Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen dömer inte den nuvarande eller föregående regeringen för nedskärningarna inom undervisningssektorn. Om den offentliga ekonomin skall balanseras drabbar det ofrånkomligt också utbildningen.
- Man måste göra klart för människor att social- och hälsovården och utbildningen är de stora utgiftssposterna, säger Lehikoinen i en intervju för det digitala mediet MustRead.
Anita Lehikoinen lovar inte heller mera resurser för utbildningen under följande regeringsperiod. En orsak till detta är den ofördelaktiga åldersstrukturen i Finland. Det föds allt färre barn och de unga årskullarna blir allt mindre. Då de äldre årskullarna ännu är förhållandevis stora blir utbildningen ett naturligt nedskärningsobjekt.
- Det föds färre barn nu än under hungersnöden 1868. Årskullarna är nu under 50.000 barn. Och utgifterna för social och hälsovården kommer att stiga oberoende av hur och när en social- och hälsovårdsreform genomförs.
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har för sin del i en intervju för tidningen Läraren framfört en annan förhoppning. Hon hoppas att de resurser som frigörs i och med minde årskullar skall användas till att utveckla skolan.
Ett misstag att skära i småbarnspedagogiken
De flesta partierna verkar ändå vara eniga om att följande regering borde satsa på utbildningen. Åtminstone låter det så i festtalen inför vårens riksdagsval. Men kanslichefen förhåller sig med en viss skepsis till det löftet.
- Att pumpa in mera pengar i systemet löser inte nödvändigtvis alla problem, säger Lehikoinen. Men vi borde satsa på småbarnspedagogiken för det jämnar ut samhälleliga klyftor.
Också om kanslichefen försvarar de gjorda nedskärningarna är just småbanspedagogiken ett område som hon tycker man borde ha lämnat i fred.
- Det var inte ett klokt sparobjekt. Det skall erkännas. Man borde inte ha sparat där.