I vår stora medlemsundersökning, som besvarades av över 1500 medlemmar, finns flera positiva nyheter som gäller lärarnas arbetsvälbefinnande och inställning till yrket. Endast 6 procent planerar branschbyte till skillnad från 2021, då motsvarande siffra var hela 71 procent.
Andelen lärare som mår bra på jobbet har ökat under de senaste fyra åren. Nu säger 67 procent att arbetsvälbefinnandet är bra eller till och med mycket bra. I undersökningen 2021 var samma siffra 62 procent.
Om undersökningen
FSL gör en omfattande undersökning bland medlemmarna vart fjärde år. Den senaste genomförde vi i slutet av 2025 och vi fick in drygt 1500 svar av våra yrkesverksamma medlemmar, vilket ger en svarsprocent på 35.
Samtidigt gjorde vi också en undersökning bland de medlemmar som studerar till lärare. Den besvarades av 95 medlemmar med en svarsprocent på 20.
Undersökningen har gjorts i samarbete med Åbo Akademi.
Över hälften av FSL:s medlemmar anser att deras arbetsmängd har ökat mycket under de senaste fem åren men det är ändå 10 procentenheter färre än i för fem år sedan. Det här visar att trenden vi såg efter coronapandemin nu har vänt.
Betydligt färre, 60 procent 2025 jämfört med 84 procent 2021, upplever att dokumentationen har ökat. Samma gäller möten.
– Vi ser att tidigare oroväckande trender nu har bromsat in och det är jätteviktigt när det kommer till lärarkårens ork i arbetet och vilja att stanna kvar i branschen. Det här är också en efterlängtad signal som ökar attraktionskraften till yrket som vi måste fortsätta förstärka, säger Inger Damlin, förbundsordförande.
Det enda område där arbetsmängden inte ser ut att minska, är samarbetet med hemmen.
– Det här är ett område där vi måste utveckla mer fungerande modeller för att dialogen ska stöda skolgången. Som intressebevakare efterlyser vi också tydligare förväntningar på hemmens ansvar för skolgången för att minska på onödig friktion, säger Damlin.
Nu vill nästan ingen byta bransch
Endast 6 procent av FSL:arna planerar branschbyte, till skillnad från 2021, då motsvarande siffra var hela 71 procent.
74 procent av lärarna rekommenderar yrket till andra. Vi närmar oss därmed 80 procent, som siffran låg på före pandemin.
Lönen då?
En aning fler av FSL:s medlemmar är nöjda med sin lön nu än för fyra år sedan.
– Vi måste våga tro att löneutvecklingsprogrammet har effekt och ligger bakom trendbrottet. Med en bra allmän förhöjning ifjol och följande nu i augusti plus att det finns lite kvar i löneprogrammet för 2027 och 2028 ger fog för att trenden ska fortsätta. Lärare och rektorer förtjänar en lön de är nöjda med för det för samhället så viktiga arbete de utför, säger ombudsman Jens Mattfolk.
Majoriteten svarar ändå “nej” på frågan “är du nöjd med din lön?”, vilket understryker att en rättvis löneutveckling är en kärnfråga för lärarfacket också i kommande förhandlingsrundor.
Jämlikhet på jobbet
För första gången frågade vi våra medlemmar om de kan vara sig själva på jobbet, utan att diskrimineras på grund av sexuell läggning. Svaren visar att 92 procent av FSL:s lärare och rektorer kan vara sig själva på jobbet.
– Det här är en siffra som självklart borde vara 100 procent och därför är våra insatser för en inkluderande och jämlik arbetsgemenskap jätteviktiga framöver, säger Damlin.
Läs om vår kampanj “Det börjar med oss”!
Så här tycker FSL:arna om sitt förbund
Allt fler FSL-medlemmar anser att förbundet påverkar tillräckligt i den finlandssvenska skolvärlden. I undersökningen för 2025 svara 66 procent “ja” på frågan. Runt 70 procent kan också i allmänhet omfatta det som förbundet framför i offentligheten.
– Det är viktigt att vi fortsätter vara lyhörda för våra medlemmars åsikter och besöker våra föreningar och medlemmar på deras arbetsplatser. På så sätt kan vi bibehålla förtroendet och vara en stark röst för lärare och rektorer på svenska i Finland, säger Damlin.
Medlemmarna värdesätter den svenskspråkiga servicen, tidningen Läraren och mest av allt det fackligt stöd som våra lokala fackombud erbjuder.
Hela 85 procent säger att det är lätt att få tag på de lokala representanterna, till exempel fackombud, skolombud och föreningsordföranden.
– Att det är enkelt att få tag på oss både lokalt och på förbundskansliet är en våra viktigaste styrkor som relativt litet förbund, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.
Bland lärarna och rektorerna finns det också ett ökat intresse för fackliga uppdrag, 25 procent ställer sig positiva till en aktivare roll i förbundet.
– Det här är en viktig hälsning till våra lärarföreningar som kan uppleva att det är svårt att locka med nya. Intresset finns, nu gäller det bara att hitta varandra och tillsammans fortsätta utveckla verksamheten, säger ombudsman Mattfolk.
Vilka värderingar vill medlemmarna att FSL ska prioritera?
Det här är topp tre:
- Trygghet
- Bildning
- Jämlikhet
Studerandes röst i FSL har stärkts men välbefinnandet försämrats
Under de senaste fem åren har FSL förbättrat lärarstuderandenas möjligheter att få sin röst hörd inom förbundet. Nu anser 73 procent att studerande får sin röst hörd, vilket är en ordentlig förbättring från 54 procent för fyra år sedan.
– Vi har ändrat i hur studerandeföreningen FSLF är organiserad så att de nu har egna sektionsstyrelser i Vasa och Helsingfors. Medlemsantalet är högt och FSLF gör ett fantastiskt arbete med att synas bland lärarstuderande. För förbundet är det mycket viktigt att framtidens lärare och rektorer upplever att de kan påverka i FSL redan under studietiden, säger Mattfolk.
Lärarstuderandena upplever ett något försämrat välbefinnande jämfört med år 2021, även om 4 av 5 uppger det som bra eller mycket bra.
20 procent av de blivande lärarna anser att studierna inte motsvarar förväntningarna och under hälften tycker att praktiken räcker till.
– Det här kan vara ett uttryck för att man känner sig osäker på hur man ska klara lärarjobbet, vilket vi också har sett i tidigare undersökningar. Nästan hälften av lärarstuderandena oroar sig till exempel för hur AI kommer att påverka läraryrket, säger Damlin.
Fem fokus framåt
Med den höga svarsprocenten och alla värdefulla kommentarer som förbundet fått från medlemmarna i den här undersökningen, har vi identifierat fem viktiga uppdrag för FSL under de kommande åren.
- Vi måste fortsätta vårt opinionsarbete för en kvalitativ skola på svenska där man som lärare har goda förutsättningar att göra ett så bra jobb som möjligt. Våra medlemmar blir allt mer kritiska till försök med tvåspråkiga lösningar och samlokaliserade skolor.
- Vi ska stärka den positiva trend inom yrket som vår medlemsundersökning vittnar om. Det här ska vi göra genom att bland annat arbeta för en rättvis löneutveckling och arbetsvillkor som minskar arbetsbördan och stärker välbefinnandet på jobbet.
- Vi ska värna om vår tillgängliga service och rådgivning på svenska. Vi behöver bli bättre på att kommunicera vår intressebevakning i frågor som är relevanta för våra mindre medlemsgrupper.
- Läraryrkets status måste höjas. Varken yrkesverksamma eller lärarstuderande rankar statusen högre än 7/10. En högre yrkesstatus behövs för att locka de bästa till yrket och markera yrkets betydelse i vårt välfärdssamhälle.
- Vi behöver utveckla vår medlemskommunikation kring våra förmåner och satsa på våra nyhetsbrev, eftersom våra medlemmar önskar att vi i första hand kommunicerar via e-post.
