I början av år 2005 trädde en pensionsreform ikraft i Finland. Här kan du läsa mera om vilka förändringar reformen innebar.

Arbete hellre än pension

Vid årsskiftet 2004-2005 avbröts alla löntagares tjänstgöring. Det handlade emellertid endast om ett tekniskt avbrott med anledning av pensionsreformen som trädde i kraft då. Då uppgjordes så kallade fribrev i enlighet med de tidigare gällande pensionsstadgandena. Från och med 2005 gäller nya stadganden.

Pensionsåldern slopad

Pensionsreformen år 2005 innebar att arbetspensionssystemen i Finland sågs över i grunden. Rent konkret innebar reformen bland annat att man inte längre kan tala om bestämda pensionsåldrar. Individen bestämmer själv när pensioneringen sker i åldern 63-68 år. Pensionsbeloppet bestäms av när pensioneringen sker. Ju längre man orkar arbeta, desto bättre blir pensionen.

Högutbildade förlorare

Riktlinjerna för den stora pensionsreformen fastslogs redan år 2001, då arbetsmarknadens centralorganisationer enades om hur arbetspensionssystemet skall förnyas. På löntagarsidan signerade fackcentralen FFC och tjänstemannacentralen FTFC villigt uppgörelsen, medan akademikercentralen Akava ställde sig på bakhasorna. Orsaken var enkel: den långtidsutbildade arbetskraften förlorade på reformen.

Livet efter 63?

Nu har vi en flexibel pensionsålder. Vad händer egentligen när man fyller 63 år?

- Då inlämnar man sin avskedsansökan till arbetsgivaren och meddelar att man vill gå i pension. Men man kan också fortsätta arbeta och intjäna en större pension, sade Anne Perälehto-Virkkala, juridisk chef vid Kommunernas pensionsförsäkring.

Lärarna pensionsförlorare

Lärarna utgör ett gott exempel på en yrkesgrupp, som har fått känna av kraftigt försämrade pensionsförmåner. Före år 1989 uppgick pensionsåldern för speciallärare till 55 eller 58 år, medan pensionsåldern för grundskollärare var 60 år. Gymnasielärarnas pensionsålder var 63 år.

År 1989 slopades dessa pensionsåldrar, så att 63 år blev den allmänna pensionsåldern. De som var i tjänst då kunde emellertid välja mellan det gamla och nya systemet. Rätten att välja utlöpte i mitten av år 1999 och de flesta valde att hålla fast vid sina tidigare, yrkesbaserade pensionsåldrar. De som valde att hålla fast vid det gamla systemet hade inte rätt till individuell förtidspension, förtida ålderspension eller deltidspension.

År 1995 genomfördes inom statens system, som då omfattade alla grundskol- och gymnasielärare, en reform. Pensionsåldern för arbetstagare som var födda efter 31.12.1939 ändrades så att den graderades mellan 63 och 65 år beroende på anställningstiden.

C-E Rusk (texten har publicerats i tidningen Läraren 2004)