De sjunkande Pisaresultaten sänder tydliga varningssignaler kring den svenskspråkiga skolan. Finlands svenska lärarförbund FSL ser lärarbrist, bristande stödstrukturer och nedskärningar i lärarfortbildningen som avgörande för att höja de finlandssvenska elevernas kunskapsnivå.
Trenden i de finländska Pisaresultaten är långsam men tydligt negativ och senast nu borde larmklockorna i Svenskfinland ringa. Elevernas läskunnighet och uthållighet fortsätter att försämras. När det kommer till resultaten i framför allt matematik sjunker de snabbare bland svenskspråkiga elever än finskspråkiga.
– Som minoritet måste vi försvara vår rätt till en finansieringsnivå som motsvarar kostnaderna för att ordna lika bra utbildning på svenska som finska. Det här utmanas allt oftare i våra tvåspråkiga kommuner, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
FSL ser tre frågor som avgörande för att höja kunskapsnivån bland de finlandssvenska eleverna. Den första är lärarbristen, särskilt i matematik och naturvetenskapliga ämnen.
– Vi behöver bättre prognoser för tillgången på behöriga lärare. Ett nationellt lärarregister skulle ge lärarutbildningen och beslutsfattarna ett verktyg för att reagera i tid, säger Damlin.
Den andra frågan är läromedlen. Elever som går i skola på svenska måste ha samma tillgång till aktuella och kvalitativa läromedel som elever i finskspråkiga skolor. När utbudet är smalare eller material saknas på svenska påverkar det lärarnas arbete och elevernas möjligheter att nå målen i läroplanen. Läromedel på svenska inte är en detaljfråga, utan en jämlikhetsfråga.
Den tredje frågan gäller stödet för lärande. Det handlar inte bara om att garantera att alla når målen i läroplanen, utan lika viktigt är det att stödstrukturerna gör det möjligt att utmana eleverna så att de kan nå sin fulla potential.
– Vi måste få alla utbildningsanordnare att verkligen utnyttja finansieringen för stödreformen, till exempel behöver det anställas fler lärare, säger Damlin.
Lärarfortbildning ger resultat
En ljusglimt bland Pisaresultaten berör elevernas digital lärande, där målmedvetna satsningar under 2010-talet, nu syns i form av goda resultat bland de finlandssvenska eleverna. När lärare får fortbildning, fungerande verktyg och tid att utveckla undervisningen syns det också i elevernas lärande.
– Därför är det helt absurt att man nu har skurit ner i lärarfortbildningen. I en tid då den artificiella intelligensen utvecklas snabbt behöver vi mer, inte mindre, kompetensutveckling för lärarna, säger Damlin.
FSL:s medlemmar efterlyser också en revidering av läroplanen inom den grundläggande utbildningen. Målen behöver förtydligas och fokus måste ligga på att stärka baskunskaperna.
Kunskap är Finlands starkaste varumärke
För Finlands del kan vi inte vara nöjda med att våra elevers kunskapsnivå ligger snäppet över medeltalet eller i linje med de nordiska länderna. Vi måste vara bättre än så eftersom vår tillväxt och framtid vilar på kompetens och kunnig arbetskraft.
– När elevantalet minskar måste de resurser som frigörs riktas tillbaka till utbildningen och skolsystemet. På det här sättet kan man stärka utbildningssektorn, den riktiga motorn för en hållbar samhällsutveckling, säger Damlin.
