Semestrarna inom sektorn för utbildning, fostran och forskning bestäms enligt tjänste- och arbetskollektivavtalen. En del av undervisningspersonalen omfattas av semesterlagen.
Här kan du bekanta dig med semesterbestämmelserna i ditt avtal:
De flesta avtalen utgår från semesterlagen men har preciserade bestämmelser i respektive avtal.
Vem har semester?
Personal som har semester i undervisningssektorn är bland annat följande:
- Innehavare av rektors- eller biträdande rektorstjänst
- Lärare inom småbarnspedagogik, daghemsföreståndare och speciallärare inom småbarnspedagogik
- Sakkunniga inom utbildningsväsendet
- Lärare med helhetsarbetstid i kommunala folkhögskolor
- Privata lärare i yrkesutbildningscentra
Lärare med undervisningsskyldighet eller årsarbetstid tjänar inte in semester och har därmed ingen semester såsom det avses i till exempel semesterlagen. Den här yrkesgruppen har avbrott eller lov såsom sommaravbrott eller sportlov och för en del lärare med årsarbetstid i olika avtal har man ett visst antal lediga veckor per år.
Centrala begrepp om semester
Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3 inom vilken den anställda tjänar in semester för varje enskild månad.
(Full) kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till intjäning av semester. För en full kvalifikationsmånad ska den anställda arbeta 14 arbetsdagar eller 35 timmar den månaden. I kommunen krävs också minst 16 dagar oavbruten anställning, så om du blir anställd i slutet av en månad och exempelvis hinner samla ihop 35 timmar arbete men inte har 16 dagars anställning räknas månaden ändå inte som en full kvalifikationsmånad.
Semesterår är det år då kvalifikationsåret tar slut och man ser hur många semesterdagar den anställda tjänat in och kan ta ut i olika perioder.
Semesterdag en sådan dag som tjänats in enligt respektive avtal och som tas ut (åtgår).
Semesterperiod är tiden mellan 2.5 och 30.9 och inom vilken arbetstagaren ska ha rätt att ta ut åtminstone en viss mängd av sina intjänade semesterdagar.
Hur tjänas semester in?
Semester tjänas in under varje enskild kalendermånad under kvalifikationsåret som pågår mellan 1.4 och 31.3. För att tjäna in en full kvalifikationsmånad så ska den anställda ha 35 arbetstimmar den månaden eller minst 14 arbetsdagar.
Tid som likställs med arbetad tid varierar en del mellan olika avtal, framför allt mellan kommunens avtal och den privata undervisningssektor som långt utgår från semesterlagen.
I regel tjänar den anställda in semester i följande fall:
- Under sin egen semester
- Under tid för sjukfrånvaro, hur lång tid varierar mellan avtalen
- Under tid som graviditets- och föräldraledig, tillfällig vårdledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl
- Studieledighet, högst 30 dagar under ett kvalifikationsår
- Permittering, högst 30 dagar åt gången
- Oavlönade tjänstledigheter (kommunen), högst 30 dagar per kvalifikationsår.
Ytterligare preciseringar av bestämmelserna i listan finns i de olika kollektivavtalen och semesterlagen.
Hur många dagar semester?
Efter slutet av kvalifikationsåret 31.3 kontrolleras den anställdas intjänade semester för föregående tolv månader (1.4-31.3). Beroende på antalet intjänade fulla kvalifikationsmånader, anställningstiden hos nuvarande arbetsgivare, antalet år som berättigar till arbetserfarenhetstillägg samt iutgående från respektive avtalsbestämmelser, fastställs antalet intjänade semesterdagar för följande semesterår.
Logga in för att se beräkningsexempel
Hur åtgår semester?
I regel åtgår semesterdagar för 5 dagar per vecka inom undervisningsbranschens olika avtal. För lördag och söndag åtgår inte semesterdagar förutom i ett sådant fall då en lördag är en elevarbetsdag. I en period av semester kan ingå andra lediga dagar för vilka ingen semesterdag åtgår. För till exempel söckenhelger ska en semesterdag inte åtgå om det för den anställda inte i arbetsschemat är en arbetsdag (till exempel inom småbarnspedagogiken).
Hur semester beviljas
I de olika avtalen och lagen finns bestämt hur semester ska beviljas. I regel bestämmer arbetsgivaren när semester beviljas, om inte arbetsgivaren och den anställda av någon anledning kommer överens om avvikande arrangemang.
I kommunen ska minst 20 dagar, eller minst 65 procent av semesterdagarna förläggas till sommarsemestern under tiden 2.5-30.9. Resterande dagar ska ges möjlighet att ta ut under vintersemestern eller innan följande semesterperiod inleds.
I de privata avtalen hänvisas till lagen. Enligt semesterlagen ska 24 vardagar semester beviljas under sommarsemestern.
Flyttande av semester
Om du som anställd är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning, en olycka eller vård med arbetsoförmåga som följd har du rätt att skjuta upp din semester eller sparade ledighet till ett annan tid. Du som anställd bör utan dröjsmål begära att arbetsgivaren flyttar fram din semester och på arbetsgivarens begäran visa upp ett läkarintyg som styrker arbetsoförmågan.
Semester när du byter arbete eller arbetsgivare
Om du som anställd byter arbetsgivare är det viktigt att komma ihåg att du i grunden börjar från noll. Det innebär att oavsett när du inleder arbetet har noll kvalifikationsmånader och noll intjänade semesterdagar. Det kan givetvis gå att komma överens om särskilda villkor i samband med att man blir anställd, eller komma överens om till exempel obetalda ledigheter eller möjligheten att ta ut semesterdagar på förhand.
Om du inleder ett nytt arbete som rektor den första augusti så har du alltså inte per automatik några semesterdagar att ta ut under höstterminen eller för de dagar som är arbetsdagar under skolans jullov eller sportlov. Många rektorer jobbar mera än veckoarbetstiden och enskilda lediga dagar kan beviljas för att jämna ut arbetstiden.
Inom småbarnspedagogiken kan man också eventuellt jämna ut arbetstiden med en ledig dag (UKTA del G) eller ta ut extra lediga dagar när de tjänats in. När de officiellt tjänats in beror också på vilken intjäningsperiod man har bestämt lokalt för de fem dagarna extra ledigt som finns i avtalet.
Om du byter från ett arbetstidssystem utan semester till ett arbetstidssystem eller en uppgift som omfattas av semester inom samma arbetsgivare är situationen en annan. I ett sådant fall har man ofta flera månader eller år hos samma arbetsgivare vilka berättigar till semester.
Tidpunkten för när man byter uppgifter påverkar rätten till semester, eftersom eventuella lediga perioder eller till exempel sommaravbrott räknas som att den anställda hållit semester. Den anställda kan inte få både ett sommaravbrott och senare ta ut semester på basen av samma kvalifikationsmånader.
Logga in för att se innehållet
Det finns många olika scenarier eller saker som kan påverka semestern vid byte av arbetsgivare eller byte av anställning/tjänst hos samma arbetsgivare. Kontakta ditt fackombud eller FSL:s rådgivare om du inte är säker på vad som gäller i ditt fall.
Semesterpenning
Semesterpenning är en del av lönen. Den tjänas in under varje enskild kalendermånad du är i arbete och tjänar in en full kvalifikationsmånad. För en full kvalifikationsmånad ska den anställda arbeta 14 arbetsdagar eller 35 timmar den månaden.
Semesterpenningens storlek
Semesterpenningen räknas på den ordinarie och verkliga lönen för juli månad. Även om du skulle ha enskilda dagar med oavlönad tjänstledighet eller lägre lön på grund av sjukfrånvaro under juli så räknas semesterpengen på vad lönen egentligen skulle ha varit i juli.
Beräkning av semesterpenning
Du tjänar in semesterpenning för varje full kvalifikationsmånad, och storleken är:
- 6 procent, om du senast 31.3 har varit anställd i din kommun utan avbrott i minst 6 månader och har minst 15 år som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.
- 5 procent, om du senast 31.3 har varit anställd i din kommun utan avbrott i minst 6 månader och har minst 5 år som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.
- 5 procent, om du senast 31.3 har varit anställd i din kommun utan avbrott i minst ett år.
- 4 procent i övriga fall.
Semesterpenningen beräknas genom att den ordinarie lönen multipliceras med antalet kvalifikationsmånader samt med en koefficient som beror på antal tjänsteår.
I den privata undervisningssektorn är procenterna och villkoren för att tjäna in semesterpenning i princip identiska med kommunen. Den punkt som skiljer är att det krävs minst ett års anställning för att tjäna 5 procent, det räcker inte med minst 6 månader om man har fem år i arbetet som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.
Vid konstskolor för barn och unga, medborgarinstitut samt folkhögskolor bestäms timlärarens semesterpenning på ett annat sätt. Kontakta ditt fackombud för mer information.
Logga in för att se innehållet
När betalas semesterpenningen
Semesterpengen betalas enligt avtal i augusti månad men lokalt kan man ha kommit överens om annat, exempelvis juni eller juli, därmed kan utbetalningsdagen variera lokalt. Om din anställning tar slut innan betalningsdagen betalas semesterpenningen ut i samband med semesterlön eller semesterersättningen.
Byte av semesterpenning till ledig tid
- Lärare och rektorer i UKTA kan inte komma överens om att byta sin semesterpenning till ledig tid.
- Anställda i AKTA kan enligt §19 byta semesterpeng mot ledig tid. Man ska komma överens om när den lediga tiden kan tas ut.
Semestersättning
Semesterersättning är en ekonomisk kompensation som betalas åt visstidsanställda för att det i anställningen inte ingått semesterdagar med lön. Semesterersättningen ska inte blandas ihop med semesterpenningen som är en del av lönen. I de olika kollektivavtalen finns bestämt storleken på semesterdagsersättningen. För att tjäna in semesterersättning ska arbetsmängden under månaden motsvara en full kvalifikationsmånad, läs om full kvalifikationsmånad under fliken semester.
Dagar som minskar på semesterersättningen
Semesterdagsersättningen minskas med de sommaravbrottsdagar som ingår i lärarens anställning. Detta gäller anställningar i kommunen, i den privata undervisningssektorn och i övningsskolor. I branscher med semester så minskas semesterersättningen med de semesterdagar som ingått i anställningen.
Om man är anställd för hela läsåret 1.8–31.7 så betalas ingen semesterersättning eftersom man fått lön under hela sommaravbrottet.
Vid visstidsanställningar som är kortare än läsårets arbetstid (från första arbetsdagen till skolavslutningen på våren) så minskar vardagarna (mån–fre) under höst-, jul-, sport- och påsklovet semesterdagsersättningen utöver de dagar med anställning under sommaravbrottet som ingår i anställningen. I kommunen gäller också att om anställningen är bara några dagar kortare än hela arbetsåret så ska momentet om minskad semstersersättning för de korta loven inte tillämpas.
Hur stor är semesterdagsersättningen?
I regel baseras semesterdagsersättningens storlek på den ordinarie lönen vid anställningens slut. Dagslönen fås genom att dividera månadslönen med antalet dagar i kalendermånaden.
- I kommunen är semesterersättningens storlek 2,8 dagars ordinarie lön för varje full kvalifikationsmånad.
- I den privata undervisningssektorn är storleken på semesterersättningen 2 dagars full lön för varje full kvalifikationsmånad.
- Universitetsanställda har oftast semester som kan tas ut i slutet av eller under anställningen men om enskilda semesterdagar inte hunnits ta ut under anställningen och ska ersättas så är ersättningens storlek för varje enskild semesterdag 1/21 av månadslönen för en anställd med månadslön.
- I övningsskolor så är storleken på semesterersättning två dagars lön per full kvalifikationsmånad. Semesterersättningen gäller inte timlärare i bisyssla.