Det är onsdag morgon och på FSL:s kansli har vi bjudit in OAJ:s nya förhandlingschef för UKTA-avtalet på morgonkaffe. Det är frågan om en första träff och vi kör igång utan agenda och diskussionen är fri, tids nog kommer vi in på de konkreta frågorna om arbetstidssystemet och lönen som förstås speglar arbetstidssystemet.
Vi diskuterar varför usk-frågan är så känslig och om systemet verkligen är det rätta i dagens skola. Klarar vi av att tänka utanför boxen? Och frågan om vilket arbetstidssystem framtidens lärare vill ha är frågan som snurrar vidare i mitt huvud.
Jens Mattfolk, ombudsman
Samplaneringen har inget utrymme för flexibilitet överhuvudtaget, även lagstadgade uppgifter som till exempel samarbete med hemmen måste skötas trots att arbetstiden för det kanske tagit slut. Om du råkar fundera på samplaneringen nu i början av läsåret, tipsar jag om att kolla på vårt nya webbinarium som finns här.
I en del kommuner finns det ”gamla arv” i VAS-systemet i form av lönetillägg för konkreta arbetsuppgifter. Tanken med VAS-systemet, det vill säga det lokala lönesystemet, var ju aldrig att arbetsgivaren skulle köpa arbetstid, exempelvis för att sköta skolans pekplattor. VAS-tillägg ska betalas för ett ökat ansvar och mera krävande arbetsuppgifter. Utvecklingen har de senaste åren glädjande nog gått åt rätt håll, i många kommuner med hjälp av utbildning av de lokala fackombuden.
UKTA-avtalet och lönen är ett lapptäcke för de lärare som arbetar med undervisningsskyldighet. Lön betalas för undervisning men inte för allt annat som kommit in i läraruppdraget. Förändringar i samhället och därmed elevmaterialet, skolan, behovet av stöd för lärande syns ingenstans i form av ändringar i arbetstidssystemet.
Undervisar läraren mindre för att eventuellt hantera sin arbetsbelastning så minskar lönen, det spelar ingen roll huruvida läraren de facto arbetar mindre. Överskrider du som lärare samplaneringstiden får du inte mera lön trots att du kan redovisa timmarna.
Ett fackligt dilemma
Rektorerna som ska leda arbetet är inte heller nöjda, avtalets ”redskap” räcker inte till. Rektorerna är den medlemsgrupp som är mest sugen på att byta ut usken, 50 procent ställer sig positiva till en sådan förändring, visar vår senaste medlemsundersökning.
Lärarna däremot är splittrade; 38 procent anser att usken ”inte fungerar så väl” medan 38 procent anser att den ”fungerar väl”. På frågan om FSL ska arbeta för att usken ersätts av en årsarbetstid är de flesta osäkra; 40 procent svarar ”jag vet inte” medan 29 procent svarar ”ja” och 31 procent svarar ”nej”. Resultatet i medlemsundersökning ger oss ingen tydlig riktning för hur förbundet ska jobba med den här frågan framöver.
För FSL (och OAJ) är det ett något av ett fackligt dilemma att medlemmarna är så delade i frågan. I Sverige, efter att man slopade usken för längesen, har man haft ett problem med begränsning av mängden undervisning. Där har man haft ett klart lärarfackligt mål, vilket i sommar resulterade i ny förordning som begränsar lärarens undervisningsmängd. Resultatet är en gaffel med en minimängd och maximimängd undervisning per år. Läs mer om ändringarna i Sverige här.
”Köp inte en ny bil med lönen för övertimmar”
En medlem hörde nyligen av sig via FSL:s frågelåda och undrade hur man som lärare ska budgetera när lönen kan ändra med flera hundra euro per år beroende på vilka tilläggsuppgifter man får (eller inte får) och möjligheten till övertimmar. I dagsläget kan jag bara konstatera att lönen speglar avtalet med många små uppgifter som kanske betalas med ett skilt lönetillägg. Bibliotek, elevkår, ledningsgrupp, Kiva-team, VAS-tillägg, klubbtimmar, klassföreståndarskap… Listan kan göras väldigt lång på uppgifter och lönetillägg som kan omfördelas i kollegiet från ett år till ett annat.
Övertimmar har man inte en subjektiv rätt till. Även om du haft flera övertimmar i många år kan de falla bort. Antalet timmar kan minska då antalet elever kanske minskar i kommunen. Timmarna kan också öka av någon orsak och så anställs en timlärare och vips är övertimmarna borta.
”Köp inte en ny bil med lönen för övertimmar” brukar jag säga till kursdeltagarna i vår kurs för nya lärare. Här är det ju skäl att komma ihåg att övertimmar är övertid i usk-systemet, arbetstagare har ju inte subjektiv rätt till övertid i andra branscher heller. Å andra sidan är övertiden vanligtvis värt 50 procent eller 100 procent mera betalt per timme i andra branscher, lärarens övertimme är bara 84 procent av lönen per usk-timme. Lönen är alltså lägre för lärarens ”övertid”.
Fördelar och nackdelar
Om vi skulle börja om från ett rent bord idag och göra om arbetstids- och lönesystemet för allmänbildande lärare i grundskola och gymnasium, skulle vi då landa i samma system?
Jens Mattfolk, ombudsman
Jag tror inte det, jag hoppas inte det. Löser ett annat arbetstidssystem alla problem i skolan? Givetvis inte. Men även om vi bytte system skulle sommaravbrottet behållas så att du hinner återhämta dig från ett läsår till ett annat. Också i ett nytt system kan man begränsa mängden undervisning och tillåta att du planerar eller gör efterarbete hemma eller på ett café.
Fördelarna med läraryrkets villkor behöver inte försvinna bara för att vi skulle göra om och göra nytt. I ett annat system kunde fler parametrar beaktas, mängden undervisning kanske finjusteras neråt då annat arbete ökar utan att för den delen sänka lönen. Samtidigt kunde allt lärararbete göras synligt i en plan för året. Och kanske skulle då också lönespecifikationen bli en gnutta lättare att läsa.
