Pasi Sahlberg, utbildningsexpert och professor i utbildningspolitik, tror att Finland kommer att tappa terräng i Pisa-undersökningarna framöver. Den nedåtgående trenden kan i korthet förklaras på två sätt: brister i specialundervisningen och mobilens framfart. Sahlberg är numera verksam i Australien. Och det är kanske här som de intressantaste pedagogiska tankarna finns just nu.

 

Jag intervjuade Pasi Sahlberg 2013. Då jobbade han på CIMO (Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete), som numera är integrerat med Utbildningsstyrelsen. Då jämförde han införandet av grundskolan i Finland med mobiltelefontillverkaren Nokias uppgång. Båda två är framgångshistorier. Men vi vet alla hur det gick med Nokia. Iphonen kom och så var Nokias saga all. Och grundskolan behöver en ny växel för att inte gå samma öde tillmötes. Hur ser grundskolans nya Iphone ut? Den som lyckas utveckla den står som vinnare.

”Var är passionen i grundskolan?” Så rubricerade jag senast intervjun med Pasi Sahlberg. Passion var nämligen det han efterlyste för sex år sedan.

Saknar du fortfarande passionen i den finländska grundskolan?

- Det gör jag. Och de nedskärningar som vi har haft de senaste åren har nog gjort det svårt att hitta passionen. Jag står bakom mina ord.

 

Snäva ekonomiska ramar

Intervjun med Pasi Sahlberg görs samma dag som Finansministeriet publicerar sin tjänstemannarapport om de offentliga finanserna den kommande valperioden. Det är dyster läsning. Enligt finansministeriet måste nästa regering göra nedskärningar för två miljarder euro eller införa hårdare beskattning. Hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin skall minskas med totalt 7 miljarder.

Hur skall man kunna utveckla skolan med sådana ramvillkor?

- Det måste du fråga finansministeriets tjänstemän. Men nog är det svårt. Det är inte lätt att hitta glöden, passionen, med åtstramningar och brutna löften.

- Finlands problem är att vi har 310 kommuner som är väldigt olika. Här i Helsingforsregionen är situationen helt okej, men på landsbygden är det helt annorlunda. Problemet på sikt är en ojämlikhet. Och det är något som inte syns direkt, utan smyger sig på.

Vilka blir följderna av det?

- I andra nordiska länder har det resulterat i att föräldrar flyttar till ställen där det finns bra skolor.

Ser man den trenden i Finland?

- Vi betonar fortfarande att vårt utbildningssystem håller en jämn kvalitet oberoende av var man bor i landet. Men det är klart att om utvecklingen fortsätter och det framkommer att vi har områden med klart sämre skolor så får det konsekvenser. En lärdom från Sverige är att det sedan är mycket svårt att få tillbaka den jämlika skolan.

 

Finlands rykte naggas i kanterna

Det säger sig självt att de nedskärningar som har gjorts inom utbildningssektorn de senaste åren har satt sina spår. Klart är också att Finland tappat placeringar på Pisa-rankingen. Med vilka ögon ser den internationella utbildningsvärlden på den finska skolan nu? Pasi Sahlberg, verksam vid University of New South Wales i Sidney, tycker att det finska skolbrandet är överraskande lyskraftigt.

- Jag hade trott att det dalande Pisa-resultatet skulle synas tydligare, men i till exempel Kina och Indien ses Finland som utbildningens eldorado. Fast nog har man i Australien noterat de förändrade resultaten.

- Finlands problem är att vi inte riktigt kunde förklara vad de goda Pisa-resultaten berodde på. Och nu kan vi inte heller sätta fingret på vad som har orsakat nedgången. Och det leder internationellt till spekulationer om att det finska Pisa-undret var någon from av misstag.

När vi träffades 2013 låg Finland femma i Pisa-rankingen. Då bad jag dig gissa Finlands Pisa-placering om tio år (dvs 2023). Du svarade att vi kommer att ligga på tionde plats. Låser du ditt svar?

- Får jag ringa en kompis, undrar Sahlberg med glimten i ögat, men konstaterar i samma andetag att det inte är värt att ringa någon. Ingen kan svara på frågan.

- Placeringarna säger ingenting. Det kommer nya länder med hela tiden. Och skillnaderna mellan att vara exempelvis sjua eller tia är hårfina. Men trenden är på nedåtgående, och det finns ingenting som tyder på att vi går mot det bättre.

Vad beror de sjunkande Pisa-resultaten på?

- Alla studier visar att kunskapsnivån hos de finländska ungdomarna har blivit sämre, speciellt läsningen och matematikkunskaperna. De bakomliggande orsakerna till detta borde vi mer resolut ha tagit oss an. Forskarna säger att det är komplicerat och att det tar länge att utreda. Men i en fråga där Finland är värdens mittpunkt är förklaringar av det slaget inte särskilt vettiga. Vi bör ha rimliga förklaringar.

Vilken är din förklaring?

- En orsak är de minskade resurserna som har resulterat i att vi har allt mindre möjligheter att ta hand om elever med specialbehov. En orsak till att vi i tidigare klarade oss i Pisa var en stark specialundervisning. Nu då resurserna saknas har bottnen fallit ur och det syns i resultaten.

En annan orsak ligger på bordet framför oss under intervjun, mobiltelefonen.

- En finländsk ungdom använder mera tid på att stirra på en skärm än att sova. Mängden sömn har minskat och kvaliteten på sömnen har radikalt försämrats. Du har ingen chans att klara dig i skolan om du ständigt sover dåligt, säger Pasi Sahlberg -Jag förstår inte att man fortfarande i Finland uppmanar barnen att ta med sig sina rackerier till skolan och så inbillar man sig att barnen glatt lär sig. Det är ansvarslöst. Nu borde man acceptera och tro att en stor del av problemet ligger här på bordet. Nästa gång vi ses finns det forskning som bekräftar detta.

Tar vi problemen med mobilen på allvar?

- Barnläkare, psykologer och många lärare och föräldrar ser allvarligt på det. Men inte har jag hört utbildningspolitiker sätta ner foten. I Finland körs digitaliseringen med våld framåt och ingen politiker vågar ifrågasätta det eftersom det bär statsministerns signatur. Det är ofattbart.

 

Utbildningsvärldens Iphone

Tillbaka till Iphonen. Pasi Sahlberg konstaterar att det i den senaste finländska läroplanen finns en god ambition. Kanske rent av ett frö till en Iphone. Men det brister i förverkligandet. Han hänvisar till en undersökning som visar att 80% av lärarna upplever att den nya läroplanen inte främjar inlärningen

- Det spelar inte en så stor roll om idéerna på pappret är bra eller dåliga. Tanken på en problemlösningsorienterad pedagogik är god. Det vet alla. Men förverkligandet är problemet. För över 100 år sedan förde John Dewey fram exakt denna tanke. Redan då visste man att det är förverkligandet som är det knepiga och det faller det på nu också. Och när det inte finns resurser är det dödfött. Jag förstår till fullo lärarna. Den här läroplanen går till historien som en god idé, men förverkligandet haltar.

- Många trodde att ett skolsystem som har fokus på problemlösning är utbildningsvärldens Iphone. Men här blev produktutvecklingen lite på hälft. Man förde in den nya produkten utan att stämma av med lärarna och det rimmar illa med den utbildningskultur vi har i landet. Det kan nog vara så att det är någon annan som hittar utbildningsvärldens Iphone.

Vem gör det?

- Spännande pedagogiska strömningarna hittar man nu i Australien och Nya Zeeland. De intressantaste skolorna som jag har besökt ligger på Australiens östkust.

Vad händer där?

- I Finland har vi en lärardriven skola. Men i Australien har man tagit det ett steg vidare. Där är skolan elevcentrerad. Om man lyckas utveckla systemet i den riktningen händer spännande saker.

Vad innebär en elevcentrerad skola?

- Inom vissa ramar tar eleverna själva ansvar för sin inlärning. I vissa skolor finns inga läsordningar, skolorna är öppna sju dagar i veckan, 360 dagar i året. Här har eleverna hittat passionen för vad de gör.

Skulle det vara möjligt i Finland?

- Det här skulle sitta som hand i handske i den finska pedagogiska synen där eleven är i centrum. Och det finns element av detta i den nya läroplanen.

 

Profil- Pasi Sahlberg

Född 1959
Utbildning: pedagogie doktor
Jobb: Professor vid University of New South Wales, Sidney, (2018-)

Plock ur karriären:
- Har jobbat som lärare och lärarutbildare
- Direktör vid CIMO (2009-2013)
- Gästprofessor vid Harvard University (2014-2016) och Arizona State University (2017-2018)

 

Läs tidningen Lärarens artikelserie om utbildningspåverkare:

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen: "Ge lärarna tid att undervisa"

Lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukainen: Olli vill ange takten vid löneförhandlingarna

Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen: "De svenska nätverken är ett föredöme för det finska"