Utbildning är det botemedel mot polarisering och arbetslöshet som Finland behöver. Det skapar inte bara möjligheter och framtidstro utan lägger också grunden för demokratin och en hållbar samhällsutveckling.
Kunskap är trygghet och en viktig del av samhällets motståndskraft och människornas förmåga att möta kriser.
De åtgärder som regeringen vidtagit i ett försök att bromsa skuldsättningen och stärka försvaret, begränsar dessvärre det ekonomiska spelrummet för utbildninginvesteringar. Finland satsar fortsättningsvis minst på undervisning i Norden och det syns i lärresultaten, i lärarnas arbetsbild och i en allt för låg utbildningsgrad.
- Höj ambitionsnivån för utbildningsfinansieringen så att Finland kan utveckla utbildningen i linje med framtidsvisionerna.
- Säkerställ att resurser som frigörs när elevunderlaget minskar hålls kvar inom utbildningen och riktas till kvalitet, stöd och utveckling.
- Utveckla de statliga finansieringsmodellerna så att finansiering kan öronmärkas för att garantera att den utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Det behövs också mekanismer för att följa upp hur utbildningsanordnarna utnyttjar finansieringen.
- Trygga tillräckliga resurser för en högklassig småbarnspedagogik som ger varje barn en stark grund för fortsatt lärande.
- Stärk undervisningen i de lägre årskurserna genom fler undervisningstimmar, bättre arbetsro och mer tid för baskunskaper.
- Värna om den akademiska friheten och den forskningsbaserade kunskapen genom långsiktig finansiering för högskolesektorn, tillräckligt med personal och lagstiftning som tryggar forskningens, undervisningens och vetenskapens frihet.
Landets svaga ekonomi i kombination med ett minskat antal elever utmanar särskilt den finlandssvenska minoritetens rätt till en jämlik och kvalitativ utbildningsstig. De finlandssvenska särdragen måste beaktas i finansieringen och alla utbildningsreformer för att trygga rätten till en högklassig utbildningsstig på svenska.
- Utveckla statsandelssystemet för att garantera att tvåspråkiga kommuners högre kostnader för att upprätthålla en svenskspråkig utbildning beaktas.
- Garantera en svenskspråkig skoladministration i tvåspråkiga kommuner. Lagstiftningen måste revideras så att den beaktar kommunens storlek.
- Säkerställ att inga arrangemang förekommer som försvagar den svenskspråkiga utbildningsstigen, till exempel tvåspråkiga undervisningsmodeller eller ökad distansundervisning i grundskolan.
- Inför samma lagstadgade krav på språkkunskaper för lärare inom småbarnspedagogik som för lärare inom den grundläggande utbildningen.
- Stärk den svenskspråkiga integrationsstigen genom tillräcklig statlig finansiering, målmedvetna satsningar på språkinlärning och skärpta krav på kommunerna att erbjuda möjligheten att integreras också på svenska.
- Säkerställ närundervisning, stöd och kvalitet på andra stadiet samt utveckla samarbetsmodeller som tryggar en tillgänglig svenskspråkig utbildning på andra stadiet.
- Stärk den svenskspråkiga universitetsutbildningen med en långsiktig finansieringsplan som till exempel möjliggör fler tillsvidareanställningar och säkerställer tillgången till behörig undervisnings- och forskningspersonal.
- Säkra tillgången på fri bildning på svenska för att stärka livslångt lärande, aktivt medborgarskap och flexibla utbildningsmöjligheter för alla.
- Gör den riktade finansieringen för svenskspråkiga läromedel långsiktig och permanent.
Finland behöver kunniga, behöriga och motiverade lärare och rektorer. Att höja yrkets status och förbättra lärarnas arbetsvillkor är en viktig investering i framtiden. Ett attraktivt läraryrke är en förutsättning för kvalitet längs hela utbildningsstigen.
- Garantera en rättvis och konkurrenskraftig löneutveckling för lärare och rektorer.
- Förbättra förhandlingskulturen och ge riksmedlaren befogenheter att överskrida den allmänna linjen för att jämna ut löneorättvisor.
- Skärp villkoren för visstidsanställningar och stärk anställningstryggheten inom undervisningssektorn.
- Återinför fackföreningsavgiften som avdragsgill kostnad.