De funderar på möjliga sensorer att utrusta sina robotar med. Avstånds-, färg- eller gyrosensorer? De granskar olika hjulmodeller. Gör stora och breda hjul roboten snabbare och stadigare än små och smala?
Många ämnen bakas in i en kurs i robotteknik. Femteklassarna i Ytternäs skola i Mariehamn fick uppleva en annorlunda skolvecka när robotfantasten Jonny Björkström gästade skolan.
Uppgiften för en tidig morgontimme var given – att programmera robotarna så att de kör så snabbt som möjligt längs en röd bana utlagd på golvet för att sedan stanna vid en svart mållinje.
– Vad behövs? undrade kursledaren Jonny Björkström.
Femteklassarna, som arbetade i par, föreslog snabbt en färgsensor som reagerar på rött.
- Just det och sedan gäller det att fundera vidare. Vad ska roboten göra när den ser rött? Och vad ska den göra när den inte ser rött? Svänga höger eller vänster? Stanna eller vända?
I just den här kursen använder eleverna kodspråket EV3-G och efter en stunds programmering var de redo att testa om robotarna uppförde sig som de ville. En del robotar tog sig galant runt banan, andra körde ut.
- Det kan bero på att hastigheten är för hög. Sensorn hinner inte läsa av den röda linjen, sa Jonny Björkström.
Robotarna var utrustade med två motorer som man kunde programmera in olika hastighet på. Här gällde det att hitta en bra balans.
Få en förståelse
Alla femteklassare vid Ytternäs skola i Mariehamn – totalt 42 elever som delades upp i tre grupper – har under en vecka deltagit i en kurs i robotteknik, som omfattade åtta lektioner per grupp och en gemensam introduktion.
Kodarklubben.ax, som startats av engagerade föräldrar och som vill väcka intresse för programmering och informationsteknologi bland barn och unga, tog initiativ till att Jonny Björkström skulle bjudas till Åland för att hålla kvällskurser. Jerry Rosbäck, klasslärare i femman, talade för att skolan samtidigt skulle satsa på kurser på dagtid och så blev det.
- Eleverna har datorer och smarttelefoner och är vana vid att spela olika spel. Men få vet varför det händer olika saker när man trycker på olika knappar. Jag förväntar mig inte att eleverna ska bli programmerare eller robotingenjörer i framtiden, men de får en förståelse för modern teknik. Programmering ligger snart sagt det mesta i dagens samhälle, säger Jerry Rosbäck.
Kursledaren Jonny Björkström uttrycker det så här:
- Om man inte vet hur en apparat fungerar så är det som att leva i en omgivning där man inte kan språket.
Hur gick det till i praktiken? Missade eleverna vanliga lektioner under ”robotveckan”?
- Ja och nej, svarar Jerry Rosbäck. De kompenserade bortfallet genom att arbeta självständigt med ”veckans mål”, det vill säga ett antal uppgifter inom olika ämnen. En del elever har hunnit göra dem i skolan, andra har gjort dem hemma.
Med på noterna
Eleverna började med färdigt byggda robotmodeller som de fick att utföra olika saker med rätt programmering.
- Vi har bland annat fått en robot att säga ”hello” när man satte handen framför den, berättar en elev.
Under de sista kurstimmarna skulle eleverna även bygga en egen robot och det hela avslutades med en intern tävling för alla deltagare. Vem lyckas bygga den robot som utför en given uppgift snabbast?
- Vi går stegvis framåt och de får nya utmaningar efterhand. Det är lätt att fånga elevernas intresse. De allra flesta är med på noterna från början och hittar sin plats. En del gillar bättre att koda, medan andra är mer kreativa och vill bygga robotar som fungerar så bra som möjligt.
- Det är roligt och vi slipper läxor, säger en av killarna i klassen.
- Kul och annorlunda. Den här kursen blir ett minne för livet, säger en flicka.
På kommande
Kodning eller programmering ingår i läroplanen för grundskolor i Finland inom ämnena matematik och slöjd. Åland, som har egen lagstiftningsbehörighet inom utbildning, reviderar som bäst läroplanen med målet att en ny träder i kraft 2020.
- I nuvarande läroplan ingår inte kodning och programmering, men det ska tas med i den kommande. Frågan som diskuteras nu är om området ska begränsas till vissa ämnen eller vara ett gemensamt ansvar, säger Katarina Halme-Wiklund, som är specialsakkunnig vid utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering.
Profil – Jonny Björkström
- Utbildad klasslärare.
- Arbetar heltid med sitt företag Robot Workshop Finland grundat 2006.
- Håller kurser i teknik och programmering i Svenskfinland. Kurserna passar för barn i förskoleåldern och uppåt. Han tillhandahåller den utrustning som krävs.
- Företaget har för närvarande fullt i bokningskalendern fram till april 2020.
Text och foto: Helena Forsgård