Har du råkat ut för en längre sjukfrånvaro? Läs här om de bestämmelser som reglerar dels dina rättigheter och skyldigheter som anställd och dels hur din utkomst tryggas under ledigheten. Notera att dessa regler främst gäller lärare i huvudsyssla inom den kommunala grundläggande utbildningen och gymnasierna.

 

 

 

Rätt till sjukledighet

Som tjänsteinnehavare har du rätt att få tjänstledighet, om du inte kan sköta din tjänst på grund av en sjukdom, skada eller ett olycksfall. Det som vi i allmänhet kallar sjukledighet (också i denna text) är alltså egentligen en tjänstledighet.

 

Läkarintyg

För att du skall vara berättigad till sjukledighet måste du uppvisa ett godtagbart läkarintyg för din arbetsgivare. Läkarintyget kan du i allmänhet få genom företagshälsovården eller på någon annan läkarstation. Om du drabbas av en kortvarigare sjukdom och är arbetsoförmögen under högst fem dagar, räcker det dock i allmänhet med att du på något tillförlitligt sätt påvisar din sjukdom eller skada. I vissa fall kan du även om du är längre sjukledig än tre dagar komma överens med din arbetsgivare om att du på något annat sätt än genom läkarintyg påvisar din arbetsoförmåga.

Tjänstledighetens längd beviljas i allmänhet enligt ett läkarintyg. Enligt kollektivavtalen är dock läkarintyget endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren kan avvika från om det finns en grundad anledning till detta. Det här kan bli aktuellt till exempel om det framkommer att den anställda har utfört liknande arbete under sin sjukledighet. Om din arbetsgivare av någon anledning underkänner ditt läkarintyg, har arbetsgivaren rätt att beordra dig till en undersökning hos en annan läkare som arbetsgivaren anvisar. Det kan vara bra att kontakta förtroendemannen, ifall du skulle stöta på problem med ditt sjukintyg. Du kan också kontakta förtroendemannen vid andra knepigheter gällande sjukledigheter.

 

Sjuk under sommaren

Om du insjuknar under sommarlovet, är du i allmänhet inte tvungen att ansöka om tjänstledighet (sjukledighet) för sjukdomstiden. Om du däremot insjuknar under den så kallade kalkylerade semestern, har du rätt att få både din lön och sjukdagpenning under sjukdomsperioden. Sjukdagpenningen kan du få efter självrisktiden - alltså insjukningsdagen och nio därpå följande vardagar. Under den kalkylerade semestern kumuleras inte sjukdagarna. Eftersom de flesta anställda inom andra sektorer än undervisningssektorn har möjlighet att ”spara” sin semester ifall de insjuknar under den, har lärarna beviljats denna rättighet i tjänstekollektivavtalen som ett substitut för den förlorade semesterperioden.

OBS: Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid den 16 juni. Längden på den kalkylerade semestern beror bland annat på dina tjänsteår.

 

Lön under sjukledigheten

Eftersom sjukledigheter åtminstone delvis hör till de avlönade tjänstledigheterna, har du som är kommunalt anställd lärare rätt till lön under sjukledighet, i princip upp till sex månader. Som tjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla är du berättigad till hela din lön under de 60 första sjukdagarna under ett kalenderår (januari-december). Om din sjukledighet eller dina sjukledigheter sammanlagt varar längre än 60 dagar, betalas i fortsättningen två tredjedelar av din grundlön under högst 120 kalenderdagar. Om du har haft övertimmar eller andra avlönade uppdrag, får du lönen för dessa oavkortad om du är sjukledig längre än 60 dagar, dock bara fram till slutet av pågående läsår.

För information om sjukledigheter inom den privata undervisningssektorn, kontakta FSL:s kansli, tfn 020 748 94 00.

 

Efter sex månader

Då du har beviljats en sammanhängande sjukledighet under sammanlagt 6 månader – antingen utan avbrott eller i flera perioder – har du inte längre rätt till avlönad sjukledighet. Efter en 180 dagars sjukledighet kan arbetsgivaren betala högst två tredjedelar av din ordinarie lön under 185 kalenderdagar. Den här lönen betalas dock helt enligt arbetsgivarens prövning.

Sjukledigheten betraktas som sammanhängande om du inte har avbrutit den för att tjänstgöra under mer än 30 på varandra följande kalenderdagar. Lägg märke till att det i det här sammanhanget är betydelselöst om din sjukledighet beror på en eller flera olika sjukdomar eller skador. Likaså saknar det betydelse om du har avbrutit sjukledigheten för skolans sommarlov eller andra skollov.

 

Nyanställd?

För dig som nyligen har bytt jobb kan det också vara bra att känna till att sjuklönen är beroende av hur länge ditt anställningsförhållande har varit i kraft. För att sjuklönen skall utbetalas på sättet som vi har beskrivit ovan, måste din anställning ha varit i kraft i minst 60 dagar innan sjukskrivningen. Om du inte uppfyller det här kravet har du rätt att få din lön under bara de 14 första dagarna av din sjukledighet.

 

Arvoden och tillägg

Om du har drygat ut din lön med övertimmar eller andra uppdrag som ersätts separat, beräknas din sjuklön också utgående från dessa. Sjuklönen betalas enligt det medeltal av dina veckotimmar som framgår av den arbetsplan som var i kraft året då du inledde din sjukledighet. För specialuppdrag betalas lön maximalt till början av följande läsår.

 

Ansök om sjukdagpenning

Då du på grund av din sjukfrånvaro förlorar din lön, ska du ansöka om sjukdagpenning hos Folkpensionsanstalten (FPA). Att du är arbetsoförmögen framgår av det läkarintyg som du alltid ska bifoga till din ansökan om sjukdagpenning.

Så länge du är sjukledig med lön är det din arbetsgivare som ansöker om dagpenningen och även mottar den, men efter att din avlönade sjukledighet tagit slut ska du själv ansöka om dagpenningen. Sjukdagpenningen är inkomstrelaterad och beräknas enligt den senast verkställda beskattningen. Det här betyder att till exempel under år 2009 beräknas din sjukdagpenning enligt dina inkomster under år 2007.

 

20 procent på lönen?

Du behöver inte själv lämna uppgifter om dina inkomster till FPA, eftersom FPA får dina uppgifter direkt från skattemyndigheterna. Det är dock bra att känna till att om dina inkomster av någon anledning har ökat med mera än 20 procent efter den senast verkställda beskattningen, har du rätt att ansöka om att din sjukdagpenning beräknas enligt den senare och högre inkomstnivån. I det här fallet ska du förse FPA med lönekvitton eller en separat utredning över dina inkomster under de sex senaste månaderna.

 

Är skatten betald?

Också sjukdagpenningen är skattepliktig inkomst. Om du har låtit ändra din skatteprocent och har fått ett ändringsskattekort från skattebyrån, skall du bifoga också ditt nya skattekort till din ansökan om sjukdagpenning. I annat fall innehålls skatten från din sjukdagpenning enligt den skatteprocent som finns på ditt ursprungliga skattekort.

Du får alla de ansökningsblanketter och instruktioner som du behöver på den lokala FPA-byrån. Till den lokala FPA-byrån kan du också lämna in din ansökan om sjukdagpenning.

 

Hur mycket pengar blir det?

FPA:s webbplats kan du räkna ut hur stor din sjukdagpenning skulle vara. Dagpenningen betalas endast för vardagar, dock så att också lördagar och helgaftnar räknas som vardagar. FPA betalar alltid sjukdagpenningen i efterskott enligt vissa perioder. På webbplatsen kan du också kontrollera vilka dagar dagpenningen utbetalas.

 

Om din sjukdom blir långvarig

Om du blir tvungen att vara sjukledig under en längre tid, ber FPA dig om ett mera omfattande läkarintyg, ett B-utlåtande. Det här händer senast då sjukledigheten fortgått under 90 dagar. FPA kan också vid behov utreda behovet av rehabilitering. Det här kan komma i fråga då sjukdagpenningen utbetalats under minst 60 dagar.

 

Rehabiliteringsstöd

För en person som har svårt att sköta sina arbetsuppgifter på grund av sjukdom eller handikapp kan också rehabiliteringsstöd komma i fråga. Det här kräver dock att skadan eller sjukdomen förbättras med hjälp av rehabiliteringen. Läs mera om rehabiliteringsförmånerna på www.fpa.fi eller vänd dig till förtroendemannen.

 

300 vardagar

Du kan få sjukdagpenning under sammanlagt högst 300 vardagar. Sjukdagpenningen betalas till och med slutet av månaden som föregår den månad då du skulle ha fått sjukdagpenning under sammanlagt 300 vardagar. Till de här 300 vardagarna räknas alla de dagar under de senaste två åren då du har fått sjukdagpenning från FPA.

När du har uppnått maximitiden på 300 vardagar, måste du vara i tjänst under minst ett år för att du på nytt skall ha rätt till sjukdagpenning på grund av samma sjukdom som tidigare. Om du dock råkar ut för en annan sjukdom och blir arbetsoförmögen på grund av den, är du berättigad till sjukdagpenning redan tidigare.

 

A-kassa efter sjukdagpenning

Om du är arbetsoförmögen efter att sjukdagpenning har utbetalats för den maximala tiden, skall du ansöka om sjukpension. För perioden från att utbetalningen av sjukdagpenning upphört till att du beviljas sjukpension skall du ansöka om arbetslöshetsdagpenning från Lärarnas arbetslöshetskassa. Du skall därför anmäla dig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån genast då utbetalningen av sjukdagpenning upphör. Du skall alltså anmäla dig som arbetssökande även om du är arbetsoförmögen. Vänd dig också gärna till A-kassan och även socialbyrån på din hemort för att diskutera din utkomst i det här fallet.

 

När någon annan insjuknar

Har någon av dina närmaste insjuknat i en svår sjukdom? Som löntagare har du rätt till en tillfällig ledighet, ifall någon av dina familjemedlemmar plötsligt råkar ut för en sjukdom eller en olycka, och det blir nödvändigt för dig att finnas till hands. I det här fallet betraktar man som familjemedlemmar

  • de anhöriga som hör till ditt hushåll och
  • dina närmaste släktingar i både uppstigande och nedstigande led.

Om du blir tvungen att stanna hemma för att ta hand om dina närmaste, måste du delge din arbetsgivare din frånvaro och orsaken till den så fort som möjligt. Din arbetsgivare kan också be dig inlämna en tillförlitlig utredning över orsakerna till din frånvaro.

 

LÄS MERA PÅ

Folkpensionsanstalten

Lärarnas arbetslöshetskassa