Pisa räddade den finländska grundskolan

Det fanns en hel del gnissel kring grundskolans vara eller icke vara allt sedan den infördes på 1970-talet. Men när den första Pisa-undersökningen publicerades och Finland placerade sig i toppen var det slutdiskuterat huruvida grundskolan var en bra grej eller inte.

 - Det bara skramlade i garderoben när kapporna vände, säger Juhani Rautopuro från Koulutuksen tutkimuslaitos vid Jyväskylä universitet.

Rautopuro deltog i en paneldebatt under Suomiareena där effekterna av Pisa-undersökningarna diskuterades.

- Det stora med Pisa är att det visade att man kan utbilda en stor massa, inte bara ett fåtal, sade president Tarja Halonen. Och med 40 års erfarenhet kan jag säga att det är genom utbildning som man kan rädda världen.

- Samtidigt skall vi också ärligt säga att vi är en homogen ”porukka”, sade Halonen. Vår måttliga invandring har spelat en roll när det gäller våra Pisa-framgångar.

Dalande kurva

Också om Pisa inte bara legitimerade utan rent av gav den finländska grundskolan internationell stjärnstatus så hopar sig orosmolnen. De finländska resultaten dalar stadigt.

- Trenden är på alla sätt nedåtgående, sade Arto Ahonen, nationell Pisa-koordinator. Pojkarna tappar i förhållande till flickorna. I matematik har fallet varit katastrofalt. Ser man till de naturvetenskapliga ämnena har Finland mellan åren 2006 till 2015 tappat 40 poäng vilket motsvarar ett helt läsår.

- Skapar den finländska grundskolan jämlikhet, frågade undervisningsråd Najat Oukarim-Soivio från Undervisningsministeriet. Enligt våra mätare inte i lika stor utsträckning som tidigare.

- Grundskolan har inte samma utjämnande kraft längre, instämde Ahonen.

Orsaker till raset?

En fråga som sysselsatt många är vad det beror på att Finland tappar terräng i Pisa. Något entydigt svar på den frågan finns inte.

- Om det funnits enkla lösningar hade problemet varit löst redan, sade Najat Oukarim-Soivio.

- Utan kraftfulla åtgärder åstadkommer man ingen förändring, menade Jaakko Salo, utvecklingschef vid OAJ. Det behövs fler speciallärare. Skolan klarar inte av att ge samma stöd som tidigare.

Jyväskylä universitet har minsann vänt och vridit på datan i Pisa-undersökningarna, menar Arto Salonen. Man har tittat närmare på 30 skolor vars gemensamma nämnare är att resultatet försämrats under de senaste nio åren (2006-2015).

- Förklaringen finns inte i Pisa, sade Arto Salonen

- Det finns mycket forskning om skolan. Men vi vet inte så mycket om elevernas liv utanför skolan, sade Juhani Rautopuro.

Finland som FC Barcelona

Också om Finland tappat i Pisa var panelen enig om att den finländska skolan håller världsklass.

- Det finns olika vagnar i tåget. I den första vagnen finns de asiatiska länderna. I den vagn som Finland är i så är länderna jämna och vi byter bara lite plats i kupén, beskrev Juhani Rautopuro glidningarna på Pisa-rankingen.

- De finska lärarna är som FC Barcelona. Där finns inte en enda dålig spelare, sade Jaakko Salo.

 

Läraren på Suomiareena

  • Politikerveckan samlade ca 73.000 besökare i medlet av juli.
  • Årets tema var innovationer och framtidens kunnande.
  • Lärarfacket OAJ var en av huvudarrangörerna.

Läs också:

 Pop up skola öppnade ögonen för skolvaradagen

Fick Finland en utbildningsvänlig regering