Har du förundrat dig över att du inte har någon egentlig arbetstid? Du känner till undervisningsskyldigheter och helhetsarbetstid som gäller för ett fåtal lärare, men i övrigt är inte lärarnas arbetstid reglerad i avtal.

 

 

 

De allra flesta lärare har inte en i avtal klart definierad arbetstid. Endast arbetsåret för de kommunala skolorna inom den grundläggande utbildningen regleras i lag, medan övriga läroanstalternas arbetsår regleras i kollektivavtal och avtal. Antalet skoldagar är 190 per läsår.

 

 

Undervisningsskyldighet

Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA).

Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen och gymnasiet varierar mellan 16 och 24 veckotimmar.

Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

Läs mera om undervisningsskyldigheter i PM för läsåret.

 

 

Hur lång är en lektion?

En lektion är enligt praxis i regel 45 minuter lång, medan rasterna är 15 minuter. Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska 45 minuter av en timme användas för undervisning. Däremot kan undervisningstiden indelas i sådana perioder som anses vara lämpliga. Hur lektionstiden har indelats inverkar inte lärarnas löner.

 

 

Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag, minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

 

LOVTIDER

Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande period som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Läsåret 2016-2017 har 187 arbetsdagar. Eftersom trettondagen infaller på annan dag än lördag eller söndag minskas antalet skolarbetsdagar med en dag.

  • Självständighetsdagen (tisdag) 6.12.2016
  • Trettondagen (fredag) 6.1.2017
  • Påsken (fredag-måndag) 14.4-17.4.2017
  • Första maj (måndag) 1.5.2017
  • Kristi Himmelsfärdsdag (torsdag) 25.5.2017
  • Vårterminens avslutning (lördag) 3.6.2017

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

 

 

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt.

Arbetsgivaren kan besluta att en tjänsteinnehavare även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna, de ovan nämnda tre FBA-dagarna och den övriga arbetsskyldigheten. Dessa extra planeringsdagar kan vara högst två till antalet och sammanlagt högst 12 timmar per läsår.

FBA-dagarna ska ordnas under läsåret eller i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två extra planeringsdagar ska ordnas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. För extra planeringsdagar (sex timmar) betalas lärarna dagslön. De två extra planeringsdagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen deltar i de extra planeringsdagarna utöver de tre avtalade eller om bara en del av lärarna i kommunen eller skolan ska delta i dem.

Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.