”Serieöverklagaren” skapar problem av många slag 

I ett demokratiskt samhälle har alla rättigheter för att garantera rättvisa, likabehandling och jämlikhet. Vi har skapat mekanismer för att ifrågasätta och kräva omprövning av myndighetsbeslut när man som en enskild person, kommuninvånare eller part i ett ärende upplever att det skett något lagstridigt.

När de här rättigheterna uppenbart missbrukas står samhället däremot handfallet. Varken FSL, våra lokalföreningar eller fackombud kan förhindra en kommuninvånare från att om och om igen begära omprövning av val till lärartjänster, som vi i veckan kunnat läsa om i Svenska Yles nyheter.  

När en lärare väljs till en tjänst i en kommun så fattas ett myndighetsbeslut som kan omprövas av kommunens beslutande organ (vanligen bildningsnämnden). Om begäran förkastas, kan ärendet föras vidare till förvaltningsdomstolen.

Det säger en hel del att alla överklaganden som mannen lämnat in har förkastats.

Jens Mattfolk, ombudsman

Det ursprungliga beslutet om anställning förblir i kraft

I veckans nyhet som gäller lärartjänster i Esbo och Helsingfors, menar utbildningssektorn att läraren som valts till tjänsten, istället blir anställd på visstid när en begäran om omprövning har skickats in. I samtal med fackombuden får jag information om att så egentligen inte är fallet. Det ursprungliga beslutet om anställning förblir i kraft, vilket innebär att läraren som fått tjänsten kan börja på sitt nya jobb, ha prövotid och låta den ogrundade begäran om omprövning i kommunen förkastas. Och om “serieöverklagaren” sedan lämnar in en överklagan till förvaltningsdomstolen så får man vänta ut att den i sin tur (högst sannolikt) också förkastas. Troligtvis så hinner ju den anställande kommunens organ åtminstone förkasta begäran om omprövning innan tjänsteutövningen inleds.  

Om lärare som utsätts för det här tackar nej till tjänsten, får det tyvärr negativa följder som vi helst vill undvika; Utbildningsanordnaren tvingas till en ny anställningsrunda sent på våren och eventuellt anställs en obehörig lärare för ett år. Sen måste hela anställningsprocessen göras om nästa vår. Det skapar osäkerhet och ytterligare merarbete för alla inblandade.

Vi bör våga ha tilltro till att en begäran om omprövning och en eventuell överklagan till domstol, där båda är lika ogrundade, inte kommer att bifallas. Det säger en hel del att alla överklaganden som mannen lämnat in har förkastats. 

Råd till lärare i en osäker situation 

För lärare i den här situationen är is i magen vårt bästa råd, kommunens ursprungliga beslut kommer i sinom tid att vinna laga kraft. Men situationen är förstås utmanande. Det är synd om rektorer som leder anställningsprocesserna, lärare som väljs och även arbetsgivare som försöker göra allting ”by the book” lider, när någon missbrukar systemet på det här sättet. 

Rådet här är att om du fått den lärartjänst du verkligen ville ha, tacka inte nej bara för att “serieöverklagaren” begär omprövning. Försäkra dig om att det ursprungliga beslutet om din tillsvidareanställning förblir i kraft och att du inte måste söka jobbet på nytt nästa vår. Kontakta FSL eller ditt fackombud om du upplever att situationen är oklar.

Om du redan har en lärartjänst kan du avvakta med att säga upp dig (alternativt begära tjänstledigt) tills att kommunen hunnit förkasta begäran om omprövning. Alla gånger man söker en ny lärartjänst bör man egentligen ha en viss mental beredskap på att beslutet kan ifrågasättas.  

Behöver systemet ses över? 

Att den här typen av problematik blir vanligare (tänker till exempel på fallet med bostäderna i Vasa) tvingar samhället att tänka om. Just nu pågår en revidering av flera lagar i Finland som gäller besvärsprocessen för invånare och föreningar i beslut som berör byggplanering, miljö- och infrastrukturprojekt. Tanken är att bara de som faktiskt berörs ska kunna motsätta sig planer och beslut, men frågan är komplicerad, demokratin ska ju ge medborgarna rätt att övervaka lagligheten i olika beslut.

Tanken är ju att omprövning begärs endast om det finns grund för det

Jens Mattfolk, ombudsman

Frågan som uppstår är om vi också borde se över begäran om omprövning i kommunen. Skulle till exempel en avgift för att lämna in en begäran om omprövning råda bot på problemet? 

Tanken är ju att omprövning begärs endast om det finns grund för det. En sådan grund ska basera sig på paragraf125 i Finlands grundlag, att den mest lämpliga inte blivit vald eller misstanke om till exempel diskriminering i valet.  

När vi på FSL ger råd till medlemmar utgår vi från den här principen och uppmanar alltså inte medlemmar att begära omprövning om det är uppenbart att en sådan grund inte finns. Sen är det förstås upp till medlemmen att fatta beslut om vad hen vill göra. 

För att citera Winston Churchill: ”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra som har prövats genom tiderna.”