Trygg i skolan
En trygg skolmiljö är en grundläggande rättighet för alla som vistas där, unga som vuxna. En trygg skolmiljö är fysiskt, psykiskt och socialt trygg. För dig som jobbar i en skola eller på en läroanstalt är det viktigt att känna till vilken lagstiftning och vilka anvisningar som reglerar verksamheten på skolan.
Elevernas trygghet
Varje elev och studerande har en lagstadgad rätt till en trygg skolmiljö oberoende av utbildningsstadium. Tillsammans ska undervisnings- och elevvårdspersonalen se till att denna rättighet inte äventyras. På Utbildningsstyrelsens webbsida hittar du en sammanställning av vilka lagar och förordningar som reglerar verksamheten på skolan.
För att upprätthålla en trygg skolmiljö förutsätts utbildningsanordnaren och läroanstalterna göra upp handlingsplaner, till exempel en räddningsplan, antimobbningsplan och jämställdhetsplan. De här planerna ska beskriva hur man jobbar förebyggande kring till exempel mobbning och sexuella trakasserier. Planerna ska också innehålla instruktioner kring hur man ingriper, behandlar ärenden, samarbetar med myndigheter och så vidare.
|
Det är a och o att du som jobbar på skolan känner till hur du ska jobba för att se till att skolan är trygg. Repetera innehållet i era handlingsplaner tillräckligt ofta, se till att du kan svaret på exempelvis följande frågor: - Hur gör jag om det börjar brinna i skolan? - Vad gör jag om jag misstänker att en av mina elever utsätts för mobbning? - Vad är sexuella trakasserier och hur ska jag jobba förebyggande? |
Bekanta dig gärna med skolfreden som utlyses i början av varje läsår. "Skolfredsprogrammet är att åstadkomma en skoldag och ett skolår som är trygga i psykisk, fysisk och social bemärkelse. Det centrala är skolelevernas andel i processen." Läs mer på Mannerheims Barnskyddsförbunds webbsida.
Elevvård
Utöver de konkreta handlingsplaner som finns i skolorna är också elevvården en viktig del av tryggheten i skolan. Elevvården är en lagstadgad helhet som omfattar bland annat skolhälsovården och kurator- och psykologtjänster.
Vad kan och ska man göra när tryggheten äventyras?
Om det uppstår en fråga kring tryggheten på skolan är det först och främst läroanstalten som är ansvarig. Rektorn har en nyckelposition här eftersom hen är lärarnas förman.
I de flesta fall uppstår och löser man de problem som uppstår på skolan inom skolan. Det kan handla om allt från att en elev stör undervisningen till att en elev upplever sig felaktigt behandlad av en annan elev eller vuxen på skolan. På Utbildningsstyrelsens webbsida hittar du en lista över de disciplinära åtgärder skolan kan ta till om tryggheten i skolan äventyras.
Vid behov kan rektorn föra ärendet vidare till utbildningsanordnaren, det vill säga staden, kommunen eller en privat utbildningsanordnare. Det är viktigt att komma ihåg att du som jobbar på skolan enligt lag är skyldig att göra en barnskyddsanmälan utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna om du i din uppgift "fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds."
Nyttiga länkar
När man på skolor och läroanstalter diskuterar elevernas trygghet och säkerhet finns det bra guider och handböcker att ta till hjälp, till exempel kring:
Personalens säkerhet, hälsa och trygghet
Skolan ska självfallet också vara en trygg plats för personalen. I arbetarskyddslagen regleras säkerhet och hälsa i arbetet.
Arbetarskyddsmyndigheterna har som ansvar att "förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att arbetstagarnas arbetsförmåga ska tryggas och bevaras." Vid den här myndigheten landar till exempel en anmälan om brister i arbetsgivarens åtgärder. Det är också arbetarskyddsmyndigheterna som kan göra inspektioner och ge anmärkningar.
|
Sådant som äventyrar skolpersonalens hälsa är till exempel: - Inneluftproblem |
Arbetarskyddsfullmäktig finns till för dig
På varje arbetsplats där minst tio arbetstagare arbetar regelbundet förutsätter lagen att en arbetarskyddsfullmäktig utses. Ofta har en sådan person även utsetts på mindre arbetsplatser. Den här personer utgör kontaktlänken mellan arbetstagarna och arbetsgivaren och värnar om att arbetsplatsen är säker och trygg. Här kan du läsa mer om uppdraget och vilka rättigheter att till exempel granska dokument arbetarskyddsfullmäktigen har.
Om du är osäker på vem som är arbetarskyddsfullmäktig på din arbetsplats, kontakta din förtroendeman som kan hänvisa dig vidare till rätt person.
När allt inte är som det ska
Om du som jobbar på en skola eller läroanstalt känner att din hälsa, säkerhet eller trygghet äventyras, ta kontakt med arbetarskyddsfullmäktigen och din närmaste chef. På vissa arbetsplatser kan det även finnas så kallade skyddsombud med mer specifika ansvarsområden. De här personerna kan diskutera problemen och ge anvisningar och råd kring hur du ska gå till väga för att få hjälp.
Personer i chefsposition har en skyldighet att vidta åtgärder när personalens säkerhet, hälsa eller trygghet är hotad.
När det kommer till skolpersonalens säkerhet, hälsa och trygghet är det arbetsgivaren som har det juridiska huvudansvaret. I praktiken är rektorn oftast utsedd till företrädare och hen har så kallad beslutanderätt för personalen. Som rektor vänder man sig till sin chef, i de flesta fall bildningsdirektören i kommunen.
Personer i chefsposition har en skyldighet att vidta åtgärder när personalens säkerhet, hälsa eller trygghet är hotad.
I ärenden som rör arbetshälsan finns även företagshälsovården till för dig. Vid behov kan företagshälsovården göra en arbetsplatsutredning för att kartlägga riskerna för arbetshälsan. Om det handlar om frågor anknutna till anställningsförhållandet ska du kontakta din förtroendeman. Om du är osäker på vem det är, kolla med din lokala lärarförening.
Nyttiga dokument
FSL och OAJ har sammanställt en del tips och råd för hur du går till väga om du till exempel upplever problem med:
Läs gärna FSL:s broschyr om hur man kan hantera stressfaktorer i yrkesvardagen: 
Pigg i skolan
Lagar och anvisningar
Det främsta ansvaret för tryggheten i skolan vilar på arbetsgivaren, det vill säga staden eller kommunen i de allra flesta fall. Har du som lärare en fråga kring tryggheten och säkerheten rekommenderar vi att du i första hand kontaktar rektorn eller arbetarskyddsfullmäktigen. I vissa fall kan du behöva föra frågan vidare till någon utomstående myndighet.
Utbildningsstyrelsen har på sin webbsida en sammanställning av de lagar och förordningar som reglerar trygghet och säkerhet i skolan. På www.finlex.fi hittar du alla Finlands lagar.
Utbildningsstyrelsen sammanställer också en lista på vanliga frågor kring skollagstiftningen. Du kan till exempel hitta svar på frågor kring elevvårdslagen och vilka bestämmelser som gäller kring sekretess och elevhälsoregister.
Utöver lagar och anvisningar genomsyras verksamheten i skolan av lärarnas yrkesetiska principer. De omfattar bland annat attityder, värderingar och ansvar och är en av lärarens viktigaste resurser i hens interaktion med de unga i skolan.
FSL ger dig råd
Vi värnar om våra medlemmar och hjälper dig gärna med råd kring frågor som rör hälsa, säkerhet och trygghet på din arbetsplats. Ta kontakt med vår förbundssekreterare Pocke Wikström,
Nyttiga länkar
Här hittar du länkar till relevanta webbsidor och elektroniska källor.
UKTA och AKTA
Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal
Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal
Läroplansgrunder
Läroplansgrunder för den grundläggande utbildningen
Läroplansgrunder för gymnasieutbildningen
Examensstrukturer inom yrkesutbildningen
Timfördelning
Timfördelningen för den grundläggande utbildningen
Timfördelninge för gymnasieutbildningen
De gemensamma studierna i den grundläggande yrkesutbildningen
Elevvård
Elev- och studerandevårdslagen
Säkerhetsmanual för undervisningsväsendet
Psykosocialt stöd vid akuta kriser
Övrigt
Handbok för att förebygga och ingripa vid sexuella trakasserier i skolan
Lärarnas arbetslöshetskassa
Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap betalar bland annat inkomstrelaterad dagpenning och alterneringsersättning. Så gott som alla medlemmar i FSL hör till a-kassan. Här kan du läsa mer om vilka bestämmelser som gäller och hur du ansöker.
Hur ansöker jag om inkomstrelaterad dagpenning?
Börja med att anmäla dig som arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån. Gör gärna den här anmälan i god tid innan ditt arbete upphör! A-kassan kan inte betala ut dagpenning för en period då anmälan som arbetssökande inte har varit i kraft.
För att sedan ansöka om dagpenning från Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap, gå till deras webbtjänst Openetti. Du loggar in med hjälp av Suomi.fi-indentifikation. Det betyder att du kan logga in med bankidentifiering, medborgarcertifikat (identitetskort) eller mobilcertifikat.
På a-kassans svenskspråkiga webbsidor hittar du en hel del nyttig information om hur du ansöker om dagpenning. Ansökan om dagpenning görs alltid retroaktivt men senast inom tre månader.
Notera att du måste ha varit medlem i a-kassan i minst 12 månader och uppfyllt arbetsvillkoret under den här tiden för att kunna få inkomstrelaterad dagpenning. Arbetsvillkoret uppfylls endast för de månader då löneinkomsten är minst 465 euro per månad.
Mer information om förändringarna som har trätt i kraft hittar du på a-kassans hemsida.
Kom ihåg att du måste meddela a-kassan om förändringar som påverkar din rätt till dagpenning, till exempel resor, studier eller sjukledighet.
A-kassans ersättning
Dagpenningen består av en grunddel och en förtjänstdel som bestäms enligt lönen. Samorganisatinen för arbetslöshetskassorna, TYJ, har en kalkylator där du kan räkna ut summan.
Du kan få dagpenning för högst fem dagar per kalendervecka och dagpenningen utbetalas maximalt för en tid som mostsvarar 500 hela arbetslöshetsersättningsdagar. Läs mer på a-kassan webbsida om din rätt till så kallade tilläggsdagar.
Betala medlemsavgiften till FSL även när du är arbetslös
Om du blir arbetslös ska du fortsättningsvis betala medlemsavgiften till FSL för att försäkra dig om att medlemsskapet inte avbryts och din rätt till a-kassa faller bort. Medlemsavgiften är kraftigt subventionerad under din arbetslöshetstid men du sköter betalningen själv, inte din arbetsgivare.
Ta kontakt antingen med din medlemsförening eller med FSL:s avdelningssekreterare Anita Stark,
A-kassa för studerandemedlemmar
Som studerandemedlem kan du ansöka om medlemsskap i a-kassan när du under studietiden har ett arbetsavtal och jobbar som lärare. Avgiften är 30 euro/år, vilket är ett mycket reducerat pris och en medlemförmån för våra FSLF:are.
Nyttan med att höra till a-kassan som studerande är att du då kan börja samla på dig de 12 arbetsmånader som du behöver för att ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning.
Kom ihåg att upprätthålla ditt medlemskap i a-kassan även om arbetet slutar och du återgår till studierna. Om du avbryter ditt medlemskap, förlorar du de arbetstid du införtjänat, arbetsvillkoret nollställs alltså vid avbrott i medlemskapet.
Lag och avtal
Lärarnas anställningsförhållanden och skolornas verksamhet regleras till stora delar av kollektivavtal, lagar och förordningar. Här har vi sammanställt det viktigaste du behöver känna till.
Lönegrunder, arvoden och undervisningsskyldigheter - det här och mycket mer regleras i kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivarnas organisation och facket om anställningsvillkoren på arbetsplatserna.
Tar du också förmånerna på jobbet för givna? Semester och semesterpenning, övertimsarvoden och avlönad moderskapsledighet känns ofta som självklarheter. Oftast beror ändå förmånerna på att facket har förhandlat fram kollektivavtal som gäller de anställda i vissa branscher.
Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ förhandlar om alla tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller för undervisningssektorn. FSL hör till OAJ.
Till vilket avtal hör du?
Alla som arbetar inom kommunen eller samkommunen omfattas av ett kommunalt avtal. Kommunalt arbets- och tjänstekollektivavtal UKTA är lärarnas och rektorernas avtal. Sedan 1.9.2021 tillämpas avtalet även på lärare inom småbarnspedagogik.
I statliga läroanstalter tillmäpas statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Om du är anställd vid en privat läroanstalt är det Bildningsarbetsgivarnas avtal som gäller. Kontakta din huvudförtroendeman för mer information.
Utbildningslagar
De uppdaterade utbildningslagarna läser du enklast på webbplatsen FINLEX.
|
Åland har sina egna utbildningslagar och hittas här.
Här kan du läsa Utbildningstyrelsens sammanfattning av de vanligaste frågorna kring skollagstiftningen.
Förhandlingsfakta
Kommunala arbetsmarknadsverket (KA) förhandlar tillsammans med alla fyra huvudavtalsorganisationer om det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet och de skriver också under avtalet tillsammans.
KA har sällskap vid förhandlingsborden av Kommunfackets union, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Tjänstemännens Förhandlingsorganisation TFO och Förhandlingsorganisationen för Teknik och Grundservice FKT.
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU representerar cirka 30 Akava-anslutna fackförbund, bland annat Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ dit du som FSL-medlem hör, Akavas Specialorganisationer, Finlands Läkarförbund och Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia.
Det finns inte ett kommunalt avtal, utan flera. I de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen avtalar man om löner, arbetstider och andra anställningsvillkor.
Lärarna och konkurrenskraftsavtalet
I de nya kollektivavtalen som förhandlats fram under våren 2020 har skrivningarna om de så kallade kiky-timmarna slopats från och med 31.7.2020. För tjänsterektorer är dock arbetstidsförlängningen i kraft fram till 30.8. I stället har man avtalat om mindre förändringar i arbetstiden i de olika bilagorna. Du hittar mer information om till exempel samplaneringstiden här.