Vad innebär resultatet i riksdagsvalet med tanke på hur utbildningspolitiken kommer att formas de närmaste fyra åren? Är det nu slut på åtta år av nedskärningar? Regeringssonderaren Antti Rinne (SDP) har ännu inte ens påbörjat sitt uppdrag men svaret på den senare frågan bör ändå vara: rimligtvis.

Med den knappa segermarginalen är utgångsläget är inte tacksamt för Rinne, men det troliga är en SDP-ledd regering. Och ser man på det program som partiet gick till val men är utbildningen högt i kurs.

Valsegraren De Gröna är en sannolik regeringskumpan. Partiet är om man granskar valprogrammen det kanske mest utbildningsvänliga partiet. I synnerhet under Ville Niinistös partiledarskap profilerade man sig som en ettrig försvarare av bildningen. Också efterträdaren Pekka Haavisto har i valrörelsen lyft fram utbildningens betydelse. ”Jag lovar göra allt för att mera pengar satsas på utbildning på alla stadier” sade Haavisto i tidningen Läraren. Och mycket riktigt lovar De Gröna i sitt valprogram mera pengar till utbildningen över hela linjen.

Det är inte osökt att Rinne i sitt sonderande söker stöd på vänsterflanken. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har varit De Grönas vapendragare när det gäller att kritisera regeringens utbildningsnedskärningar. ”Jag lovar att vi inte kommer att fortsätta på nedskärningslinjen” var Anderssons entydiga budskap i Läraren inför valet.

Så är guld och gröna skogar att vänta? Så enkelt är det knappast. Rinne behöver också något av de stora partierna. Centern som fick storstryk får troligen slicka såren i opposition. Sannfinländarna är troligen inte intresserade av regeringsansvar. Då återstår Samlingspartiet. Partiet har inte gjort sig känt som särdeles utbildningsvänligt. Samtliga regeringspartier har medverkat till de senaste åtta årens nedskärningarna inom utbildningen, men Samlingspartiet är det enda partiet som suttit med i de två senaste regeringarna. Och en blick i partiets valprogram ger vid handen att ingen tilläggsfinansiering är att vänta.

I de kommande regeringsförhandlingarna kommer Samlingspartiet sannolikt att tala för en strikt finanspolitik. Behovet att strama till den offentliga ekonomin kommer att driva fram kompromisser. Flera av partiernas vallöften är dessutom förknippade med att sysselsättningsgraden stiger. Om det inte lyckas är löftena svåra att infria. De Gröna har satt mycket prestige i att profilera sig i utbildningsfrågor. Hur mycket är de beredda att kompromissa för att nå regeringsmakten?

SFP kan mycket väl komma att behövas i följande regering. Partiets har sällat sig till kritikerna när det gäller nedskärningarna inom utbildningen. Att se till det finlandssvenska utbildningsväsendets särbehov är en viktig nisch för SFP i regeringen. Mikaela Nylander trillade på målrakan ut ur riksdagen. Hon har under åren profilerat sig i utbildningsfrågor. Vem i den svenska riksdagsgruppen fyller det tomrummet?

 

Mattias Fagerholm
chefredaktör
Tidningen Läraren