Hur mycket arbete hinner en lärare egentligen med under de tre samplaneringstimmarna? Omfattar samplaneringen allt från kvartssamtal och lärarmöten till julfestsförberedelser? Och betyder den tredje samplaneringstimmen mera arbete?

 

Lärarnas samplaneringstid har allt sedan 1984 varit föremål för frågor och diskussioner. Här försöker vi reda ut begreppen kring samplanering.

 

 

2-5 timmar

I arbetstiden för ämneslärare vid gymnasiet ingår deltagande i samplanering så, att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan, 2–5 timmar för varje lärare per två veckor.

 

 

Vad är samplanering?

 

Samplaneringstiden skall användas till sådant samarbete mellan lärarna och sådant arbete med skolutveckling som man lokalt upplever som viktigt. Det är alltså på lokal nivå som man avgör vilket slag av arbete som ingår i samplaneringstiden.

 

Kom också ihåg att samplanering är skolutvecklingsarbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna.

 

Så här kan du använda tiden

  • kontakter till elevernas vårdnadshavare samt samarbete mellan hem och skola,
  • pedagogiskt utvecklingsarbete och planering av skolans fostringsarbete,
  • elevvårdsarbete,
  • samarbete med lärarna vid andra skolor,
  • lärar- eller personalmöten,
  • uppgifter i anslutning till utvärderingen av utbildningen,
  • planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, till exempel fester, resor och utfärder och
  • planering av undervisningen tillsammans med en eller flera lärare.

Syftet med samarbetstiden är alltså att lärarna gemensamt utvecklar skolan. Däremot kan också en lärare ensam planera och förbereda skolans utvecklingsarbete inom ramen för samplaneringstiden.

 

Platsen för samplaneringen behöver inte vara skolan.

 

Enligt 1985 års tillämpningsdirektiv är det rektorns uppgift att leda, följa upp och ansvara för samplaneringen i skolan.

 

 

Det här är inte samplanering

 

Lärarfacket OAJ och FSL har vidhållit att samplaneringstiden inte bör fyllas med gemensamma möten för alla skolans lärare. Det här är motiverat, eftersom en stor del av det arbete som borde ingå i samplaneringen i så fall inte får plats i samplaneringstimmarna. Onödiga kollegiemöten bör alltså undvikas!

 

I tillämpningsdirektivet från år 1985 nämns över huvud taget inte lärarens utvecklingssamtal med elevernas vårdnadshavare. Om du håller utvecklingssamtal, räknas alltså den här tiden inte till samplaneringen! En orsak till detta är bland annat den stora arbetsmängd som utvecklingssamtalen kräver. Gällande utvecklingssamtal skall du alltid minnas att du endast är skyldig att hålla dem, om läroplanen kräver detta. Du har också rätt att få ersättning för utvecklingssamtalen, om de sköts utanför din arbetstid.

 

Samplaneringstiden omfattar givetvis inte lärarens egna förberedelser och efterarbete i anslutning till undervisningen.

 

Avsikten är inte heller att du skall bokföra den tid som du använder till samplanering. Syftet med samplaneringen är att utveckla skolan gemensamt. Mycket av den tid och de tankar som du satsar på att utveckla skolan och undervisningen kan knappast schemaläggas eller bokföras!