Behörighet

De specifika behörigheterna för lärare finns definierade i förordningen om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet.  I förordningen finns stadgat om de studier som krävs för att uppnå behörighet.

Om behörighet finns stadgat skilt för de som ger klassundervisning, ämnesundervisning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Skild behörighet finns också för de lärare som ger specialundervisning.  

Även den fria bildningen (medborgarinstitut och folkhögskolor) har en stadgad behörighet för de lärare som undervisar där.  

I förordningen finns även bestämmelser om de språkkunskaper som krävs av de lärare som undervisar i de olika skolorna och läroanstalterna.  

I förordningen bestäms också om den behörighet som krävs av rektorer och vilka språkkrav som de ska uppfylla.  

Hur anställs obehöriga? 

Om arbetsgivaren inte har utrett ifall det finns behöriga sökande till en befattning, kan en obehörig anställas som lärare för högst sex månader. Om arbetsgivaren aktivt har sökt och det fortfarande inte finns någon behörig sökande, kan en obehörig anställas för högst ett år. I det senare fallet krävs dock tillräcklig utbildning och den förmåga som arbetet kräver. 

En obehörig kan inte anställas för flera sex månaders snuttar, utan att arbetsgivaren utreder om det finns behöriga sökande att tillgå. Om det rör sig om ett begränsat antal timmar ska arbetsgivaren utreda om någon av de anställda, behöriga lärarna kan ansvara för undervisningen. 

Också anställningen av obehörig personal regleras i behörighetsförordningen. 

Rektorer 

Av rektorer krävs enligt huvudregeln högre högskolexamen. Detta gäller inom alla skolformer och på alla stadier. 

Rektorer ska dessutom ha lärarbehörighet på skolstadiet i fråga, tillräcklig erfarenhet av lärarjobbet, examen i undervisningsadministration eller på annat sätt ha fått tillräcklig kännedom i ämnet. 

Om rektorsbehörighet i enhetsskolor 

Inom den grundläggande utbildningen kan klasslärare, ämneslärare, speciallärare eller studiehandledare ha rektorsbehörighet då de uppfyller de krav som beskrivs ovan. En klasslärare kan alltså ha rektorsbehörighet också i en skola med årskurs 7-9, även om läraren inte har ämneslärarbehörighet. I det här fallet kan lärare undervisa för att fylla sin undervisningsskyldighet i en annan av kommunens skolor för årskurs 1-6. 

Lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet 

Klasslärare 

Klasslärare ska ha avlagt pedagogie magisterexamen, minst 60 studiepoäng (35 sv) i ämnen eller ämneshelheter som undervisas inom den grundläggande utbildningen samt pedagogiska studier för lärare. Klasslärarbehörighet fås också genom att först uppnå ämneslärarbehörighet och sedan avlägga studier i de ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen. 

En klasslärare med högre högskolexamen och ämneslärarbehörighet i ett gemensamt ämne som undervisas inom den grundläggande utbildningen har dubbelbehörighet. Läs mera om dubbelbehörighet längre ner i den här artikeln.  

Speciallärare och specialklasslärare

De här behörighetskraven gäller från och med 1.8.2025 då det förnyade stödet trädde i kraft.

Behörig att ge undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning som gruppspecifik stödform enligt 20 b § i lagen om grundläggande utbildning eller som elevspecifik stödåtgärd enligt 20 c § 2 mom. i den lagen är den som:

• Har avlagt speciallärarexamen eller
• har klasslärarbehörighet och studier för speciallärare (60 sp eller 35 sv) eller
• avlagt högre högskolexamen och studier för speciallärare.
  

Behörig att ge undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper som elevspecifik specialåtgärd enligt 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som: 

• Har avlagt speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller
• har klasslärarbehörighet och avlagt speciallärarstudier eller
• har ämneslärarbehörighet, avlagt studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier. 
   

Behörig att ge undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass som en i 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd elevspecifik stödåtgärd är den som: 

• Har avlagt speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller
• har klasslärarbehörighet och avlagt speciallärarstudier eller
• har ämneslärarbehörighet, avlagt studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier.
   

Ämneslärare i högstadiet och i gymnasiet 

Av lärare som ger grundläggande ämnesundervisning krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv) i alla ämnen som läraren undervisar. Av ämneslärare inom gymnasiet krävs grund-, ämnes- och fördjupade studier omfattande minst 120 sp (55 sv) i ett av de ämnen som undervisas. I de övriga ämnen som undervisas krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv). 

Av ämneslärare krävs dessutom högre högskolexamen och pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv). 

En religionslärare måste inte höra till kyrkan 

Av ämneslärare i religion krävs slutförda ämneslärarstudier i undervisningsämnet. Av lärare som undervisar i andra religioner än den evangelisk-lutherska eller ortodoxa krävs avlagda högskolestudier i religionen i fråga eller att läraren på annat sätt har fått tillräckliga kunskaper om religionen. 

Studiehandledare 

Av elevhandledare inom den grundläggande utbildningen och studiehandledare inom gymnasiet krävs 

• Högre högskolexamen och 60 sp eller 35 sv studier för studiehandledare eller
• studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen. 

Dubbel behörighet 

För att du som är klasslärare skall ha dubbel behörighet måste du ha

1. En högre högskoleexamen och 

2. klasslärarbehörighet samt

3. ämneslärarbehörighet för den grundläggande utbildningen i en av de ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen.
   
   Ämneslärarbehörighet har de som har avlagt minst 60 studiepoängs/35 studieveckors studier i undervisningsämnet inom ramen för ett universitets eller en fakultets utbildningsprogram för ämneslärare.  

Lärare i fritt bildningsarbete 

En lärare i fritt bildningsarbete är behörig om hon eller han har en lämplig högskolexamen samt pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv). En lärare som var behörig inom det fria bildningsväsendet före år 1999, är fortsättningsvis behörig för motsvarande undervisning. 

Lektorer och universitetslektorer 

Varje universitet kan själv uppgöra egna behörighetskriterier. 

Av lektorer krävs i allmänhet lämplig doktorsexamen, god undervisningsförmåga och, om det är viktigt för arbetsuppgiften, praktisk förtrogenhet med ämnesområdet. Som timlärare vid universitet kan också en person som har avlagt högre högskolexamen och är mycket väl förtrogen med ämnesområdet anses vara behörig. Innan tjänsten lediganslås beslutar universitetet om man kräver praktiskt förtrogenhet med ämnesområdet. 

De samma behörighetskraven gäller också universitetslektorer, dock så att doktorsexamen krävs. 

Lärare inom yrkesutbildning 

För lärare inom yrkesutbildningen gäller följande villkor: 

Behörig att ge undervisning i yrkesinriktade examensdelar är den som 

1. Har avlagt en högskoleexamen som är lämplig för den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämt,
2. har slutfört pedagogiska studier för lärare i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller 35 studieveckor,
3. har minst tre års praktisk arbetserfarenhet i uppgifter som närmast motsvarar innehållet i undervisningsuppgiften och
4. innehar behörighetsbrev eller certifikat, om verksamhet i uppgifter inom branschen förutsätter behörighetsbrev eller certifikat. 

För undantag från dessa se noggrannare i förordningen om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet. 

För allmänna delar

Behörighet för lärare i gemensamma examensdelar 

Behörig att ge undervisning inom sådana delområden för gemensamma examensdelar som anges i 2 § i statsrådets förordning om yrkesutbildning är den som har avlagt en högre högskoleexamen som i fråga om ett av de delområden som undervisas innefattar studier i en omfattning av minst 120 studiepoäng eller 55 studieveckor eller motsvarande studier och i fråga om de övriga delområden som undervisas innefattar studier i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor eller motsvarande studier, eller den som har avlagt diplomingenjörsexamen i ett lämpligt utbildningsprogram. 

Behörig att ge undervisning inom delområdena verksamhet i den digitala miljön, konst och kreativt uttryck, att verka i samhället och som medborgare, att verka i arbetslivet, färdigheter i studie- och karriärplanering samt företagsamhet och företagarinriktad verksamhet, är med avvikelse från 1 mom. den som har avlagt en lämplig högskoleexamen. 

Utöver det som föreskrivs i 1 och 2 mom. förutsätts personen ha slutfört pedagogiska studier för lärare i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor. 

Behörig med utomlands avlagd examen 

Om du vill ha behörighet för lärarjobb i Finland måste Utbildningsstyrelsen först besluta om godkännande av din examen. 

EU/EES-ländernas medborgare som har rätt att utöva sitt yrke i ett annat medlemsland, har rätt att få sitt examensbetyg godkänt. Om det finns stora skillnader i utbildningens längd eller uppgifternas innehåll, är det möjligt att införa tilläggskrav. Om den utomlands avlagda utbildningen är minst ett år kortare än i Finland, kan arbets- eller yrkeserfarenhet krävas av den sökande. Om utbildningen eller uppgifterna till stora delar avviker från de i Finland, kan den sökande åläggas en anpassningstid om högst tre år eller ett avlagt behörighetsprov. 

Om en sökande kommer från ett land utanför EU/EES, påförs han eller hon alltid tilläggskrav. I tilläggskraven uppges de studier som den sökande måste avlägga för att bli behörig. Vid behov kan den sökande och avkrävas tilläggsstudier i undervisningsämnet. De pedagogiska studierna måste alltid kompletteras. 

Närmare information om utomlands avlagda examina och behörigheter i Finland hittar du på Utbildningsstyrelsens webbplats. 

Krav på språkkunskaper 

I och med ändringen av språklagen 2004 ändrades också lärarnas och rektorernas krav på språkkunskaper.

Av lärare och rektorer inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen krävs utmärkta muntliga och skriftliga färdigheter i skolans undervisningsspråk. Också av lärare i modersmål och litteratur vid gymnasiet samt av lärare i modersmål vid yrkesskolor rävs utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i undervisningsspråket.

Av de övriga lärarna inom gymnasiet och yrkesutbildningen krävs dock endast att läraren behärskar undervisningsspråket. I dessa fall bedömer utbildningsanordnaren om språkkunskaperna är tillräckliga. 

Utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i svenska och finska uppvisas genom statsförvaltningens språkprov eller i samband med studierna. 

I behörighetsförordningen bestäms att om undervisningens ges på ett annat språk än skolans officiella undervisningsspråk, ska läraren behärska språket som används i undervisningen. I detta fall avgör Utbildningsstyrelsen hur språkkunskaperna påvisas. 

Undervisningspersonalens behörighetskrav regleras i den så kallade behörighetsförordningen från 1998. Här kan du läsa mera om förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet.