Ser sommarlovet ut att bli arbetsamt? Du som arbetar inom den grundläggande utbildningen har alltid rätt att vara ledig under skolans sommarlov. För en del lärare på övriga stadier kan det däremot bli aktuellt att sköta undervisning eller andra förberedande arbetsuppgifter under sommaren. Kom då ihåg att om sommararbete inte är praxis vid din skola, måste man alltid först avtala om saken på central nivå.

Principen är sommarledigt

För lärarnas del har man slagit fast tiden för undervisningsarbete och fortbildning i dels tjänstekollektivavtal och dels arbetsplaner. Det innebär att du i regel har rätt att vara ledig från både undervisningen och annat lärararbete under skolornas sommarlov. I avtalen har man dessutom kommit överens om att den del av lärarnas arbetstid som arbetsgivaren kan bestämma över alltid skall omfatta både samma tid och samma mängd som under tidigare år.

Praxis?

I praktiken betyder de här bestämmelserna att ifall man vid din läroinrättning i regel inte har ordnat undervisning under sommaren, skall man inte heller göra det vare sig i år eller under kommande somrar. Om det däremot också under tidigare år i allmänhet har arrangerats sommarundervisning vid din läroinrättning, kan din arbetsgivare förutsätta att man också i fortsättningen skall göra det.

Kan man ändra praxis?

Om din arbetsgivare förutsätter att du och/eller dina kolleger skall utföra olika arbetsuppgifter under sommarlovet – till exempel arrangera förnyade förhör, inleda förberedande kurser inför studentskrivningarna eller ta emot nya elever – skall du först ta reda på om sådant sommararbete har utförts vid din skola också under tidigare somrar (speciellt innan år 1999). Du kan rådslå med dina kolleger eller kontakta din förtroendeman. Ifall man under tidigare somrar inte har utfört sommararbete, är inte heller du skyldig att utföra arbetsuppgifterna under sommarlovet. För att det skall vara möjligt att ändra på läroinrättningens praxis gällande arbetsuppgifter under sommarlovet måste man först avtala om saken i ett tjänstekollektivavtal.

Kom alltså ihåg att alltid ta reda på om sommararbete är praxis på din skola. Om detta inte är fallet, skall du avstå från arbetet och genast kontakta din förtroendema

Borde lärare ha en arbetstidsbank? En arbetstidsbank där undervisningstimmar som inte hållits på grund av till exempel prao, lägerskolor eller provveckor skulle sparas? Ja, menar den kommunala arbetsgivarparten KA, som vill ta i bruk ett system med en kalkylerad årsusk. Nej, säger lärarfacket.

De kommunala arbetsgivarna sände i april ett brev till skolorna. I brevet menar KA att lärarnas undervsningsskyldighet (usk) per vecka kunde multipliceras med antalet arbetsveckor per år (38). Detta skulle enligt arbetsgivaren ge en årsusk och därmed kunde man skapa en arbetstidsbank. I arbetstidsbanken kunde skolan spara undervisningsstimmar som inte hållits i enlighet med schemat. Fel tänkt, säger lärarfacket!

Som lärare har du en arbetstid som anges enligt din undervisningsskyldighet per vecka. Detta trots att lärararbetet omfattar mycket mera än undervisning och förberedelser. Då skolornas veckoschema avviker från det normala, till exempel under temadagar, deltar du som lärare i programmet oberoende av ditt schema för dagen eller veckan i fråga.

Om du som jobbar inom den grundläggande utbildningen har lektioner som du inte kan hålla på grund av till exempel elevernas lägerskolor, praoperioder, klassresor eller provveckor, kan arbetsgivaren anvisa dig andra arbetsuppgifter istället för dessa lektioner. Till exempel kan arbetsgivaren anvisa dig lektioner att vikariera, stödundervisning eller olika uppgifter inom planering och utveckling av skolans verksamhet.

Om du är gymnasielärare, ska du ha kontakta med studerande lika många timmar som under en normal vecka. Det här betyder att du kan ha övervakning, förberedelser och handledning – antingen på distans eller i skolan. Om ditt antal timmar inte fylls på detta sätt, gäller samma regler som inom den grundläggande utbildningen, alltså att arbetsgivaren kan anvisa dig uppgifter till exempel i anslutning till planering eller skolutveckling.

Skolorna borde INTE skapa system med arbetstidsbanker för lektioner som inte hållits i enlighet med schemat. Sådana system riskerar bli svåra att övervaka. Dessutom har lärare idag gott om övrigt arbete att fylla arbetstiden som frigörs under till exempel praoperioder och lägerskolor. För dig som är lärare är det dock viktigt att minnas att ett avvikande schema i skolan inte innebär ledig tid för dig. Istället fylls din arbetstid med övrigt lärararbete, antingen på ditt eget initiativ eller på arbetsgivarens. De nya kollektivavtalen från 2010 har inte på något sätt förändrats på den här punkten.

[27.4.2010/ml-w]

Ska du som är lärare ge elever medicin under skoldagen? Vems är ansvaret för medicineringen och har lärare den sakkunskap som krävs för uppdraget?

Gå till social- och hälsovårdsministeriets webbplats för att bekanta dig med ministeriets, Kommunförbundets och undervisningsministeriets Verksamhetsmodell för behandling av diabetes hos barn under skoldagen

Undvik helst

Lärarnas förtroendemän och FSL:s ombudsmän får allt oftare frågor som gäller lärares skyldighet att ge elever medicin under skoldagen. Facket ställer sig kritiskt till att lärare åtar sig uppgifter som medicinering utan att få den utbildning eller handledning som krävs för uppgiften. Till exempel medicinering och uppföljning av kosten för elever som lider av diabetes eller allergier hör inte till lärares arbetsuppgifter.

Undervisning, inte medicinering

Lärarens huvudsakliga uppgift är att ge läroplansenlig undervisning åt eleverna. Om du som lärare åtar sig dylika vårduppdrag, finns det risk att de övriga elevernas undervisning och övervakning lider under tiden för medicineringen. Lärare har dessutom i regel inte den utbildning eller yrkeskunskap som krävs för medicinering. Tänk dig alltså noga för innan du åtar dig uppgifter såsom medicinering. Det är ofta bättre att skolhälsovården eller den kommunala hälsovården kopplas in.

Lärarfacket uppmanar lärare att inte åta sig uppdrag såsom elevers medicinering eller uppföljning av kosten. Diskutera frågan med elevernas föräldrar och utbildningsanordnaren (vanligen kommunen) för att hitta en vettig lösning på situationen. Till detta resonemang om medicinering hör under inga omständigheter den hjälp som behövs om en elev råkar ut för en farlig situation eller olycka.

Också Rättsskyddscentralen för hälsovården (TEO) anser att lärare inte är skyldiga att åta sig uppgifter såsom medicinering. TEO hänvisar bland annat till Social och hälsovårdsministeriets guide Turvallinen lääkehoito (2005:32).

Inte skyldig att medicinera

TEO påpekar att personer som inte fått utbildning för uppgiften och som inte är professionella inom hälsovården (bland annat lärare) i enskilda fall och efter övervägande KAN delta i medicinering som ges via munnen, injiceras under huden (till exempel insulin). Lärare ska i så fall få tillräcklig utbildning av till exempel en hälsovårdare, sjukskötare eller läkare samt ett intyg av den läkare som ansvarar för hälsovårdsenhetens verksamhet.

Gör en överenskommelse

Som lärare kan du alltså delta i medicinering, om du gett ditt samtycke och fått adekvat utbildning, men du är absolut INTE SKYLDIG att åta dig uppgiften. Om du ändå väljer att åta dig medicineringen måste alltid du, elevens vårdnadshavare och ledningen för hälsovårdsenheten göra en gemensam överenskommelse om detta. Du svarar därmed själv för din egen verksamhet vid medicineringe

Hur mycket arbete hinner en lärare egentligen med under de tre samplaneringstimmarna? Omfattar samplaneringen allt från kvartssamtal och lärarmöten till julfestsförberedelser? Och betyder den tredje samplaneringstimmen mera arbete? Lärarnas samplaneringstid har allt sedan 1984 varit föremål för frågor och diskussioner. Här försöker vi reda ut begreppen kring samplanering i allmänhet och den tredje samplaneringstimmen i synnerhet.

Du som är kommunalt anställd lärare inom den grundläggande utbildningen får från och med 1.8.2005 ersättning för en tredje samplaneringstimme. Det här är ett resultat av en överenskommelse om ersättning för lärarnas ökade arbete utanför undervisningen. Överenskommelsen finns inskriven i lärarnas kollektivavtal UKTA.

Vi går 20 år bakåt i tiden

Samplaneringstiden kom in i lärarnas kollektivavtal redan efter lärarstrejken år 1984. Den första samplaneringstimmen fungerade som en kompensation för allt det arbete som lärarna utförde utanför undervisningen.

1985 gjorde man också ett tillämpningsdirektiv (KAD A21/85) där man beskriver vilket arbete som egentligen omfattas av samplaneringstiden. Det här drygt 20-åriga direktivet gäller fortfarande idag. Direktivet har tidigare följts rätt så bra, men tyvärr har man under senare år inte fäst lika stor vikt vid det på alla håll i landet.

Vad är samplanering?

Samplaneringstiden skall användas till sådant samarbete mellan lärarna och sådant arbete med skolutveckling som man lokalt upplever som viktigt. Det är alltså på lokal nivå som man avgör vilket slag av arbete som ingår i samplaneringstiden.

Kom också ihåg att samplanering är skolutvecklingsarbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna.

Samplaneringstiden kan dessutom användas till exempel till

• kontakter till elevernas vårdnadshavare samt samarbete mellan hem och skola,
• pedagogiskt utvecklingsarbete och planering av skolans fostringsarbete,
• samarbete med lärarna vid andra skolor eller vid daghem,
• lärar- eller personalmöten,
• uppgifter i anslutning till utvärderingen av utbildningen,
• planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, till exempel fester, resor och utfärder och
• planering av undervisningen tillsammans med en eller flera lärare.

Syftet med samplaneringstiden är alltså att lärarna gemensamt utvecklar skolan. Däremot kan också en lärare ensam planera och förbereda skolans utvecklingsarbete inom ramen för samplaneringstiden.

Platsen för samplaneringen behöver inte vara skolan.

Enligt 1985 års tillämpningsdirektiv är det rektorns uppgift att leda, följa upp och ansvara för samplaneringen i skolan.

Det här är inte samplanering

Lärarfacket OAJ och FSL har vidhållit att samplaneringstiden inte bör fyllas med gemensamma möten för alla skolans lärare. Det här är motiverat, eftersom en stor del av det arbete som borde ingå i samplaneringen i så fall inte får plats i samplaneringstimmarna. Onödiga kollegiemöten bör alltså undvikas!

I tillämpningsdirektivet från år 1985 nämns över huvud taget inte lärarens utvecklingssamtal med elevernas vårdnadshavare. Om du håller utvecklingssamtal, räknas alltså den här tiden inte till samplaneringen! En orsak till detta är bland annat den stora arbetsmängd som utvecklingssamtalen kräver. Gällande utvecklingssamtal skall du alltid minnas att du endast är skyldig att hålla dem, om läroplanen kräver detta. Du har också rätt att få ersättning för utvecklingssamtalen, om de sköts utanför din arbetstid.

Enligt lärarfackets syn, hör inte heller uppgörandet av individuella läroplaner (IP) till samplaneringstiden.

Samplaneringstiden omfattar givetvis inte lärarens egna förberedelser och efterarbete i anslutning till undervisningen.

MENINGEN ÄR INTE ATT SKOLORNA SKALL HITTA NYA ARBETSUPPGIFTER FÖR DEN TREDJE SAMPLANERINGSTIMMEN.

Avsikten är inte heller att du skall bokföra den tid som du använder till samplanering. Syftet med samplaneringen är att utveckla skolan gemensamt. Mycket av den tid och de tankar som du satsar på att utveckla skolan och undervisningen kan knappast schemaläggas eller bokföra

Undervisningen inom den grundläggande utbildningen skall enligt lagen vara avgiftsfri. Betyder det här att skolorna borde slopa alla penninginsamlingar till lägerskolor, klassresor eller sportdagar? Undervisningssektorns etiska råd, som är ett obundet organ, har utformat ett ställningstagande angående skolornas penninginsamlingar. Texten i rådets ställningstagande hittar du här.

Undervisningssektorns etiska råd anser, att man i grundskolan bör hålla fast vid att undervisningen och de redskap och materiel undervisningen förutsätter är avgiftsfria efter lagens bokstav och i lagens anda.

I grundskolan bör det råda jämställdhet eleverna emellan i ekonomiskt hänseende både i en enskild skola och mellan olika skolor.

Hot mot likvärdigheten?

I skolorna har man dock allmänt samlat in pengar till bl.a. lägerskolor, sportdagar, teater- och bioföreställningar. Insamlandet av pengar har motiverats med skolornas njugga resurser. Gemensamma projekt och jippon har även ansetts stärka sammanhållningen och gemenskapen i skolan och föräldrarnas engagemang. Man har även tyckt att de befrämjar elevernas företagsamhet och ekonomiska tänkande.

Å andra sidan har man ansett penninginsamling vara etiskt betänkligt, eftersom man befarat att elevernas likvärdighet och skolornas inbördes jämlikhet försvagas. Penninginsamlandet kan dessutom i en alltför hög grad betona kommersiella värden.

Hellre kommunala pengar

Undervisningssektorns etiska råd anser, att man bör stärka skolornas möjligheter att utan utomstående finansiering arrangera lägerskolor, utfärder och besök till olika kulturevenemang.

Med samma motiveringar borde kommunerna åläggas att se till att grundskolornas elever jämlikt och avgiftsfritt har en mångsidig utrustning t.ex. för studier i gymnastik, idrott och musik. Man bör i främsta hand se till att befrämja gemenskap, ansvar och företagsamhet på ett sådant sätt som inte inbegriper penninginsamling.

Dela jämnt

Ett måttligt penninginsamlande kan i etiska rådets tycke godkännas, men man bör komma överens om principerna i detalj och den ekonomiska jämlikheten får inte rubbas. Utgångspunkten bör i normala fall vara att de insamlade medlen fördelas jämnt mellan alla de elever, som utgör målgruppen för verksamheten. De insamlade medlen bör i allmänhet inte räknas till godo i proportion till vad enskilda elever samlat in utan medlen bör fördelas jämnt enligt talkoprincipen. Deltagandet i penninginsamlingen bör vara frivilligt och likaså bör det i allmänhet vara möjligt att delta i den verksamhet som sker med de insamlade pengarna oberoende av deltagandet i insamlingen.

Belöna inte föräldrarnas pengar

Någon gång kan det vara befogat att uppmuntra elever till att flitigt delta i insamlingsverksamheten med hjälp av individuella bonusar. Då måste man se till att alla elever har jämlika möjligheter att delta i insamlandet. Det får inte uppkomma situationer där man belönar insamlingsresultatet för en elev där föräldrarnas ekonomi eller någon annan motsvarande förutsättning för arbetet blir utslagsgivande.

Elevernas ekonomiska jämlikhet bör garanteras, även om principen ibland kan leda till att det uppkommer ett fripassagerarproblem. Det är skäl att minnas att eleverna kan uppmuntras till att delta aktivt och ta ansvar också på annat sätt än genom att belöna dem med individuella penningandelar.

Jämställt i ojämlika skolor

Undervisningssektorns etiska råd fäster uppmärksamhet vid att skolorna kan vara ojämlika även om jämställdheten inom skolan förverkligas. Skolor i områden med knappare ekonomiska resurser och skolor i glesbygd har sämre möjligheter att ordna insamlingar än andra. Redan detta ger skäl till att vara restriktiv när det gäller penninginsamling.

Kom överens redan innan

Vid arrangerandet av en insamlig måste man komma överens om principerna för hur pengarna förvaras och förvaltas så att missbruk inte förekommer. Föräldrarna bör ha ansvar för detta och övrigt som gäller insamlingarna (tillstånd, upphovsrätt, skattearrangemang, upprätthållande av ordning).

Om man vill ha sponsorer eller företagssamarbete bör man särskilt komma överens om principerna för det. Man måste se till att det är tryggt för eleverna att delta i insamlandet.

Vid behov kan man särskilt komma överens om enligt vilka premisser pengar insamlade av någon elev kan återbetalas (bland annat byte av skola, förändringar i familjesituationen).

Pengar insamlade i talkoanda bör inte i vanliga fall återbetalas till den som deltagit, men till den del detta gäller en individuellt insamlad andel kan man i speciella fall överväga detta.

(Ställningstagande av Undervisningssektorns etiska råd angående en avgiftsfri grundskola och penninginsamlande i skolorna 24.1.2006)

Inte lärararbete

För dig som är lärare är det skäl att minnas att penninginsamlingar i första hand är en uppgift för eleverna och deras vårdnadshavare. FSL rekommenderar därför att du som är lärare undviker att hålla i trådarna för klassens penningsinsamlinga

Behöver du en vikarie till din klass redan i morgon? Är det regel snarare än undantag i din skola att skolgångsbiträdet tar hand om klassen när en lärare är tillfälligt frånvarande?

När en lärare behöver en vikarie skall man alltid i första hand försöka anställa en vikarie som uppfyller behörighetsvillkoren för lärare. Om det dock är fråga bara om en kort tid som inte har gått att förutse, till exempel vid sjukdom, kan man också anställa en person som inte uppfyller behörighetskraven.

Tjänsteförordnandet A och O

Brukar skolgångsbiträdena i din skola vikariera lärare, när det är fråga om en kort frånvaro på några timmar eller några dagar? Det är i så fall viktigt att minnas att alla lärare utövar offentlig makt i sitt arbete; till exempel ordningsfrågor och bestraffningar hör hit. Det här innebär att skolgångbiträden, som alltid är anställda i arbetsavtalsförhålllande och inte såsom lärarna i ett tjänsteförhållande, inte kan utföra lärararbete utan ett skilt tjänsteförordnande. Tjänsteförordnandet är nödvändigt också med tanke på ansvarsfrågor; det måste vara klart för skolgångsbiträdet, den frånvarande läraren, rektorn och föräldrarna vem som bär tjänsteansvar för tryggheten i klassen. Skolans rektor utfärdar tjänsteförordnandet.

UKTA i stället för AKTA

Skolgångbiträdenas anställningsvillkor regleras numera i en bilaga till det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). När ett skolgångbiträde fungerar som lärarvikarie, skall däremot lärarnas tjänstekollektivavtal, UKTA, tillämpas på skolgångbiträdets anställningsvillkor. Det här betyder att skolgångbiträdet under tiden för vikariatet har de rättigheter och skyldigheter som lärare har. För vikariatet betalas också lönen enligt lärarnas tjänstekollektivavtal.

Kom alltså ihåg

Om ett skolgångsbiträde undervisar i en klass och ansvarar för elevernas trygghet måste skolans rektor alltid utfärda ett tjänsteförordnande för läraruppdrag åt skolgångbiträdet. Dessutom skall lärarnas kollektivavtal UKTA tillämpas på skolgångbiträdets anställningsvillkor under tiden för vikariate