Undervisningsskyldigheter
Ämneslärare
- Modersmål och litteratur 16
- Finska som andra språk 16
- Det andra inhemska språket och främmande språk 19
- Informationsteknik 19
- Matematik, fysik och kemi 20
- Bildkonst och musik 20
- Religion, livsåskådningskunskap och psykologi 21
- Historia, samhällslära och ekonomisk kunskap 21
- Biologi och geografi 21
- Huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd 22
- Gymnastik 23
- Hälsokunskap i grundskola 23
- Hälsokunskap i gymnasium 21
- Studiehandledning 23
Lektorer som är
- Klasslärare 24
- Speciallärare 24
- Lärare i specialklass 22
Vägd undervisningsskyldighet
Om en lektor som är ämneslärare undervisar i två eller flera ämnen som har olika undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldigheten. Det betyder att man tar hänsyn till hur många timmar läraren undervisar i varje ämne. Samma princip används för en lärare med dubbel behörighet som undervisar i årskurserna 7–9 eller i gymnasiet.
Om den vägda undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas det till närmaste heltal. Om talet ligger exakt mitt emellan två heltal, avrundas det nedåt.
För lektorer som undervisar i A1-, A2- eller B1‑språk gäller ett undantag:
Om minst hälften av deras undervisning (efter att handledning av övningsundervisning har dragits av) sker i gymnasiet, är deras undervisningsskyldighet en veckotimme mindre än vad som annars anges.
Koefficienttimmar i gymnasium
I gymnasiet används koefficienttimmar för att få det totala timantal som ligger till grund för lärarens lön. De består av två delar: lärarkoefficient och skolkoefficient.vLärarkoefficienten fungerar så här:
De undervisningstimmar som läraren har i klass multipliceras med 1,1. Det ger det totala timantal som används som lönegrund.
Med undervisningstimmar menas:
- lektioner i ämnet
- handledning av elever i klass
- stödundervisning
- förberedelse av demonstrationer
Även demonstrationstimmar räknas med koefficienten 1,1, utifrån det oförhöjda antalet timmar för demonstrationer.
Skolkoefficienten innebär att det i arbetsplanen dessutom reserveras:
- 19 veckotimmar per gymnasium, samt
- 0,20 veckotimmar per gymnasieelev
När de här timmarna fördelas tar man hänsyn till hur krävande arbetet är, vilket ansvar läraren har samt deltagande i muntliga prov i samband med studentexamen, rättning av studentprov och andra särskilda uppgifter läraren har förordnats.
Ersättningen för sådana specialuppgifter är:
- från 1.7.2025: 158,17 euro per årsveckotimme
- från 1.6.2026: 161,65 euro per årsveckotimme
- från 1.6.2027: 164,88 euro per årsveckotimme
Beloppen justeras dessutom med allmänna löneförhöjningar. För uppgifter som gäller studentexamen används lärarens egen övertimarvodesgrund. Om skolans resurser används för grupphandledning i gymnasiet, följer ersättningen samma regler som för klassföreståndare.
Elevkoefficient i grundundervisning
I arbetsplanen anvisas som grund för lärares lön 0,01 veckotimmar per elev i grundundervisning. Då man bestämmer de timmar som anvisas i arbetsplanen beaktas lärarens deltagande i de specialuppgifter som läraren har förordnats eller den specialkaraktär som hör till arbetet.
Hur koefficienttimmar inräknas i undervisningsskyldigheten och i lönen för frånvaro
Ovan nämnda koefficienttimmar inräknas i undervisningsskyldigheten, ifall den inte uppfylls av undervisningstimmar i klass. Ovan nämnda koefficienttimmar inräknas i den lön som bestäms enligt kollektivavtalet för universitet.
Uppgifter som hör till lärarutbildningen
För en lektor som arbetar i en övningsskola kan handledning av lärarstuderandes undervisningsövningar och andra uppgifter som hör till lärarundervisningsuppgifter, räknas in i undervisningsskyldigheten. Det här sker inom ramen för skolans särskilda timresurser för lärarutbildning.
Timresurserna anger det högsta antal timmar som får användas för lärarutbildning. Per läsår kan högst 1,5 årsveckotimmar per studerande räknas in för studerande som gör sin praktik i övningsskolan.
Den timresurs som ska ges för handling av undervisningsövning i en övningsskola kan inte vara mindre än den hade varit uträknad enligt tidigare, före 1.1.1999 gällande bestämmelser.
Hur dessa timmar fördelas mellan lärarna bestäms i övningsskolans arbetsplan. Där beslutas också:
- hur praktik som genomförs utanför övningsskolan påverkar timanvändningen
- hur praktik som fördelas över flera läsår beaktas
- hur timresurserna används för enskilda lärare
Den tid som används för lärarutbildning räknas som årsveckotimmar i undervisningsskyldigheten.
En lektor som arbetar som ämneslärare, speciallärare eller klasslärare får ersättning för dessa uppgifter utifrån hur stor andel av timresurserna hen använder. Ersättningen räknas genom att multiplicera lärarens andel av timresurserna med förhållandet mellan lärarens undervisningsskyldighet per vecka och talet 19.
Om lektorns undervisningsskyldighet är 19 timmar per vecka eller mindre, används ingen koefficient.
Utbildning och planeringsarbete
För att kunna sköta sitt arbete ska läraren delta i gemensam planering. Det gäller till exempel lärarmöten, ämnesgruppmöten och andra gemensamma förhandlingar. För detta ska det under läsåret reserveras sammanlagt 69–107 timmar, och arbetet sker under elevernas skoldagar. Tiden planeras varje år och får inte leda till fler arbetsdagar för lärarna.
En lärare som är anställd vid en övningsskola ska dessutom delta i utbildnings- och planeringsarbete tre dagar per läsår, utöver de vanliga skoldagarna. En av dessa dagar kan, om universitetet godkänner det, delas upp i två tillfällen på sammanlagt minst sex timmar.
Om läraren med arbetsgivarens godkännande har deltagit i en fem dagar lång fortbildning som ordnats av universitetet, minskar skyldigheten under de följande fem läsåren till två utbildnings- och planeringsdagar per år.
Arbetsgivaren kan även ålägga en lektor eller timlärare att delta i ytterligare utbildning, planering eller utvecklingsarbete, utöver det som nämns ovan. Det här får vara högst två dagar (sammanlagt högst 12 timmar) per läsår. En sådan dag räknas som sex arbetstimmar och placeras i samband med att terminen börjar eller slutar.
För de här utvecklingsdagar får läraren en dagslön, som betalas ut tillsammans med lönen följande månad.
Om arbetsgivaren ger läraren särskilda uppgifter inom till exempel utveckling eller administration, betalas dessa separat enligt grunden för övertimarvode. Då räknas 1,5 timmars arbete som en övertimme.
Antalet timmar ska bedömas i förväg tillsammans med läraren, och ersättning betalas bara för uppgifter som inte redan har beaktats i bedömningen av arbetets svårighetsgrad.