Nästan 40 procent av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna sänker sin timresurs för läsåret 2021–2022, visar Finlands svenska lärarförbunds kartläggning. En sänkt timresurs riskerar leda till större gruppstorlekar och mindre tid för varje elev. Det här är en direkt försämring för den enskilda eleven och klingar illa med regeringens tydliga budskap att satsa på barn och unga post coronapandemin, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Finlands svenska lärarförbund har kartlagt de svenska och tvåspråkiga kommunernas timresurs för läsåret 2021–2022 och resultatet visar att 39 procent sänker timresursen, till exempel i Helsingfors, Kimitoön och Pedersöre. Timresursen slår fast antalet undervisningstimmar skolan har till förfogande för att ordna den läroplansenliga undervisningen. En hög timresurs gör det möjligt att dela på undervisningsgrupperna och den tid läraren har för varje enskild elev ökar därmed. En låg timresurs innebär det motsatta.
– Timresursen är ett av de tydligaste måtten på hur mycket en kommun satsar på utbildningen och borde vara något som man i kommunalvalstider debatterar flitigt, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.
FSL:s webbenkät gick till FOSU:s huvudförtroendemän och förtroendemän i 30 svenska och tvåspråkiga kommuner (inklusive två kommunalförbund på Åland) i maj 2021. Av de 21 som svarade på enkäten anger 33 procent att timresursen behålls på samma nivå som tidigare, 22 procent kommer att höja den, till exempel Vasa och Kronoby.
Läs hela undersökningen här: Timresursens utveckling inför läsåret 2021-2022 i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna
Så här inverkar timresursen på den tid läraren har för varje enskild elev
För att synliggöra timresursens inverkan på den tid läraren har för varje enskild elev, har FSL tagit fram några exempel. Timresursen, alltså gruppstorleken, sätts här i relation till timplanen, alltså antalet timmar som man i kommunen beslutat att undervisa i olika ämnen.
Så här många minuter av lärarens maximala teoretiska tid skulle en elev få i läroämnet finska under årskurs 3, beroende på kommunens timresurs och timplan.
– Dagens läroplan bygger på handledning och därför är lärartid av hög prioritet, inte minst nästa läsår då eleverna på hösten återgår till en mer normal skolvardag med väldigt ojämlika förutsättningar i ryggsäcken, säger Damlin.
– Vi ser ibland kommuner som försöker kompensera en sänkt timresurs med fler veckotimmar när det tillfälligt kan finnas pengar i kassan, men undervisning i mindre grupp är alltid att föredra framom en stor grupp, oberoende hur många lektioner du skulle ha till förfogande, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
I FSL:s kartläggning uppger många av de kommuner som sänker timresursen att orsaken är ett sjunkande elevantal, men man borde inte vara för snabb med den åtgärden, anser FSL.
– Vi vet att antalet elever i behov av stöd och individuell lärarhandledning ökar stadigt och att tiden i dagsläget inte räcker till för att möta varje elevs individuella behov och uppnå målen i läroplanen. De kommuner som behåller timresursen på samma nivå även om eleverna blir färre har förstått det här och ökar därmed lärartätheten och förbättrar elevernas möjligheter till individuell handledning och en fungerande inkludering, något alla vinner på i längden, säger Mattfolk.
Nästan omöjligt att utnyttja coronastödpengarna optimalt
Samtliga kommuner i FSL:s kartläggning visar upp ett ekonomiskt överskott från 2020, högst sannolikt som en effekt av statens stödpaket. Ytterligare 70 miljoner euro betalas ut i coronastöd till utbildningen i regeringens tredje tilläggsbudget.
– Varje euro och cent behövs men pengarna kommer inte att kunna kompensera för den sänkta timresursen i kommunerna. Dessutom har vi ett stort tryck på elevvårdstjänsterna som kommunerna måste hörsamma rent ekonomiskt, säger Damlin.
Även denna gång har beslutet om coronastödpengarna fattats i sista sekund och tidpunkten för utbetalningen är ännu oklar. Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor i Oxhamns skola i Jakobstad och styrelseledamot i FSL, konstaterar att planerna för nästa läsår redan är gjorda och att det är nästan omöjligt att utnyttja stödpengarna optimalt när de kommer så sent.
– Det är svårt att rekrytera behöriga lärare mitt i sommaren och skulle man få tag på någon är det inte lätt att använda timmarna klokt i en redan gjord planering. Med den här typen av kortsiktig punktfinansiering blir det inte behoven som styr, utan resurserna används för att släcka bränder framom förebyggande proaktivt arbete, där eleverna får stöd och smågruppsundervisning redan innan problemen blivit stora, säger hon.
Höglund-Snellman efterlyser en mer långsiktig finansiering i form av höjda statsandelar som inte belastar kommunens förvaltning och som inte kräver den arbetsdryga ansökningsrumban.
– Fördelningen av medlen skulle bli mer rättvis, timresursen kunde höjas och vi som planerar undervisningen kunde i ett tidigt skede beakta elevernas behov och utmaningar.