Varje arbetstimme skall räknas och bokföras. Det skall synliggöra det arbete som lärarna gör utöver undervisningen. Men hur de lärare som överskrider taket för årsarbetstid skall ersättas är skrivet i stjärnorna. Tidningen Läraren har besökt en skola som är med i försöket med årsarbetstid.

Myllypohjan koulu i Lahtis gick med i försöket med årsarbetstid då läsåret inleddes i augusti. Men helt självklart var det inte för kollegiet. En omröstning arrangerades och en förutsättning för att det skulle bli grön ljus för försöket var att minst två tredjedelar röstade ja. I Myllypohjan koulu valde man, i motsats till de andra försöksskolorna, att låta alla rösta, inte bara de som är OAJ-fackanslutna.

- På ett sätt känns det som att ingenting har förändrats. Vi jobbar på samma sätt som tidigare och jobbet består av samma element som förr, säger klasslärare Laura Peltomaa. Men det har tydliggjort hur mycket man jobbar. Nu har vi svart på vitt att dagarna är långa och arbetstimmarna många.

 - Inte har mitt jobb förändrats. Det som har förändrats är att jag nu betydligt bättre inser vad jag sätter min tid på, säger Katja Järvinen, också hon klasslärare.

 

Försök på fyra orter

Det är uttryckligen lärarnas utökade arbetsmängd och då i synnerhet arbetet utanför lektionerna som har fått lärarfacket OAJ att gå in för försök med årsarbetstid i en handfull skolor. Förutom i Lahtis finns det försöksskolor i Helsingfors och Vanda. Och vid årsskiftet kom också en skola från Vasa med i projektet. Totalt sju skolor är nu med i försöket. Samtliga är lågstadieskolor.

 

Bokför dina arbetstimmar

Bakgrunden till försöket är att lärarnas arbetssystem borde förändras så att det bättre motsvarar det förändrade lärararbetet. I försöksskolorna utgår man från en årsarbetstid på 1520 timmar. Där ingår givetvis de undervisningstimmar som läraren håller, men vid Myllypohjan koulu gör lärarna så att de bokför allt arbete också utöver den schemalagda undervisningen.

- Jag tycker att det är jättebra att vi bokför vad vi gör. En del säger att det är jobbig, men jag upplever inte att det är belastande, säger Katja Järvinen.

- Motståndet bottnar i att lärarjobbet inte är ett ”klockkortsjobb” och man är inte van med att bokföra sina timmar. Det skapar en rädsla att man vill införa ett system som knyter lärarna till arbetsplatsen i åtta timmar, säger Laura Peltomaa.

I början av läsåret gjorde rektorn en grov uppskattning hur timmarna skulle fördelas. Nu under det första försöksåret handlar det närmast om att bokföra arbetstimmarna i olika kategorier. Men nästa läsår, då lärarkåren vet vad man sätter sina arbetstimmar på är det lättare att planera hur arbetstimmarna skall fördelas.

Räcker 1520 timmar till?

- Nej, under inga omständigheter för mig, säger Järvinen. Men det finns av alla kategorier i vårt kollegium. Vi har lärare som går över gränsen på 1520 timmar, vissa landar ganska precis det och somliga går under.

Och vad händer då?

- Det vet vi inte i det här skedet. Och det är en fråga som vi nog förundrar oss över, säger Peltomaa. Vi vet inte om de som går över gränsen får någon form av övertidsersättning.


Blygsam ersättning

För de lärare som medverkar i årsarbetstidsförsöket stiger grundlönen en aning. För en klasslärare innebär det en summa som motsvarar nästan två övertimmar, eller i klartext ca 200 euro. Men då har man i försöket också utgått från att lärarna undervisar två timmar mer än undervisningsskyldigheten på 24 timmar per vecka.

- 200 euro är nog en maximal ökning. Vi når nog inte riktigt till det. Men ingens lön har sjunkit, säger Katja Järvinen. Alla har fått lite mera lön, men det kan röra sig om ca 30 euro till en dryg hundralapp beroende på arbetsuppgifter.

Är det här ett sätt att få upp lärarnas löner?

- Jag vet inte hur man skall få folk att inse att lärarna jobbat hisnande mängder och att lönen borde höjas, säger Katja Järvinen. Men vi har aldrig tidigare fått så här detaljerad data över hur lärare jobbar. Och det är en bra grund för fortsatta förhandlingar. En tanke med försöket är också att om någon lärare sysslar med tex skolutveckling så skall man kunna gå ner i undervisning utan att lönen sjunker.

 

Kritik och farhågor

Det har riktats en hel del kritik mot försöken med årsarbetstid och farhågorna inom lärarkåren har varit många. Till exempel finns en rädsla för att lärarna skall bindas till skolan mellan kl 8 och 16, att det blir fler arbetsdagar och att sommarlovet naggas i kanterna. Så är inte fallet i försöksskolorna. Antalet arbetsdagar och dess placering är oförändrade, loven är förlagda precis som tidigare och den tid läraren är bunden till arbetsplatsen är oförändrad. I klartext: I försöket med årsarbetstid har man inte gått in för någon kanslitid för lärarna.

 

Bunden och obunden arbetstid

Den obundna arbetstiden, dvs den tid som läraren själv avgör var och när hen jobbar, ligger mellan 25-40%. Den obundna arbetstiden är kopplad till den nuvarande undervisningsskyldigheten. För en klasslärare med en usk på 24 timmar utgör den obundna arbetstiden 25% av den totala arbetstiden. För en modersmålärare en usk på 18 timmar ligger den obundna arbetstiden på 40%. Detta gäller för försökets första år, och efter det finns det en möjlighet att justera den bundna arbetstiden.

Den bunden arbetstiden har varit en fråga som väcker starka känslor inom lärarkåren. Det har också resulterat i hetsiga tongångar på exempelvis sociala medier.

- Jag säger ingenting om försöket på Facebook. Där är en sådan lynchstämning och det är ganska personliga påhopp, säger Katja Järvinen. Det här är bara ett försök som försöker ge svar på frågan om det här är ett bättre system än det vi har nu. Om vi aldrig testar något kan vi inte heller åstadkomma någon förändring.

 

Läs också:

Tidningen Lärarens ledare kring försäket med årsarbetstid: "Jokainen tsäänssi on mahdollisuus"

FSL om årsarbetstid: "Is i hatten"

Sju frågor till Olli Luukkainen om årsarbetstid: Usken motsvarar inte dagens behov