Carl-Erik Rusk

Löner å sånt

Carl-Erik Rusk bloggar om lärarlöner, avtalsförhandlngar och politiken bakom dem.

 


Kommunala sektorn, som är en av de största sektorerna på arbetsmarknaden, förbereder sig för höstens avtalsförhandlingar. Det ter sig rimligt att anta att de kommunala facken samarbetar och bildar en gemensam front.

 

Ett gemensamt drag är att förtrytelsen är stor i alla organisationer. En bidragande orsak till detta är den förkättrade nedskärningen av semesterpenningen, som drabbar endast de offentligt anställda.

 

Den 17 augusti meddelade de kommunala huvudavtalsorganisationer i ett gemensamt uttalande att de förväntar sig märkbara löneförhöjningar.

- Offentliga sektorn har redan dragit sitt strå till stacken, meddelar FOSU jämte andra huvudavtalsorganisationer. I uttalandet sägs vidare att de offentligt anställda inkomstnivå inte får frysas, så att deras arbetsinsats till fromma för ekonomin och välfärden nedvärderas.

 

I uttalandet efterlyses ett löneutvecklingsprogram, som sträcker sig över flera avtalsperioder.  Detta i syfte att motverka en eftersläpning av lönerna.

- Om man stramar åt den offentliga sektorn eller sparkar de offentligt anställda i huvudet leder dessa åtgärder inte till fler arbetstillfällen och beställningar till industrin. Det är viktigt att komma ihåg att den offentliga och privata sektorn stöder varandra, antecknar de kommunala huvudavtalsorganisationerna.

 

14
augusti 2017 10:40

Små påslag duger

 

Stora löneförhöjningar behövs inte, säger finländarna. Små påslag duger, säger majoriteten.

09
augusti 2017 13:34

Farlig höst

 

”Teater är det viktigaste i världen för där visar man folk hur de kunde vara, och vad de längtar efter att vara fast de inte törs, och hur de är."

 

Så skrev Tove Jansson i Farlig midsommar (1954). Berättelsen om en familj på drift handlar i stor utsträckning om teater. Här figurerar bl.a. teaterråttan Emma, vars ena teatrala replik lyder ”Ödesnatten, ödesnatten!”.

 

Litet liknande tongångar hörs i höst och nu lyder repliken ”Ödeshösten, ödeshösten!”.

 

Avtalsrörelsen är i gång och från politiker- och arbetsgivarhåll hörs varningar om att lönerörelsen inte får spåra ur. Nu gäller det att vara måttfull!

 

Teknologiindustrin, som står för ca 50 procent av Finlands export, presenterade i veckan en översikt över läget. Det behöver knappast säga att detta skedde i optimistiska tecken.

 

Kurvorna pekar uppåt och uppgången har stärkts under våren och sommaren. Men vice direktör Eeva-Liisa Inkeroinen riktade några allvarsord speciellt till arbetstagarsidan.

- Det är farligt och förtida att diskutera huruvida det finns något att fördela. Diskussionen ger inget svar på frågan om hur man får till stånd hållbar tillväxt, sa Inkeroinen.

 

Ödeshösten är alltså här! Nu väntar vi på att spelet öppnas på allvar inom skogs- och teknologisektorn.

 

I väntan på detta lär vi få ta del av flera varningar om hur illa det kan gå.

 

Glöm det där med bonuslöner, pensionsprogram och stora löneförhöjningar till direktörer! Måtta är dagens ord.

 

31
juli 2017 10:19

Försiktiga prognoser

 

FNB har snackat om höstens avtalsrörelse med två sakkunniga. Uttalandena är föga överraskande.

 

Seija Ilmakunnas, direktör för Löntagarnas forskningsinstitut, och Markku Lehmus, forskare vid Näringslivets forskningsinstitut Etla, är eniga i många stycken. Bägge talar om måttfulla löneförhöjningar. Snacket om en nolluppgörelse är alltså förlegat såväl i arbetstagar- som arbetsgivarlägret.

 

Ilmakunnas talar om 0,5-1,00 procent, medan Lehmus talar om 1 procent. I texten talas om löneförhöjningar, men i själva verket är det mera korrekt att tala om kostnadseffekten inom olika avtalsområden.

 

Prognoserna kan visa sig vara korrekta, men om man ska slå vakt om löntagarnas köpkraft krävs även skattesänkningar. Regeringen har gett utfästelser om sådana redan när det gällande centrala avtalet om stärkt konkurrenskraft slöts.

 

Exportindustrin är först ute med att sluta avtal, medan t.ex. lärarnas avtal utlöper först i början av nästa år. Så lärarna kan för all del vänta och se vad som sker inom övriga sektorer.

 

Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU, ger sin syn på läget på en presskonferens den 3 augusti.

 

06
juni 2017 10:26

Liten och stor

Regeringen har inget mandat i höstens avtalsrörelse. Traditionen med centrala uppgörelser, där också regeringen utgör en avtalspart, är med stor sannolikhet definitivt begravd. Någon dramatisk återuppståndelse lär inte vara nära förestående.

Men det hindrar inte ledande politiker att röra om i soppan.

Stora löneförhöjningar i höstens förbundsomgång skulle vara ett misstag, säger finansminister Petteri Orpo (Saml) i en intervju för MTV:s program Huomenta Suomi.

Orpo har måhända rätt, fast det är ju faktiskt ett litet problem att definiera begreppet ”stora löneförhöjningar”. Var går gränsen mellan liten och stor?

Statsminister Juha Sipilä (C) är ute i samma ärende. Han efterlyser måttfullhet i höst. Och åter samma problem: Hur definieras ”måttfullhet” i detta sammanhang?

Höstens avtalsrörelse kommer i gång i en tid, då prognoserna skruvas uppåt. Senast uppgavs att ekonomin växer med 2,7 procent.

En ljusning är alltså i sikte efter många magra år och de förbättrade konjunkturerna avspeglas självfallet i fackförbundens mål för nästa avtalsperiod. De gångna åren har visat att fackrörelsen överlag visat ansvarskänsla och sans.

Löntagarna har visat tålamod, men när bättre tider stundar är det rimligt att förvänta sig att uppgången också avspeglas sig i löntagarnas börsar.

Skogsindustrin och Pappersförbundet öppnar spelet i höst. Deras avtal utlöper i slutet av september.

OAJ ser tiden an. OAJ-medlemmarnas avtal utlöper i huvudsak i månadsskiftet januari-februari 2018.

30
maj 2017 12:19

Reallönerna sjunker

Löntagarnas nominella förtjänster ökade under januari–mars 2017 med 0,3 procent jämfört med januari–mars år 2016, visar Statistikcentralens preliminära uppgifter.

Reallönerna sjönk därmed de facto med 0,7 procent jämfört med första kvartalet året innan, eftersom konsumentpriserna steg snabbare än förtjänstnivån.

Det finns stora skillnader mellan sektorerna. Inom den privata sektorn ökade de nominella förtjänsterna med 0,8 procent under ovan nämnda period, medan förtjänstnivån sjönk med 1,1 procent inom den statliga och kommunala sektorn. Orsaken står att finna i att de minskade semesterpenningarna inom den offentliga sektorn har beaktats i förtjänstindex. Avtalet om stärkt konkurrenskraft innehåller bl.a. en klausul om minskade semesterpenningar för offentligt anställda åren 2017-19. Minskningen uppgår till 30 procent.

Svart på vitt alltså: reallönerna har sjunkit. Förbittringen är stor speciellt bland de offentligt anställda, som får känna av regeringens hårda politik på detta sätt.

Avtalsrörelsen har inte kommit igång, men redan nu spekuleras om vilka marginaler som kan tänkas bli aktuella i fråga om löneförhöjningarna.

Finns det alltjämt någon som på allvar tror att en nollinje blir aktuell i höstens avtalsrörelse?

29
maj 2017 09:48

Bliv vid din läst, Helle

Riku Aalto, som nyligen valdes till ordförande för nya stora Industrifacket, förundrar sig över riksförlikningsmannen Minna Helles uttalanden. Helle har aktivt deltagit i diskussionerna om en exportdriven avtalsmodell och har också talat för måttfulla löneförhöjningar i höstens avtalsrörelse.

- Ny politik. Jag anser att hennes uppgift är att lösa tvister, säger Aalto i en intervju till Talouselämä.

Aalto näpser alltså Helle och anser att hon har uttalat sig om frågor, som ligger utanför hennes område. Och han har för all del rätt. Riksförlikningsmannen är en statlig tjänsteman, som ska assistera förhandlingsparterna med förlikning av arbetstvister. Helle har inget politiskt mandat och hon bör värja sig mot misstankar om partiskhet.

Aaltos är irriterad. Det kan ses mot att avtalshösten snart är här, men det saknas alltjämt en karta och kompass för färden.

Det är inte båten som gungar. Det är havet som rör sig.

22
maj 2017 10:22

I väntan på vadå?

Den stora nyheten förra veckan, om man ser till arbetsmarknaden, var grundandet av det nya Industrifacket. Metallarbetarförbundet, Träfacket och Industrifacket TEAM slogs ihop och blev därmed en obestridlig maktfaktor. Dock valde Pappers att stå utanför fusionen.

Riku Aalto från Metall valdes till ordförande för Industrifacket. Han sköt resolut ner tankarna om en eventuell nollinje i höstens och vinterns avtalsrörelse. Liknande signaler hörs från andra håll och OAJ-basen Olli Luukkainen har för sin del påmint om de offentligt anställdas belägenhet. Löneglidningarna, som är långt mera allmänna inom den öppna sektorn, bidrar till att de offentligt anställda sackar efter.

De första avtalen inom industrisektorn utlöper i höst och parterna söker nu efter goda positioner inför avtalsförhandlingarna. ”Den finländska modellen” har åter nämnts i sammanhanget, även om den redan har hunnit dödförklaras i ett par repriser.

Regeringen har ingen roll i avtalsrörelsen, liksom inte heller Finlands näringsliv EK och löntagarnas centralorganisationer.

Den stora frågan lyder nu: Vem eller vilka ska koordinera avtalsrörelsen? Vem öppnar spelet?

Vem definierar "den allmänna linjen", som utgör en vägkarta för avtalsrörelsen överlag? Och hur ser processen ut, när linjen utformas? Hur pass bindande kan en sådan linje rimligen vara?

22
maj 2017 10:22

I väntan på vadå?

Den stora nyheten förra veckan, om man ser till arbetsmarknaden, var grundandet av det nya Industrifacket. Metallarbetarförbundet, Träfacket och Industrifacket TEAM slogs ihop och blev därmed en obestridlig maktfaktor. Dock valde Pappers att stå utanför fusionen.

Riku Aalto från Metall valdes till ordförande för Industrifacket. Han sköt resolut ner tankarna om en eventuell nollinje i höstens och vinterns avtalsrörelse. Liknande signaler hörs från andra håll och OAJ-basen Olli Luukkainen har för sin del påmint om de offentligt anställdas belägenhet. Löneglidningarna, som är långt mera allmänna inom den öppna sektorn, bidrar till att de offentligt anställda sackar efter.

De första avtalen inom industrisektorn utlöper i höst och parterna söker nu efter goda positioner inför avtalsförhandlingarna. ”Den finländska modellen” har åter nämnts i sammanhanget, även om den redan har hunnit dödförklaras i ett par repriser.

Regeringen har ingen roll i avtalsrörelsen, liksom inte heller Finlands näringsliv EK och löntagarnas centralorganisationer.

Den stora frågan lyder nu: Vem eller vilka ska koordinera avtalsrörelsen? Vem öppnar spelet?

Vem definierar "den allmänna linjen", som utgör en vägkarta för avtalsrörelsen överlag? Och hur ser processen ut, när linjen utformas? Hur pass bindande kan en sådan linje rimligen vara?

08
maj 2017 12:21

Narrspel av regeringen

Regeringens förslag om förändringar i utkomstskydd för arbetslösa kritiseras från många håll. Regeringens förslag skulle förändra arbetssökningen så att arbetslösa arbetssökande måste söka jobb minst 12 gånger på tre månader.

Arbetslösa skulle förpliktas att rapportera om sin aktivitet på arbetskraftsmyndighetens webbtjänst minst en gång i vecka. Missar man att söka det krävda antalet jobb straffas man med att mista sitt bidrag i 60 dagar.

Regeringens förslag har sänts på remiss. Lagen planeras träda i kraft från 2019 då arbetskraftsservicen flyttas över på landskapen.

Grovt taget har STTK och Akava en mera positiv inställning till förslagen än fackcentralen FFC.

Priset för den mest förödande kritiken går till Kyösti Suokas, vice ordförande i Byggnadsförbundet. Han talar om ett narrspel som gynnar magistrar. Suokas pekar på att det finns tiotals tusen människor på arbetsmarknaden, som har gestaltningssvårigheter vad gäller att läsa och skriva.

Blir dessa på bestående sätt utan arbetslöshetsskydd, eftersom deras skriftliga färdigheter inte är tillräckliga med tanke på regeringens planerade narrspel?, frågar Suokas i sin blogg.

Suokas fastslår att magistrar och ingenjörer inte har svårigheter att söka upp lediga jobb och fabricera ansökning. Rentav i hundratal. Men detta betyder inte, anger Suokas, att de är aktivare jobbsökare eller dugligare människor än andra.

- Regeringens magistrar och ingenjörer agerar utgående från sin egen erfarenhetsgrund. De saknar kontakten till vanliga arbetstagare. De saknar förståelse för att det finns annan vishet än boklig lärdom, antecknar Suokas.

Sida 1 av 39