Sjukfrånvaro

För att du skall vara berättigad till sjukfrånvaro måste du uppvisa ett godtagbart läkarintyg för din arbetsgivare. Läkarintyget kan du i allmänhet få genom företagshälsovården eller på någon annan läkarstation. Arbetsoförmågan kan även styrkas med ett intyg utfärdat av en fysioterapeut.

Tjänstledighetens längd beviljas i allmänhet enligt ett läkarintyg. Enligt kollektivavtalen är dock läkarintyget endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren kan avvika från om det finns en grundad anledning till detta. Det här kan bli aktuellt till exempel om det framkommer att den anställda har utfört liknande arbete under sin sjukledighet. 

Om din arbetsgivare av någon anledning underkänner ditt läkarintyg, har arbetsgivaren rätt att beordra dig till en undersökning hos en annan läkare som arbetsgivaren anvisar. Det kan vara bra att kontakta ditt fackombud, om det uppstår ett problem med ditt sjukintyg. Du kan också kontakta fackombudet vid andra frågor eller oklarheter gällande sjukledigheter.

Lön under sjukfrånvaro i kommunen 

Du som är kommunalt anställd lärare har rätt till lön under sjukfrånvaron, i princip upp till sex månader.

Som tjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla är du berättigad till hela din lön under de 60 första sjukdagarna under ett kalenderår (januari-december). Om din sjukfrånvaro eller din sjukfrånvaro sammanlagt varar längre än 60 dagar, betalas i fortsättningen två tredjedelar av din grundlön under högst 120 kalenderdagar.

Om du har haft övertimmar eller andra avlönade uppdrag, får du lönen för dessa oavkortad även om du är sjukledig längre än 60 dagar, dock bara fram till slutet av pågående läsår.

Då du har beviljats en sammanhängande sjukfrånvaro under sammanlagt sex månader, antingen utan avbrott eller i flera perioder, har du inte längre rätt till avlönad sjukfrånvaro. Efter en 180 dagars sjukfrånvaro kan arbetsgivaren betala högst två tredjedelar av din ordinarie lön under 185 kalenderdagar. Den här lönen betalas dock enligt arbetsgivarens prövning. 

För sjukfrånvaro betalas inte lön efter det att sjukledigheten har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för en längre tid än 12 månader.  

Sjukfrånvaron betraktas som sammanhängande om du inte har avbrutit den för att tjänstgöra under mer än 30 på varandra följande kalenderdagar. Lägg märke till att det i det här sammanhanget inte spelar någon roll om din sjukfrånvaro beror på en eller flera olika sjukdomar eller skador. Likaså saknar det betydelse om du har avbrutit sjukfrånvaron för skolans sommarlov eller andra skollov.

Arvoden och tillägg 

Om du har drygat ut din lön med övertimmar eller andra uppdrag som ersätts separat, beräknas din sjuklön också utgående från dessa. Sjuklönen betalas enligt det medeltal av dina veckotimmar som framgår av den arbetsplan som var i kraft året då du inledde din sjukledighet. För specialuppdrag betalas lön maximalt till början av följande läsår. 

Nyanställd? 

För att sjuklönen skall utbetalas på sättet som vi har beskrivit ovan, måste din anställning ha varit i kraft i minst 60 dagar innan sjukskrivningen. Om du inte uppfyller det här kravet har du rätt att få din lön under bara de 14 första dagarna av din sjukledighet.

Lön under sjukfrånvaro inom den privata sektorn

Den tid lön betalas ut under sjukfrånvaro, bestäms utgående från hur länge du varit anställd av samma arbetsgivare:

• Under 1 månad: högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen (insjukningsdagen plus 9 följande vardagar måndag-lördag)
• Minst 1 månad men under 3 år: högst 28 kalenderdagar (4 veckor)
• Minst 3 år men under 5 år: högst 35 kalenderdagar (5 veckor)
• Minst 5 år men under 10 år: högst 42 kalenderdagar (6 veckor)
• Minst 10 år men högst 56 kalenderdagar: (8 veckor)
  

Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 84 kalenderdagar.

Inom privata undervisningssektorns avtal så gäller antalet dagar med sjuklön för varje fall av arbetsoförmåga. Observera att antalet dagar är för varje fall av arbetsoförmåga. Det innebär att om man insjuknat i sjukdom A på en del av året och kanske använt det maximala antalet sjukfrånvarodagar med lön så har man rätt till nya dagar om man skulle drabbas av sjukdom B, senare under läsåret.  

Lön under sjukfrånvaro – universitet och övningsskolor 

Den tid lön betalas ut under sjukfrånvaro, bestäms utgående från hur länge du varit anställd av samma arbetsgivare:

• Under 1 månad: 1 + 9 vardagar, 50 % av lönen
• Minst 1 månad men under 1 år: 40 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
• Minst 1 år men under 5 år: 50 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
• Minst 5 år: 60 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
  

Ifall arbetsoförmågan fortsätter utan avbrott över årsskiftet, betalas lön för sjuktid enligt samma grund för hela frånvaron.

Arbetstagaren har rätt till oavbruten sjukfrånvaro med lön i högst 365 dagar. Frånvaron är oavbruten om arbetstagaren sedan han eller hon återvänt till arbetet på nytt insjuknar i samma sjukdom, innan arbetstagaren varit i arbete minst 16 arbetsdagar. Då beräknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid som om det vore fråga om en sammanhängande sjukfrånvaro.

Ansök om sjukdagpenning 

Då du på grund av din sjukfrånvaro förlorar din lön, ska du ansöka om sjukdagpenning hos Folkpensionsanstalten. Så länge du är sjukledig med lön är det din arbetsgivare som ansöker om dagpenningen och även mottar den, men efter att din avlönade sjukfrånvaro tagit slut ska du själv ansöka om dagpenningen. 

Sjukdagpenningen är inkomstrelaterad och beräknas enligt den senast verkställda beskattningen. Om dina inkomster av någon anledning har ökat med mera än 20 procent efter den senast verkställda beskattningen, har du rätt att ansöka om att din sjukdagpenning beräknas enligt den senare och högre inkomstnivån. 

På FPA:s webbplats kan du räkna ut hur stor din sjukdagpenning skulle vara. Dagpenningen betalas endast för vardagar, dock så att också lördagar och helgaftnar räknas som vardagar.

Om din sjukdom blir långvarig 

Om du är sjukfrånvarande under en längre tid, ber FPA dig om ett mera omfattande läkarintyg, ett så kallat B-utlåtande. Det här händer senast då sjukfrånvaron fortgått under 90 dagar. FPA kan också vid behov utreda behovet av rehabilitering. Det här kan bli aktuellt då sjukdagpenningen utbetalats under minst 60 dagar. 

Sjukdagpenning i 300 vardagar 

Från och med 1.1.2025 har det skett förändringar i hur sjukdagspenningen beräknas. Förändringen innebär att ersättningsnivån sjunker och gäller rätten till sjukdagpenning som börjar 1.1.2025 eller senare. Läs mer på FPA:s webbsida! 

Du kan få sjukdagpenning under sammanlagt högst 300 vardagar. Den betalas ut till och med slutet av månaden som föregår den månad då du skulle ha fått sjukdagpenning under sammanlagt 300 vardagar. Till de här 300 vardagarna räknas alla de dagar under de senaste två åren då du har fått sjukdagpenning från FPA. 

När du har uppnått maximitiden på 300 vardagar, måste du vara i arbete under minst ett år för att du på nytt skall ha rätt till sjukdagpenning på grund av samma sjukdom som tidigare. Om du dock råkar ut för en annan sjukdom och blir arbetsoförmögen på grund av den, är du berättigad till sjukdagpenning efter självrisktiden.  

A-kassa efter sjukdagpenning 

Om du är arbetsoförmögen efter att sjukdagpenning har utbetalats för den maximala tiden, skall du ansöka om sjukpension. För perioden från att utbetalningen av sjukdagpenning upphört till att du beviljas sjukpension skall du ansöka om arbetslöshetsdagpenning från Arbetslöshetskassan Ote.