Finlands svenska lärarförbund
  • På gång
    • Aktuellt
    • Avtalsförhandlingar
    • Kommunalvalet 2025
    • Uttalanden
    • Ingers inlägg
    • Mellan raderna i avtalen
    • Tidningen Läraren
    • Kurser och möten
      • Kursanmälningar
        • FSL-akademin
    • Tidigare nyhetsbrev
  • Medlem
    • Bli medlem
    • Avgift
    • Förmåner
      • Appen Lärarrummet
    • Medlemsbrev
    • Påverka i FSL
    • Uppdatera medlemsuppgifter
    • Dubbelt medlemskap
  • Mitt yrke
    • Kom igång med lärarjobbet
    • Anställningsformer
    • Behörigheter
    • Lärares arbetsbild
    • Nu får det räcka!
    • Arbetstidsuppföljning
    • Lärares yrkesetik
    • Lärarstuderande
    • Frågor och svar
  • Råd och stöd
    • Lag och avtal
    • Lön - UKTA
    • Arbetstid
      • Rektorers arbetstid
      • Samplanering
    • Må bra på jobbet
    • Trygg i skolan
    • Arbetslöshetsskydd
    • Ledigheter
    • Pension
    • Broschyrer
    • Fråga ombudsmannen
    • Nyttiga länkar
  • Om FSL
    • I korthet
    • Vår organisation
    • Lärarföreningarna
    • Det här är facket
    • Om webbsidan
    • Integritetspolicy
    • Cookies på webbplatsen
  • Kontakt
    • Förbundskansliet
      • Pressbilder
      • Fakturering
    • På din ort
  • Sök
  • Medlemsintra
  • På gång
    • Aktuellt
    • Avtalsförhandlingar
    • Kommunalvalet 2025
    • Uttalanden
    • Ingers inlägg
    • Mellan raderna i avtalen
    • Tidningen Läraren
    • Kurser och möten
      • Kursanmälningar
        • FSL-akademin
    • Tidigare nyhetsbrev
  • Medlem
    • Bli medlem
    • Avgift
    • Förmåner
      • Appen Lärarrummet
    • Medlemsbrev
    • Påverka i FSL
    • Uppdatera medlemsuppgifter
    • Dubbelt medlemskap
  • Mitt yrke
    • Kom igång med lärarjobbet
    • Anställningsformer
    • Behörigheter
    • Lärares arbetsbild
    • Nu får det räcka!
    • Arbetstidsuppföljning
    • Lärares yrkesetik
    • Lärarstuderande
    • Frågor och svar
  • Råd och stöd
    • Lag och avtal
    • Lön - UKTA
    • Arbetstid
      • Rektorers arbetstid
      • Samplanering
    • Må bra på jobbet
    • Trygg i skolan
    • Arbetslöshetsskydd
    • Ledigheter
    • Pension
    • Broschyrer
    • Fråga ombudsmannen
    • Nyttiga länkar
  • Om FSL
    • I korthet
    • Vår organisation
    • Lärarföreningarna
    • Det här är facket
    • Om webbsidan
    • Integritetspolicy
    • Cookies på webbplatsen
  • Kontakt
    • Förbundskansliet
      • Pressbilder
      • Fakturering
    • På din ort
  • Sök
  • Medlemsintra

Finlands svenska lärarförbund

  • Välkommen på kaffe på Staf1

    Välkommen på kaffe på Staf1

  •  Har vi verkligen råd att spara in på konstämnena?

    Har vi verkligen råd att spara in på konstämnena?

  • På vilken arbetstid?

    På vilken arbetstid?

Finlands svenska lärarförbund FSL
är ett fackförbund för alla svenskspråkiga lärare, lektorer och rektorer.

Facebook Instagram LinkedIn

Bli medlem Uppdatera medlemsuppgifter Förmåner

Ledigheter

Ledigheter

Tjänstledig, studieledig, sjukledig... Det finns många livssituationer som förutsätter en paus från jobbet. Här har vi samlat kortfattad information för dig som funderar på en ledighet av något slag.

 

I den här artikeln hittar du information om:

Sjukfrånvaro

 

Lön under sjukfrånvaro

 

 

Anställningsförhållandet varat  Maximilängden för sjuktid med lön 
 

 

Nyanställd?

 

Arvoden och tillägg

 

Ansök om sjukdagpenning

 

Om din sjukdom blir långvarig

 

Sjukdagpenning i 300 vardagar

Från och med 1.1.2025 sker det förändringar i hur sjukdagspenningen beräknas. Förändringen innebär att ersättningsnivån sjunker och gäller rätten till sjukdagpenning som börjar 1.1.2025 eller senare.

 

A-kassa efter sjukdagpenning

Om du är arbetsoförmögen efter att sjukdagpenning har utbetalats för den maximala tiden, skall du ansöka om sjukpension. För perioden från att utbetalningen av sjukdagpenning upphört till att du beviljas sjukpension skall du ansöka om

 

När någon anhörig insjuknar

 

Sjuk under sommaren

 

Läkarbesök och undersökningar under arbetstid

Läkarbesök och undersökningar med lön är:

  • När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver.
  • När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar.
  • När tjänsteutövningen avbryts på grund av undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av en sådan läkarundersökning som krävs för moderskaps-/graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen och den inte kan göras utanför arbetstid.
  • Plötsligt insjuknande under arbetsdagen och läkarbesök på grund av detta kan göras på arbetstid.
  • Plötslig tandsjukdom eller annat plötsligt insjuknande om sjukdomen kräver vård samma dag eller om vård inte kan fås utanför arbetstid. Verkligt behov för undersökning finns om undersökningen inte kan göras utanför arbetstid eller om det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

Läkarbesöket eller undersökningen är oavlönad när:

  • Besök på eget initiativ hos företagshälsovårdsläkare, tandläkare eller tandvård eller undersökningar som tar flera dagar åt gången.
  • Av läkaren ordinerad undersökning vilken man följer med hälsotillståndet.
  • Frivilliga mass- eller åldersgruppundersökningar i anknytning till folkhälsoarbete. Läkarundersökningar för körkort.

Deltidsarbete

 

Familjeledighet

Det här delen är för dig som antingen funderar på dina rättigheter som förälder eller som står inför en familjeledighet eller vårdledighet. Här kan du också läsa om vården av sjuka barn och barndagvård.

 

 

 

 

 

 

Vårdledighet

 

Vårdledighet

 

Hemma med sjukt barn

 

Studieledighet

I enlighet med lagen om studieledigheter har du möjlighet att anhålla om oavlönad studieledighet för vuxenstudier. Om din anställning har varit i kraft under minst ett år, har du rätt att hålla en sammanlagt högst två år lång studieledighet under sammanlagt fem år. Du kan hålla din studieledighet i en eller flera perioder. Dessutom kan du välja att arbeta deltid och samtidigt studera på deltid.

 

Så här ansöker du om studieledighet

  •  

Flytta studieledigheten

 

Avbryta studieledigheten 

 

Påverkas pensionen?

Eftersom studieledigheter är oavlönade skall du minnas att den antagligen kommer att påverka hur

 

Vuxenutbildningsstöd

 

Tjänstledig utan lön

 

Ledig utan lön strax innan ett lov?

 

Minskad lön under sommaravbrottet

Om en lärare inom den privata sektorn under arbetsåret har haft oavlönad ledighet eller varit alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd. Antalet dagar som sänker lönen för avbrottsperioder fås genom att räkna antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre).

Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1. Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade. Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).

Exempel:

En lärare är studieledig under vårterminen 1.1–2.6. Antalet är arbetsdagar i läroanstalten är 103. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3780 €/30 = 126€. Antalet arbetsdagar multipliceras med dagslönen, alltså 103 x 126 € = 12 978 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 12 978 x 0,1 = 1297,80 € dras från sommarlönen.

Fortbildning

Fortbildning

De kommunalt anställda lärarnas kollektivavtal UKTA ger dig tre avlönade lärararbetsdagar under varje läsår plus 12 timmar för studie- och planeringsarbete. Det här gäller alla kommunalt anställda lärare i huvudsyssla inom den grundläggande utbildningen eller gymnasiet. 

 

Även om du är anställd endast för läsårets arbetstid har du rätt till de här lärararbetsdagarna. Om du är deltidsanställd deltar du i proportion till hur mycket du jobbar. Samma princip gäller för dig som anställd som klasslärare eller lektor, men har färre undervisningstimmar än undervisningsskyldigheten anger. Är du anställd i bisyssla? I så fall är du inte skyldig att delta i fortbildnings- och planeringsdagarna utan "extra" ersättning. 

 

Om du omfattas av lärararbetsdagarna har du däremot inte rätt att avstå från dem. Dagarna ingår i din årliga arbetsskyldighet.

 

Planering, utvärdering och fortbildning

Lärararbetsdagarna plus de 12 timmar som tillkommit i och med konkurrenskrafstavtalet, kan användas till planering av skolåret, utvärdering av skolans verksamhet eller lärarfortbildning. I många skolor och kommuner ägnas två av dagarna i regel åt planering och utvärdering av läsåret.

 

Viktigt är att det klart framgår ur skolans läsårsplan på vilket sätt och när lärararbetsdagarna används i just din skola. Utgångspunkten är att arbetsgivaren har rätt att besluta hur de tre dagarna används. En del kommuner och skolor ger varje enskild lärare möjlighet att själva avgöra hur en dag per läsår används; till exempel till ämnesfortbildning. Möjligheten att själv påverka innehållet en dag uppfattas av många lärare som en stor fördel.

 

Två extra dagar?

Enligt avtalet kan arbetsgivaren besluta om två extra fortbildningsdagar per läsår för lärarna. Beslutet kan gälla en grupp lärare eller alla kommunens lärare. I det här fallet ska dagslön utbetalas för de två extra fortbildningsdagarna.

 

Ibland på en lördag

I de flesta skolor ordnas två fortbildningsdagar i direkt anslutning till läsårets arbetsdagar eller undantagsvis på en lördag. Om en fortbildningsdag ordnas i början eller i slutet av sommarlovet, måste fortbildningsdagen hållas antingen dagen före eller dagen efter den första respektive sista skoldagen. Det är alltså inte korrekt att ordna en fortbildningsdag på fredag, om skolarbetet inleds på tisdag eller onsdag. Att ordna en fortbildningsdag på fredag då skolarbetet inleds på måndag är däremot okej. 

 

Att dela en av de tre fortbildningsdagarna fungerar också. Det här innebär att en fortbildningsdag kan hållas vid två olika tillfällen om sex timmar sammanlagt. Om en fortbildningsdag delas på två tillfällen ska båda tillfällen ordnas efter att elevernas skoldag avslutats. Halva fortbildningsdagar kan alltså inte placeras på en lördag eller före eller efter läsårets arbetsdagar.

 

En fortbildningsdag omfattar alltid sex timmar. I sex timmar ingår dock inte tid för lunchpaus och resor. Lärarfackets rekommendation är dock att en fortbildningsdag, inklusive resor och lunch, inte borde bli oskäligt lång.

 

Konkurrenskraftsavtalets 12 timmar måste användas under elevernas arbetsår. Sex av dessa timmar kan infalla på en lördag. 

 

Trygg i skolan

Trygg i skolan

En trygg skolmiljö är en grundläggande rättighet för alla som vistas där, unga som vuxna. En trygg skolmiljö är fysiskt, psykiskt och socialt trygg. För dig som jobbar i en skola eller på en läroanstalt är det viktigt att känna till vilken lagstiftning och vilka anvisningar som reglerar verksamheten på skolan.

 

Elevernas trygghet


Varje elev och studerande har en lagstadgad rätt till en trygg skolmiljö oberoende av utbildningsstadium. Tillsammans ska undervisnings- och elevvårdspersonalen se till att denna rättighet inte äventyras. På Utbildningsstyrelsens webbsida hittar du en sammanställning av vilka lagar och förordningar som 

För att upprätthålla en trygg skolmiljö förutsätts utbildningsanordnaren och läroanstalterna göra upp handlingsplaner, till exempel en räddningsplan, antimobbningsplan och jämställdhetsplan. De här planerna ska beskriva hur man jobbar förebyggande kring till exempel mobbning och sexuella trakasserier. Planerna ska också innehålla instruktioner kring hur man ingriper, behandlar ärenden, samarbetar med myndigheter och så vidare.

Det är a och o att du som jobbar på skolan känner till hur du ska jobba för att se till att skolan är trygg. Repetera innehållet i era handlingsplaner tillräckligt ofta, se till att du kan svaret på exempelvis följande frågor:

- Hur gör jag om det börjar brinna i skolan?

- Vad gör jag om jag misstänker att en av mina elever utsätts för mobbning?

- Vad är sexuella trakasserier och hur ska jag jobba förebyggande?

 
Bekanta dig gärna med skolfreden som utlyses i början av varje läsår. "Skolfredsprogrammet är att åstadkomma en skoldag och ett skolår som är trygga i psykisk, fysisk och social bemärkelse. Det centrala är skolelevernas andel i processen." Läs mer på 

 

Elevvård



Vad kan och ska man göra när tryggheten äventyras?

Om det uppstår en fråga kring tryggheten på skolan är det först och främst läroanstalten som är ansvarig. Rektorn har en nyckelposition här eftersom hen är lärarnas förman.

I de flesta fall uppstår och löser man de problem som uppstår på skolan inom skolan. Det kan handla om allt från att en elev stör undervisningen till att en elev upplever sig felaktigt behandlad av en annan elev eller vuxen på skolan. På Utbildningsstyrelsens webbsida hittar du en lista över de disciplinära åtgärder skolan kan ta till 

Vid behov kan rektorn föra ärendet vidare till utbildningsanordnaren, det vill säga staden, kommunen eller en privat utbildningsanordnare. Det är viktigt att komma ihåg att du som jobbar på skolan enligt lag är skyldig att göra en barnskyddsanmälan utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna om du i din uppgift  

 

Nyttiga länkar


Personalens säkerhet, hälsa och trygghet

Skolan ska självfallet också vara en trygg plats för personalen. I arbetarskyddslagen .

Arbetarskyddsmyndigheterna har som ansvar att   Vid den här myndigheten landar till exempel en anmälan om brister i arbetsgivarens åtgärder. Det är också arbetarskyddsmyndigheterna som kan göra inspektioner och ge anmärkningar. 

Sådant som äventyrar skolpersonalens hälsa är till exempel:

- Inneluftproblem 
- Psykosocial belastning 
- Mobbning, trakasserier och arbetsplatsvåld

 

Arbetarskyddsfullmäktig finns till för dig

På varje arbetsplats där minst tio arbetstagare arbetar regelbundet förutsätter lagen att en arbetarskyddsfullmäktig utses. Ofta har en sådan person även utsetts på mindre arbetsplatser. Den här personer utgör kontaktlänken mellan arbetstagarna och arbetsgivaren och värnar om att arbetsplatsen är säker och trygg. Här kan du läsa mer  att till exempel granska dokument arbetarskyddsfullmäktigen har.

Om du är osäker på vem som är arbetarskyddsfullmäktig på din arbetsplats, kontakta din förtroendeman som kan hänvisa dig vidare till rätt person.

När allt inte är som det ska

Om du som jobbar på en skola eller läroanstalt känner att din hälsa, säkerhet eller trygghet äventyras, ta kontakt med arbetarskyddsfullmäktigen och din närmaste chef. På vissa arbetsplatser kan det även finnas  med mer specifika ansvarsområden. De här personerna kan diskutera problemen och ge anvisningar och råd kring hur du ska gå till väga för att få hjälp.

Personer i chefsposition har en skyldighet att vidta åtgärder när personalens säkerhet, hälsa eller trygghet är hotad.


När det kommer till skolpersonalens säkerhet, hälsa och trygghet är det arbetsgivaren som har det juridiska huvudansvaret. I praktiken är rektorn oftast utsedd till företrädare och hen har så kallad beslutanderätt för personalen. Som rektor vänder man sig till sin chef, i de flesta fall bildningsdirektören i kommunen.

Personer i chefsposition har en skyldighet att vidta åtgärder när personalens säkerhet, hälsa eller trygghet är hotad.

I ärenden som rör arbetshälsan finns även företagshälsovården till för dig. Vid behov kan företagshälsovården göra en arbetsplatsutredning för att kartlägga riskerna för arbetshälsan. Om det handlar om frågor anknutna till anställningsförhållandet ska du kontakta din förtroendeman. Om du är osäker på vem det är, kolla med 

Nyttiga dokument


Läs gärna FSL:s broschyr om hur man kan hantera stressfaktorer i yrkesvardagen: 

Lagar och anvisningar 

Det främsta ansvaret för tryggheten i skolan vilar på arbetsgivaren, det vill säga staden eller kommunen i de allra flesta fall. Har du som lärare en fråga kring tryggheten och säkerheten rekommenderar vi att du i första hand kontaktar rektorn eller arbetarskyddsfullmäktigen. I vissa fall kan du behöva föra frågan vidare till någon utomstående myndighet.

Utbildningsstyrelsen har på sin webbsida en sammanställning av de lagar och förordningar som På  hittar du alla Finlands lagar.

Utbildningsstyrelsen sammanställer också en lista på vanliga frågor kring skollagstiftningen. Du kan till exempel hitta svar på frågor kring elevvårdslagen och vilka bestämmelser som gäller  och  

Utöver lagar och anvisningar genomsyras verksamheten i skolan av lärarnas yrkesetiska principer. De omfattar bland annat attityder, värderingar och ansvar och är en av  i hens interaktion med de unga i skolan.

FSL ger dig råd

Alla lärare får löneförhöjning i vår – de första redan i april

Alla lärare får löneförhöjning i vår – de första redan i april

Alla lärare får en löneförhöjning  under våren. De allmänna löneförhöjningarna träder i kraft i alla skolor och läroanstalter antingen i april eller i maj.

 

De lärare som omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA) får en allmän förhöjning från och med 1.4.2019. Uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara löner höjs då med 0,99 %.

Lönerna för lärare inom den privata undervisningssektorn (Bildningsarbetsgivarna) höjs från och med den 1.5.2019. Förhöjningarna är då 1,1 %. Förhöjningarna gäller tabellöner samt individuella löner. Dessutom finns till förfogande en lokal pott på 0,4%. Den lokal justeringspotten finns inte att tillgå i yrkesläroanstalter.

 

I universitet och i övningsskolor finns en allmän förhöjning från början av april. Storleken på förhöjningen är 1,1%. I början av juni finns också en lokal pott på 0,85%. Denna lokala pott används till att höja individuella lönedelar.

Avtalen är i kraft fram till 31.3.2020. Förberedelserna inför kommande avtalsförhandlingar har redan inletts.

Pension

Pension

Också de lärare som avslutat sin aktiva lärargärning är välkomna att fortsätta vara medlemmar i Finlands svenska lärarförbund. Medlemsavgiften är endast 25 euro per år och du behåller en del av medlemsförmånerna. 

 

Om du har varit FSL-medlem och går i pension men vill fortsätta ditt medlemsskap - Medlemsavgiften för pensionerade lärare är 25 euro per år. Vi skickar ut information för betalning en gång per år i februari.

Hos din tidigare arbetsgivare finns en fullmakt för uppbärande av fackföreningsavgift. Meddela arbetsgivaren om din pensionering om du inte vill betala 1,1 procent i medlemsavgift på din lön om du till exempel fortsätter som vikarie. Vill du fortsätta betala den lönebaserade medlemsavgiften låter du fullmakten vara kvar.

En pensionärsmedlem har kvar en del medlemsförmåner. Tidningen Läraren kommer på posten, förbundet bistår med råd och hjälp och jurister finns till förfogande om det uppstår problem med till exempel pensionen. Du kan också få Lärarkalendern, genom att höra av dig till oss. 

Som pensionärsmedlem får du också behålla din reseförsäkring utan hälsogranskning hos försäkringsbolaget Turva, men när du blir pensionär betalar du försäkringen själv.  om du vill behålla din försäkring!

Om du inte önskar kvarstå som medlem är vi tacksamma om du meddelar oss, skicka e-post till  eller ring på tfn 020 749 54 64 så stryker vi dig ur vårt register. FSL önskar dig sköna dagar som pensionär!

 

Information om pensioner

Keva heter instansen som du ska vända dig till i frågor som rör din pension.  hittar du nyttig information på svenska. Du kan till exempel läsa om,  och förändringarna som

Har du frågor kring pensionen rekommenderar vi att du

Rektorers arbetstid

Rektorers arbetstid

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.


I rektorsuppgifterna ingår delvis sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis uppgifter som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än i skolan. Dessutom varierar rektorns arbetsmängd under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker från byråarbetstid.

I FSL:s mobilapp Lärarrummet kan du som rektor följa upp din arbetstid. Ladda ner den från antingen  eller från .

 

Rektorer i grundskolan

En grundskolerektors undervisningsskyldighet fastställs årligen av arbetsgivaren och varierar från 2-13 timmar beroende på skolans storlek och typ. kring antalet undervisningstimmar enligt lönegrundsgrupper. 

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.

  •  
  •  
  •  

  •  
  •  
  •  
  •  

Rektorer i gymnasiet

 

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer 

Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön i grundskolan eller gymnasiet bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.

Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar. 

 

Skolföreståndare

Skolföreståndare har rätt att minska sin undervisningsskyldighet på 24 timmar med timmar för förståndarskapet.

 

Semester

Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

Bli FSL-medlem

Bli studerandemedlem

Läraren
  • Skola Rektorn för Winellska skolan sparkad – nu vill Kyrkslätt blicka framåt
  • Kolumn Mångsidighetens lov
  • Kolumn Ett förhandlingsresultat mot alla odds
  • Kolumn Våra eurovisionära dialektambassadörer
Gå till din lärarförening
  • Åbo lärarförening rf
  • Ålands Gymnasielärare
  • Ålands lärare i småbarnspedagogik
  • Ålands lärarförening rf
  • Björneborgs lärarförening rf
  • Borgå lärarförening rf
  • Esbo-Grankulla lärarförening rf
  • Finlands Svenska Lärarstuderandes Förening rf
  • Hangö svenska lärarförening rf
  • Helsingfors svenska lärarförening rf
  • Jakobstad-Larsmo lärare rf
  • Karleby svenska lärarförening rf
  • Kimitobygdens lärare rf
  • Korsholms svenska lärarförening rf
  • Kristinestads lärarförening rf
  • Kronoby lärarförening rf
  • Kustvägens lärarförening
  • Kymmenedalens svenska lärarförening rf
  • Kyrkslätts lärarförening rf
  • Lovisanejdens lärarförening rf
  • Malax-Korsnäs lärarförening rf
  • Närpes-Kaskö lärarförening rf
  • Nykarleby lärarförening rf
  • Pedersöre lärarförening rf
  • Raseborgs lärarförening rf
  • Sibbo lärarförening rf
  • Svenska Lärarföreningen i Uleåborg rf
  • Tammerfors svenska lärarförening rf
  • Vanda svenska lärarförening rf
  • Vasa svenska lärarförening rf
  • Väståbolands lärarförening rf
  • Vörå lärarförening rf

Kolla
och
ändra
medlems-
uppgifter

Finlands Svenska Lärarförbund (FSL)

Järnvägsmannagatan 6 | 00520 HELSINGFORS

fornamn.efternamn@fsl.fi

FSL PÅ SOCIALA MEDIER

Facebook Instagram LinkedIn

Copyright © Finlands svenska lärarförbund 2025 | Cookies på webbplatsen

Planning & programming: SydWeb
Design: Kråka Design