minska, vad hände?
En del utbildningsanordnare tycks vara osäkra på hur dokumentationen av det förnyade stödet ska se ut. Som en följd har man gått ut med felaktiga instruktioner åt lärarna och kräver nu anteckningar om gruppspecifika stödformer för varje elev efter lektionen. En möjlig orsak till den felaktiga tolkningen av lagen är att det i höstens uppdateringar av olika program för skoladministration finns fält för den typen av anteckningar.
– Det verkar som att man på grund av en rädsla för att dokumentera för lite kräver att lärarna dokumenterar mera, för säkerhets skull. Det här strider mot lagens intention och är ett onödigt arbete och slöseri med resurser, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på Finlands svenska lärarförbund.
Nu varierar direktiven kring dokumentationen mellan olika utbildningsanordnare, vad ska jag som lärare göra?
Som lärare ska man följa de anvisningar kring dokumentation som getts av utbildningsanordnaren.
Med tanke på jämlikheten i utbildningen och lärarnas förutsättningar att tillgodose elevernas behov av stöd, vill FSL betona hur viktigt det är att nya tydligare anvisningar publiceras så fort som möjligt.
Vad gör FSL för att försvara lärarnas rättigheter och slopa utbildningsanordnarnas ogrundade dokumentationskrav?
FSL:s ordförande Inger Damlin träffade undervisningsminister Anders Adlercreutz i måndags och förde en principdiskussion kring dokumenteringen av stödet. Ministern betonade även han lagens intention och behovet av att minska lärarnas arbetsbörda.
Förbundet har varit i kontakt med Utbildningsstyrelsen och påtalat läget ute i kommunerna och behovet av tydligare anvisningar. Vi för en aktiv dialog med medlemmar för att få en helhetsbild av läget och informerar via både externa och interna kanaler hur vårt påverkansarbete går framåt.
Varför anser FSL att det är viktigt att minska dokumentationen och inte kräva att det gruppvisa stödet bokförs i Wilma?
Ett viktigt motiv bakom stödreformen inom den grundläggande utbildningen har varit att minska på byråkratin och pappersarbetet för att frigöra tid och resurser för att i skolorna kunna fokusera på stödbehovet och eleverna.
Att öka dokumentationsbördan istället för att minska den är att gå emot intentionen med stödreformen och riskera elevernas rätt till stöd.
– Det här är också en principfråga för lärarkåren. Vi behöver lösgöra regelrätt tid och mänskliga resurser för interaktionen med eleverna och det kan vi göra om vi minskar på dokumentationskravet. Vi måste lita på att lärarna gör sitt jobb och att rätten till gruppspecifikt stöd tillgodoses, även om det inte finns antecknat på ett papper, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.