Diskussionen om klasslärarutbildningens vara eller icke vara i Helsingfors gick het i Svenskfinland för några år sedan. Efter att utbildningen kom igång hösten 2016 har debatten mattats av.

Inom de närmaste åren börjar det vara dags för de första klasslärarna som har utbildats på svenska vid Helsingfors universitet att ta steget ut i de finlandssvenska skolorna. Först då vi ser hur de nya lärarna landar på arbetsmarknaden får vi någon form av facit på hur väl det utfallit med två lärarutbildningar i Svenskfinland.

Men en mellanrapport är säkerligen på sin plats. Därför tar tidningen Läraren pulsen på de båda lärarutbildningarna. Det man kan konstatera är att det ser bra ut just nu. Söktrycket till båda utbildningarna är stabilt och det verkar finnas ett intresse för att bli klasslärare. Så ser det ut för tillfället. I början av april när ansökningstiden för studier hösten 2019 går ut får vi en fingervisning om åt vilket håll trenden pekar.

Det finns orosmoln när det gäller lärarutbildningens attraktionskraft. På finskt håll är nämligen trenden på nedåtgående. En trend som ännu inte nått de finlandssvenska utbildningarna. Det betyder inte att man kan vila på lagrarna vid ÅA eller HU. Tvärtom gäller det nu att visa sig på styva linan och bevisa att utbildning är av hög kvalitet och därmed också är attraktiv.

Om man skall tro företrädarna för de två lärarutbildningarna är förutsättningarna goda. Fritjof Sahlström vid ÅA tror att nivån på pedagogik på svenska i Finland kommer att förbättras. Hans kollega Erika Löfström vid HU tror att konkurrensen kan sparra de båda parterna till att bli bättre. Om det blir så återstår att se. Nu är det upp till bevis som gäller för båda universiteten. Lyckas de med att höja nivån kommer det att bidra till att hålla klassläraryrkets attraktionskraft på en hög nivå.

Klasslärarutbildningens nivå är en viktig komponent i yrkets attraktionskraft. Men där som utbildningen slutar tar arbetslivet vid. Ett bibehållet intresse för lärarstudier och lärarvärv kräver också ansträngningar från arbetsgivarhåll. Om löneutvecklingen släpar efter, arbetsförhållandena är ogynnsamma och om utsikterna att få jobb i Svenskfinland märkbart försämras kommer det att få omedelbara konsekvenser också vad gäller söktrycket till lärarutbildningen.

En nedåtgående spiral är ofta svår att vända. Därför gäller det att vara lyhörd för signalerna från fältet. Attraktionskraft är inte något som uppstår per automatik. För det krävs det konkreta åtgärder.