På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.
Rektorer inom den kommunala sektorn
I rektorsuppgifterna ingår delvis sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis uppgifter som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än i skolan. Dessutom varierar rektorns arbetsmängd under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker från byråarbetstid.

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen ska följas upp regelbundet och vid behov ska man diskutera med förmannen om en uppdatering av arbetstidsplanen.
Ta på förhand reda på inom vilka gränser arbetsgivaren möjliggör flexibel arbetstid och utjämning av arbetstiden. Arbetstimmarna ska jämnas ut under läsåret så att arbetstiden i medeltal motsvarar arbetstiden i byråarbetstid.
Rektorernas årliga antal arbetsdagar varierar beroende på hur söckenhelgerna infaller och antalet semesterdagar. Det lönar sig för rektorn att beräkna sin årliga arbetsmängd och följa med hur arbetstiden förverkligas. Också rektorernas lektioner med för- och efterarbete ingår i denna helhetsarbetstid.
I FSL:s mobilapp Lärarrummet kan du som rektor följa upp din arbetstid. Ladda ner den från antingen Google Play eller från App Store.
Rektorer i grundskolan
En grundskolerektors undervisningsskyldighet fastställs årligen av arbetsgivaren och varierar från 2-13 timmar beroende på skolans storlek och typ. Se UKTA § 10 för detaljer kring antalet undervisningstimmar enligt lönegrundsgrupper.
Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.
Rektorer i grundskolan, med undantag av de rektorer i åk 1-6 och 7-9 som har högst 2 undervisningstimmar, får till antalet undervisningstimmar räkna följande uppgifter:
- klassföreståndaruppgifter
- förberedelser för demonstrationer i fysik och kemi (också när individuellt lönetillägg betalas)
- förberedelser för demonstrationer i biologi
- stödundervisning
Och av särskilda skäl också följande uppgifter:
- skötsel av bibliotek
- skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi
- ordnande av gemensamma musikframträdanden
- elevhandledning
- klubbverksamhet
Rektorns undervisningsskyldighet ändras inte till följd av små ändringar i lönegrundsgrupperna om rektorns totala arbetsbelastning förblir oförändrad.
Rektorer i gymnasiet
En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. För en rektor i gymnasiet kan dock per år förordnas högst 456 timmar. Då kan det i läroantalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning.
Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden.
Till gymnasierektorns undervisningstimmar kan inte räknas gymnasieresurstimmar. I vuxengymnasierektorns undervisningstimmar kan handledning och övervakning av övningsuppgifter i modersmål och litteratur och anordnande av sommarkurser ingå.
Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.
Biträdande rektorer
Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön i grundskolan eller gymnasiet bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.
Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.
Skolföreståndare
Skolföreståndare har rätt att minska sin undervisningsskyldighet på 24 timmar med timmar för föreståndarskapet. Mer detaljer hittas i UKTA del B § 8.
Semester
Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.
Rektorer inom den privata sektorn
I uppgiften som rektor, lärare och annan undervisningspersonal vid läroanstalten iakttas total arbetstid, om man avtalat om detta i bestämmelserna för enskilda läroanstalter. Då iakttas till tillämpliga delar med beaktande av särdragen i rektorns, lärarnas och den övriga undervisningspersonalens arbete kontorsarbetstid, där den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt högst 7 timmar och 15 minuter per dygn och högst 36 timmar och 15 minuter per vecka.
På grund av särdragen i arbetet består rektorns, lärarnas och den övriga undervisningspersonalens uppgiftshelhet delvis av uppgifter som är svåra att placera i ett noggrant avgränsat arbetstidsschema eller i den dagliga arbetstiden samt delvis av uppgifter som kan utföras någon annanstans än på den egentliga arbetsplatsen. Dessutom varierar arbetsmängden betydligt under olika tider av läsåret. Av den orsaken blir rektorns, lärarnas och den övriga undervisningspersonalens arbetstid flexibel under olika tider av läsåret och avviker till och med dagligen från den arbetstid som nämnts ovan.
Rektors undervisningsskyldighet
- Rektors undervisningsskyldighet i grundskola är 2–11 veckotimmar.
- Rektors undervisningsskyldighet i gymnasium är 2–9 veckotimmar.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
I rektors undervisningsskyldighet kan förutom undervisningstimmar, demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar också inräknas andra uppgifter.
Bestämningsgrund för antalet undervisningstimmar och grundlön
Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas uppgifternas kravnivå och ansvar, ställning i organisationen samt läroanstaltens/skolans storlek, antalet verksamhetsställen/läroanstalter och de lokala förhållandena. Dessutom ska man när grundlönen fastställs beakta arbetstagarens färdigheter och förmåga att klara av uppgiften. Avtalsbestämmelsen ska tillämpas också när den kravnivå och det ansvar som arbetstagarens uppgifter medför, arbetstagarens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek eller arbetstagarens färdigheter och förmåga att klara sin uppgift ökar under anställningsförhållandet.
Daghemsföreståndare

Den ordinarie arbetstiden för en daghemsföreståndare är högst 9 timmar per dygn och 38 timmar 15 minuter per vecka.
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor. Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på daghemmets verksamhet. I praktiken räcker i allmänhet en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Om en utjämningsperiod ska användas måste en arbetsskiftsförteckning utarbetas i förväg för hela utjämningsperioden.
Arbetstidsformen för daghemsföreståndare är allmän arbetstid oavsett om föreståndaren arbetar i barngrupp eller inte.
Övertidsgräns per dygn och per vecka
Det finns en övertidsgräns per dygn och per vecka vid allmän arbetstid. Övertidsarbete kan inte ersättas enligt timme för timmeprincipen. Varje frånvarodag, både planerad och oplanerad, sänker den ordinarie veckoarbetstiden och likaså övertidsgränsen. Det här ska beaktas när arbetsskiftsförteckningen planeras och likaså i bokföringen av den förverkligade arbetstiden.
Mertidsarbete kan endast uppstå i deltidsarbete och enligt AKTA endast under en vecka med söckenhelgsförkortning, även om arbetstagaren också arbetar full arbetstid.
Arbetsskiftsförteckningen görs upp för hela utjämningsperioden
Arbetsskiftsförteckningen görs upp för hela utjämningsperioden och man beaktar i förväg arbetstidsbehovet för till exempel föräldramöten och kurser. Arbetsveckorna planeras så att veckoarbetstiden i medeltal är 38 timmar 15 minuter, men arbetsdagarnas längd och veckoarbetstiden kan variera från vecka till vecka.
Den sammanlagda arbetstiden för en tre veckor lång utjämningsperiod ska vara 3 x 38 timmar 15 minuter = 114 timmar 45 minuter.
Den ordinarie arbetstiden kan variera mellan veckorna; till exempel:
- 39 timmar +
- 37 timmar 30 minuter +
- 38 timmar 25 minuter
Hur övertid uppstår i en utjämningsperiod som överstiger en vecka
Övertid är arbete som görs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider den ordinarie arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen samt övertidsgränserna per dygn eller vecka.
I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka. Vid oplanerad frånvaro sänks övertidsgränsen med den oarbetade tiden.
Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänsteinnehavarna och arbetstagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Efter det får den inte ändras annat än med den anställdes samtycke eller av grundad anledning.

Arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra ett arbetsskift efter att den anställde har kommit på jobb. Att arbetstimmar blir till övertidsarbete är inte en sådan grundad anledning som avses i avtalet för att ändra arbetsskiftsförteckningen.
I regel uppstår övertidsarbete då arbetstiderna överskrids och arten beror på om man utöver den planerade arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen överskrider övertidsgränsen per dygn eller per vecka.
Daghemsföreståndarens arbetstidsbokföring
Daghemsföreståndare hör till tjänsteinnehavare som omfattas av arbetstidslagen så arbetstidsbokföring förutsätts också av dem.
En arbetsskiftsförteckning görs upp för daghemsföreståndare enligt samma principer som för övriga personalen. Med en noggrann arbetstidsbokföring undviker man meningsskiljaktigheter om till exempel övertidsarbete.
Daghemsföreståndarens chef ansvarar för att arbetsskiftsförteckningen görs upp och den förverkligade arbetstiden bestyrks i arbetstidsbokföringen. För daghemsföreståndare som inte regelbundet arbetar i barngrupp kan en separat arbetsskiftsförteckning göras upp. Arbetsturerna för daghemsföreståndare som arbetar i barngrupp kan antecknas i samma arbetsskiftsförteckning som för gruppens övriga personal.