Försöket med årsarbetstid delar åsikter

OAJ har utrett orsaker till att lärare har röstat nej till att vara med i försöket med årsarbetstid. Den största orsaken till att lärare sagt nej till försöket är att de varit rädda att arbetstiden inte ska räcka till. Lärarna litade inte heller på att avtalet skulle följas i praktiken.

Hittills har 28 skolor i sex olika städer röstat om ett deltagande i försöket med årsarbetstid. I nio av skolorna har lärarna röstat för ett försök, medan lärarna i nitton skolor röstat mot försöket.

Undersökningen utfördes i fyra kommuner: Esbo, Helsingfors, Vasa och Vanda. Under slutet av våren svarade sammanlagt 207 lärare på enkäten. 43 procent av dem som deltog i undersökningen var ämneslärare, 36 procent klasslärare, 20 procent speciallärare eller specialklasslärare, en procent var andra som arbetade inom utbildningsbranschen.

 

Många rädda för att arbetstiden inte skulle räcka till

Den största orsaken till att rösta emot försöket var rädslan för att arbetstiden inte skulle räcka till. Lärarna var oroliga för att den obundna arbetstiden inte skulle räcka till planering och uppföljning av den egna undervisningen. 63 procent av lärarna svarade så här på enkäten.

Den obundna arbetstiden är lärarens självständiga arbetstid som hen kan utföra var, när och hur hen vill. Den här arbetstiden finns främst till för planering och uppföljning av den egna undervisningen.

Frågan om huruvida arbetstiden räcker till eller inte, delar också åsikterna hos dem som deltar i försöket, visar en undersökning som OAJ har gjort.  

-En av de centrala frågorna när det gäller uppföljningen av försöket, är hur vi ska kunna garantera att lärarna har tillräckligt med tid för planering, uppföljning och evaluering av undervisningen. Om arbetsgivaren anser att den obundna arbetstiden ska användas till annat än just det här, bör den obundna arbetstiden också stiga. Avtalet följs inte om procenten inte höjs, säger OAJ:s förhandlingschef Pekka Pankkonen.

 

Tillit är centralt

De två största orsakerna till att lärarna inte ville delta i försöket har en gemensam nämnare. Både rädslan för att arbetstiden inte ska räcka till och att arbetsbördan ska öka samtidigt som lönen inte ökar tillräckligt, kan åtminstone delvis förklaras med att lärare inte litar på att avtalet tillämpas på rätt sätt.

I försöksavtalet sägs bland annat att det måste finnas tillräckligt med obunden arbetstid så att den täcker de verkliga behoven. Behovet kan bland annat påverkas av vilka ämnen läraren undervisar i samt hur stora årskullarna är, hur stora undervisningsgrupperna är och behovet av specialundervisning.

-För OAJ är det extremt viktigt att tolkningen av avtalen är likadan hos arbetsgivarna som den är inom facket. Om ett avtal inte tillämpas på rätt sätt, får vi inte heller information om hur avtalet fungerar i praktiken, säger förhandlingschef Petri Lindroos.

 

Åsikterna om årsarbetstid går isär

De som deltog i undersökningen om försöket med årsarbetstid hade väldigt olika åsikter om huruvida det fungerar eller inte. Största orsaken till att lärarna var för försöket var helt enkelt att de ansåg att systemet med undervisningsskyldighet inte fungerar.

Lärarna som röstade för försöket var alltså intresserade av att testa en ny arbetstidsmodell. 66 procent av dem som röstade för försöket angav det här som orsak.

Samtidigt angav 43 procent av dem som röstade mot försöket att de var mot det eftersom de var nöjda med det nuvarande arbetstidssystemet.

-Det finns stora lokala variationer i hur nöjd man är med arbetstidssystemet som baserar sig på undervisningsskyldighet, säger Pankkonen.

I Esbo är till exempel 26 procent nöjda med systemet, medan motsvarande siffra i Vanda är nästan 50 procent av dem som svarat på undersökningen.

 

Många vill utveckla arbetstidsmodellen

När lärare har svarat på de öppna frågorna i undersökningen, har de sagt att de vill se hur mycket av arbetstiden som går åt till annat än undervisning. Enligt lärarna som deltog i undersökningen understryks det i årsarbetstidsmodellen att det ingår mycket annat än undervisning i lärarens arbete.

En del av lärarna som var intresserade av att delta i försöket själva frivilligt hade följt upp sin arbetstid och märkt att de utför övertidsarbete varje vecka. De ville få ersättning för allt arbete de utför och ville därför också delta i försöket.

-Överlag fanns det intresse för att prova på något nytt och att delta i utvecklingsarbetet, säger Pankkonen om de lärare som har röstat för försöket.

 

Kan försöket begränsa lärarens arbetsmängd?

En av orsakerna till försöket är att ta reda på om årsarbetstid kan hjälpa till att begränsa lärarnas arbetsmängd.

56 procent av dem som deltog svarade att de hade röstat emot försöket eftersom de ansåg att försöket inte kan hjälpa till att begränsa arbetsmängden. Men samtidigt svarade 54 procent att de röstade för försöket för att de ansåg att försöket erbjöd en möjlighet att begränsa arbetsmängden.

Huruvida modellen med årsarbetstid verkligen kan hjälpa en att begränsa sin arbetsmängd delar också åsikterna hos dem som har deltagit i själva försöket. 61 procent av dem som har deltagit i försöket anser att de kunnat begränsa sin arbetstid bättre, medan 39 procent är av motsatt åsikt.

-Vi uppmanar så klart andra lärare än dem som deltar i försöket att följa upp den egna arbetstiden och se vad den går till. När man har uppgifter om den egna tidsanvändningen, är det lättare att vid behov ta upp frågan med sin förman, säger Pankkonen.