Numera intjänar du pension för alla dina arbetsår från och med 18 års ålder. Pensionens belopp påverkas inte längre av antalet anställningar, eftersom pensionen efter 1.1.2005 bygger på varje förtjänad euro. Det tidigare sättet att beräkna pensionen skilt för varje anställning och betoningen av anställningens tio sista år slopades 2005.

 

Pensionsreformen 2005 innebar att principen för intjäning av pensioner blev desto längre arbetshistoria, desto bättre pension. Då de tio sista arbetsåren tidigare avgjorde pensionsnivån, påverkar istället i det nya systemet hela arbetshistorian införtjäningen av pension.

 

Så här ser det ut i procent

Du förtjänar in pension på följande sätt:

Efter 1.1.2005:

  • 1,5 % i åldern 18-52
  • 1,9 % i åldern 53-62
  • 4,5 % i åldern 63-67

Till och med 31.12.2004 (StPL/KTAPL):

  • 1,5 % i åldern 23-59
  • högst 2,0 % i åldern 55-
  • högst 2,5 % i åldern 60-65

I det nya pensionssystemet kan du dessutom få en så kallad uppskovsförhöjning på 0,4 procent. Märk dock att det krävs en speciell orsak samt arbetsgivarens samtycke till att fortsätta karriären efter fyllda 68. Du som 31.12.2004 har hunnit fylla 55 år får behålla din intjäningsprocent på 2,0 procent.

 

Under oavlönade perioder

Under en oavlönad tjänstledighet förtjänar du i allmänhet pension enligt 1,5 procent av den så kallade stabiliserade lönenivån. Den stabiliserade lönenivån innebär den lön som utgör beräkningsgrund för dagpenningen).

  • 117 procent för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioden
  • 55 procent (från och med 2010, 75 procent till och med 2009) för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning samt alterneringsersättning
  • 65 procent för övriga förtjänstrelaterade dagpenningsperioder (til exempel rehabiliterings- och sjukdagpenning)

Då du är vårdledig för att ta hand om barn under 3 år och då du studerar för en examen i högst fem år, intjänar du pension enligt 1,5 procent på en kalkylerad månadslön på drygt 500 euro. Detta alltså oberoende av dina faktiska stöd. Du kan också intjäna pension för arbete samtidigt som du studerar.

 

Vadå fribrev?

Fram till årsskiftet 2005 följdes de gamla reglerna. De intjänade pensionerna från anställningar fram till utgången av år 2004 beräknades då i form av så kallade fribrev och uppgifterna sparas i den egna pensionsanstaltens och i Pensionsskyddscentralens register. För lärarnas del var det Statskontoret eller Kommunernas pensionsförsäkring som uppgjorde fribreven. De intjänade pensionsprocenterna omvandlades till eurobelopp utgående från medelvärdet av inkomsterna under 1995-2004. Den kommande pensionstillväxten läggs sedan till beloppen i fribrevet och den slutliga pensionen blir en summa av fribrevets belopp och den pension som intjänades efter 1.1.2005.