Hur beredd är du på bildningsfrågorna i kommunen? - Mät din kunskapsnivå i vårt quiz

Invald i kommunfullmäktige? Med 10 rätt i detta quiz behöver du inte få skrämselhicka inför varje ny föredragningslista! FSL:s frågebatteri mäter hur bra koll du har på några av de viktigaste utbildningsfrågorna just nu. Hur många rätt får du?    

FSL Tema2 genomskinlig bakgrund 

Dela

1. Vad får man i kommunen med en tillräckligt hög timresurs?

Timresursen slår fast antalet undervisningstimmar man i kommunen har för att ordna den läroplansenliga undervisningen. Timresursen definierar således storleken på undervisningsgrupperna och den tid lärarna har för att handleda alla elever i klassen. Timresursens storlek har direkta effekter på den tid läraren har för varje enskild elev, vilket FSL beskriver i ett räkneexempel här.

2. Vad är en tvåspråkig skola?

FSL anser att skolans administration ska skötas på samma språk som undervisningen. En “tvåspråkig skola”, med enbart administration på till exempel finska, är därför inte ett koncept som vi understöder. Snarare borde man tala om en samlokaliserad skola, där undervisningsspråket och administrationen är klart avgränsade mellan det finsk- och svenskspråkiga skolväsendet. Två separata skolor kan alltså ha gemensamma utrymmen; till exempel matsal, gymnastiksal, musiksal, slöjdsal och bibliotek. Samlokalisering innebär självklart att den svenskspråkiga skolan ska lyda under en svenskspråkig nämnd eller sektion.

3. Hur många procent av eleverna i den grundläggande utbildningen fick intensifierat eller särskilt stöd hösten 2019?

I grundskolan fick 20,1 procent av eleverna intensifierat eller särskilt stöd hösten 2019, andelen har ökat varje år. Elevens stödformer bygger på tre olika steg, det så kallade trestegsstödet. Allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. För elever i behov av intensifierat eller särskilt stöd görs en pedagogisk bedömning och sedan en individuell handlingsplan upp.

4. Vad innebär den pedagogiska friheten?

De finländska lärarna är högt utbildade och kompetenta och bygger upp undervisningen och hela skolvardagen i enlighet med nationella styrdokument som till exempel läroplanen. Läraryrket vilar på en stark yrkesetik och det finns en värdefull tradition av tillit och respekt för den pedagogiska friheten, det vill säga att välja undervisningsmetoder som lämpar sig bäst för den undervisningsgrupp och de elever eller studerande man just då möter. Den pedagogiska friheten handlar även om att ge lärare den reella möjligheten, med andra ord förutsättningar, att göra det som är bäst för eleverna.

5. Vad är lärarfackets rekommenderade lärartäthet (det vill säga antalet elever per lärare) för att garantera en kvalitativ undervisning?

Behovet av stöd bör också beaktas i dimensioneringen så att elever som får särskilt stöd räknas med koefficient 2, elever med ett främmande språk som modersmål och elever som får effektiverat stöd med koefficient 1,5. En kommun som satsar på utbildning minskar inte antalet lärare även om elevantalet sjunker. Nu finns möjligheten att garantera en tillräcklig lärartäthet, som främjar eleverna och studerandenas lärande och välbefinnande samt ger undervisningspersonalen tid att se varje elev och studerande och erbjuda det stöd som behövs.

6. I och med den utvidgade läroplikten blir andra stadiets utbildning kostnadsfri, vad innebär det i praktiken?

Den utvidgade läroplikten träder i kraft 1.8.2021 och målsättningen är att alla ska få en andra stadiets utbildning för att höja sysselsättnings- och utbildningsnivån. Hösten 2021 tar den första årskullen steget in i reformen och år 2024 är den helt och hållet i kraft. Då räknar man att den bestående utgiftsposten ligger på 129 miljoner euro på årsbasis.

7. Tillgången på ändamålsenlig och tillräcklig utrustning är en central framgångsfaktor för arbetet med digital kompetens i skolan men vad står högst upp på önskelistan bland lärare och rektorer?

Den spretiga värld vi lever i just nu och de erfarenheter coronasituationen gett oss är att vi måste tänka ännu mera långsiktigt och kontinuerligt kring digitaliseringen. Skolorna är beroende av digital utrustning och kunnande, såväl teknisk som pedagogisk och vi behöver en strategi för att garantera jämlika förutsättningar för lärande i våra kommuner. En knapp femtedel av rektorerna i Svenskfinland upplever att målsättningar och plan saknas för den digitala kompetensen.

8. Trycket på elevvården är stort, inte minst efter coronapandemin. Hur ser rekommendationen för antal elever per skolpsykolog ut?

“Enligt lagen om elev- och studerandevård ska en studerande ges möjlighet att tala med elevhälsans psykolog eller kurator den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har bett om det. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag.” Tillgången varierar stort i Svenskfinland; “Svårt att rekrytera”, säger en del kommuner och det stämmer säkert men här bör kommunerna se över både lön och anställningsförhållanden för att locka till sig fler.

9. Varför är det i kommunens intresse att värna om en hög lärarstatus?

Alla tre svarsalternativen är enligt Lärarfacket korrekta. Finländarna anser att lärarna är en av de viktigaste yrkesgrupperna med tanke på landets framtid, att jobbet är ansvarsfullt och krävande. I Lärarfacket OAJ:s så kallade Feelingmätare däremot, uppgav endast 44 procent av lärarna att deras arbete uppskattas. Lärarna får utstå kritik och arbetet påverkas av bristande resurser. Nästan hälften av lärarna upplever också att lönen är för låg. Som arbetsgivare har kommunen ett stort ansvar för att måna om läraryrkets status i samhället och det kan man göra på många olika sätt.

10. Hur stor andel av landets rektorer riskerar utmattning?

Coronapandemin ökade rektorernas stress och minskade deras arbetsmotivation. Enligt den nya rektorsbarometern försämrades rektorernas välbefinnande i arbetet märkbart under coronatiden. Rektorerna har också gradvis under flera år fått fler arbetsuppgifter inom till exempel budgethantering och ekonomisk uppföljning, it-ansvar och fastighetsansvar. Det behövs mer rektorsresurser för att bland annat kunna utveckla modeller för biträdande rektorer. Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande. Rektorerna behöver arbetstid för att vara förman, stöda lärarna och leda den pedagogiska utvecklingen.

Mer än 8 rätt:
Bra jobbat, vi kan vara trygga med att du har koll och förstår vilka prioriteringar som behöver göras för bildningen i din kommun.

Mer än 5 rätt:
Det finns rum för förbättring, läge att kontakta den lokala föreningen kanske och få en kortkurs i något av de teman du bommade på?

Färre än 5 rätt:
Aj då, här finns allvarliga kunskapsluckor och vi behöver vi sätta in stödåtgärder. 

Dela ditt resultat:

 

Att prioritera rätt är lätt - utbildningen är vår superkraft

kommunalvalet webb hashtag

Finlands svenska lärarförbund FSL vill se långsiktiga och modiga beslut för en attraktiv finlandssvensk skola. Kommunens starkaste varumärke är en utbildningssektor av hög kvalité och där finns inga genvägar. Framtidens kommunala beslutsfattare måste måna om att varje kugghjul i maskineriet rullar, bara då kan man uppnå personalen och elevernas fulla potential och få verksamheten att blomstra.

Läs vår valbroschyrAtt prioritera rätt är lätt - utbildningen är vår superkraft_kommunalvalet2021_FSL

För kandidater har vi samlat ett infopaket med nyttig statistik, intressanta artiklar och viktiga poänger: Värt att tänka på_kommunalvalet 2021_fsl

Tveka inte att ta kontakt med någon av våra lokala lärarföreningar med frågor antingen inför eller efter valet. Tillsammans genom dialog vill vi jobba för superkraften i vårt samhälle – utbildningen!

#samhälletssuperkraft