Ämnesmässigt starka klasslärare på svenska är ledstjärnan för Åbo Akademis klasslärarutbildning i Vasa. Att förse det finska Finland med språkbadslärare har också blivit något av en hjärtefråga för ÅA. Och någon oro för att lärarjobben skall ta slut då Helsingfors universitet så småningom börjar spotta ut svenskspråkiga klasslärare finns inte vid Academill.

 Åbo Akademi i Vasa har ca 70 studieplatser för klasslärare. Av dessa blir ca 50-55 så att säga ”vanliga” klasslärare medan 15-20 platser är öronmärkta för språkbadsklasslärare. ÅA fattade nämligen år 2017 beslutet att starta en egen språkbadsutbildning för klasslärare. Och hösten 2018 påbörjade de 15 första studerandena sina studier.

Målsättningen är alltså att förse arbetsmarknaden med ca 70 lärare per år.

- Så som det ser ut nu finns det ingenting som tyder på att det skulle finnas ett minskat behov av lärare, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

Också intresset för lärarstudier är stabilt. År 2018 fick fakulteten 282 ansökningar till klasslärarutbildningen.

- På finskt håll finns det en ganska betydande förändring i intresset för klasslärarutbildningen. Det har dalat de senaste åren, säger Sahlström. Det som är glädjande ur ett svenskspråkigt perspektiv är att vi inte ser någon omedelbar effekt av den nationella minskningen eller av utbildningen i Helsingfors. Det verkar finns tillräckligt många goda sökande.

 

Åbo Akademi vs Helsingfors universitet

Klasslärarutbildningen är en het potatis i Svenskfinland. Den mångåriga lärarbristen i södra Finland fick diskussionens vågor gick höga och resultatet blev att Helsingfors universitet år 2016 startade en egen svenskspråkig klasslärarutbildning. En intressant detalj är att Fritjof Sahlström då satt vid andra sidan av förhandlingsbordet och företrädde HU.

- Inga broar brändes trots att många stora frågor kom att ställas på sin spets. Nu har vi två alternativ som ser lite olika ut för de studerande, säger Sahlström. Och de som vill doktorera i pedagogik och satsa på en forskarkarriär har nu två potentiella arbetsplatser. Fördelen är att vi får en lite större dynamik. Jag tror att det kommer att höja nivån på pedagogik på svenska i Finland.

Sahlström får medhåll av kollegan Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik.

- Forskningen är alltid internationell. Den skall inte vara regional. En god lärarutbildning baseras på internationell forskning, säger hon.

- Kan lilla Svenskfinland bära två lärarutbildningar? Är det verkligen rimligt? Det finns goda argument för och emot och de kvarstår. Men vi kan konstatera att som det är nu så finns det tillräckligt många som vill börja studera och det finns ett sug efter de som blir klara, säger Sahlström.

 

Fördjupning eller bredd?

Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har uttryckt sin oro för att möjligheten att studera så kallade långa biämnen (60 studiepoäng) begränsas både vid ÅA och HU. Det långa biämnet ger ämneslärarbehörighet och därmed också ett lönelyft.

- Alla ämnen, en del i Åbo andra i Vasa, finns tillgängliga för våra studerande. Alla kan bli ämneslärare om man så vill, säger Fritjof Sahlström.

Vilka ämnen kan man läsa som långt biämne?

- Vid Åbo Akademi kan man läsa allt utom geografi.

Men i Vasa?

- Åbo Akademi är ett universitet med två campus. Alla 60 studiepoäng kan man kanske inte avlägga i Vasa men vi har smidiga lösningar. I exempelvis ämnet finska har vi ett gott och utvecklat samarbete där en del av studierna ges här i Vasa och en del i Åbo.

Men det har funnits problem med att kurser som avlagts i Vasa inte godkänts i Åbo?

- Det har funnits problem och kommer säkert att finnas i framtiden också. Men vi har ett starkt gemensamt intresse att få det att fungera.

- En av våra styrkor är att vi har möjlighet till ett ganska brett utbud av kurser för de som vill bli lärare på svenska. Och vi jobbar med att generalistkompetensen skall bli ännu bättre. Det är inte fråga om ämnesstudier, det här är en klasslärarutbildning. Vi behöver klasslärare som är specialiserade på bredden, säger Fritjof Sahlström.

- En klasslärare kan också vara specialiserad på att vara klasslärare, säger Ria Heilä-Ylikallio.

 

Större flexibilitet

Vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier pågår arbetet med att utveckla klasslärarutbildningen. I och för sig inget märkvärdigt, det handlar om ett kontinuerligt arbete.

- Utbildningen är hela tiden i förändring och så skall det vara. En utbildning som skall förbereda för ett samhälle som är i snabb förändring, ja om den utbildningen inte hela tiden förändras är det något fel på den, menar Sahlström.

Vad förändras 2019?

- Klasslärarutbildningen har haft en ganska tung struktur. Det har varit för mycket obligatoriska studier. Det skall bli tydligare studiestigar för de studerande och mer flexibilitet.Klasslärarstuderande har exempelvis haft svårt att vara utomlands en termin eller ett år, och den möjligheten vill vi skapa, säger Ria Heilä-Ylikallio.

- Det skall vara lätt att studera här. Man skall kunna se möjligheterna. Det har ibland varit utmanande men vi är nu på väg åt rätt håll, säger Fritjof Sahlström. Här kan man välja att bli många olika sorters lärare. Det vill vi göra tydligare.

Och möjligheter finns det för de som utbildar sig till lärare säger man vid ÅA. Då lyfter de blicken förbi Svenskfinland och syftar på den enorma arbetsmarknad som Norden utgör för svenskspråkiga lärare.

- Varenda studerande som börjar här hos oss eller som börjar i Helsingfors kan vara bombsäker på att få jobb, säger Sahlström.

 

Fakta – klasslärarutbildningen vid ÅA i Vasa

  • Pedagogiska fakulteten (Peffan) grundades 1974
  • Numera fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
  • Dekanus: Fritjof Sahlström
  • Ca 70 studieplatser (varav ca 20 för språkbadsklasslärare)

Ansökningstid: 20.3-3.4.2019.

 

Läs också tidningen Lärarens ledartext i anslutning till detta: "Slå vakt om attraktionskraften"