Regeringens halvtidsöversyn står på agendan den här veckan och på bordet ligger eventuellt förslag som kan leda till att den fria bildningen förlorar sitt uppdrag att ordna integrationsutbildningen. Skrivningar i regeringsprogrammet öppnar upp för en möjlighet att effektivera finansieringen för integrationsutbildningen och överföra uppdraget från undervisnings- och kulturministeriet till arbets- och näringsministeriet. Det här skulle få konsekvenser för vem som har bildningsuppdraget och påverka vilka aktörer som kommunerna kan anlita för integrationsutbildningen i fortsättningen.
Att gå in för en sådan förändring skulle innebära en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång.
I prakten handlar det då om att frångå pålitliga och välstrukturerade läroinrättningar inom den fria bildningen, där till exempel behörigheter och kollektivavtal beaktas, och istället öppna upp för aktörer på den öppna utbildningsmarknaden som säljer integrationsutbildning till ett billigare pris.
Nu behövs en politisk förståelse för effekterna av en sådan här förändring och en vilja att sätta ner foten innan det är för sent.
Att gå in för en sådan förändring skulle innebära en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång. I nuläget utgör integrationsutbildningen en viktig del av verksamheten inom våra medborgarinstitut och folkhögskolor. Förlorar man det här bildningsuppdraget försämras förutsättningarna för att ordna olika typer av språkutbildningar på svenska överlag. Vi riskerar också att tappa den värdefulla lokala förankring som finns där våra läroinrättningar samarbetar intensivt med arbetslivet och kan svara på regionens behov - själva kärnan för en lyckad integration.
I klarspråk handlar det om att dörrar stängs för integrationsstigar på svenska i Finland, vilket får konsekvenser får vår skola och utbildning, tillgången på arbetskraft och hela livskraften i Svenskfinland. Nu behövs en politisk förståelse för effekterna av en sådan här förändring och en vilja att sätta ner foten innan det är för sent.
Regeringen har formulerat en målsättning att 5–10 procent av alla nyfinländare skulle integreras på svenska. För att nå det målet behöver vi hålla fast vi de strukturer för integration på svenska som vi har och se till att våra kompetenta lärare har möjlighet att jobba med det de kan bäst, det vill säga undervisa i språk och öppna upp det finländska samhället för de nyanlända.
Inger Damlin, förbundsordförande
