De fristående skolorna fortsätter att vinna terräng i Sverige. Statliga myndigheten Skolverket redovisade i början av året statistik, som visar att de fristående gymnasieskolorna blir allt fler och de kommunala gymnasieskolorna allt färre.

Det är i första hand i storstäder och större städer som friskolorna ökar. Störst är förändringen i Malmö där antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskat med 5 procent samtidigt som friskolorna ökat med 26 procent. I Stockholm går nu för första gången fler gymnasieelever i friskolor än i kommunala skolor.

Läsåret 2009/10 gick 394 800 elever i gymnasieskolan, vilket är en minskning med drygt 1 500 sedan föregående läsår. Kommunala skolor har nu 9 600 färre elever och fristående skolor 8 100 fler elever jämfört med föregående läsår.

Antalet elever i fristående grundskolor fortsätter också att öka och utgör nästan 11 procent av samtliga elever i grundskolan. I fristående grundskolor gick läsåret 2009-10 96 000 elever vilket är en ökning med drygt 7 procent eller 6 500 elever jämfört med föregående läsår.

Andelen elever som går i fristående skolor varierar stort mellan olika kommuner. I 32 kommuner går inga folkbokförda elever i fristående skolor, samtidigt finns det 14 kommuner där andelarna i fristående skolor uppgår till mellan 20 och 43 procent.

Hälften av eleverna i grundskolan har minst en förälder med högskoleutbildning och på fristående skolor uppgår denna andel till över 60 procent. I waldorfskolor uppgår andelen till drygt 70 procent tätt följt av riksinternatskolor där 68 procent av eleverna har minst en förälder med högskoleutbildning.

Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, betonar vikten av långsiktighet i skolverksamheten, oavsett huvudmannen.

Hon pekar i ett uttalande på att iskkapitalbolag bygger sin verksamhet på att äga objekt i mellan 2 - 5 år för att därefter sälja vidare. Vid denna försäljning är det i praktiken elevernas skolgång som kan förändras.

Vem tar ansvar för eleverna i skolor som ägs av riskkapitalister, frågar Fjelkner.

Hon säger också att seriösa fristående skolhuvudmän kan göra en viktig samhällsinsats.

Svenska lärare har nästan de allra lägsta lönerna i Europa, säger Metta Fjelkner.

- Om en fristående skola höjer lönerna för vissa av sina lärare rejält, cirka 10 000 kronor per månad, skulle det sätta tryck på den kommunala skolans lärarlöner. Och läraryrket skulle åter kunna konkurrera med andra jämförbara utbildningar, säger Fjelkner optimistiskt.

Fast då borde riskkapitalisterna vara beredda att skära ner på sina vinster till förmån för glädjen över att lärarna får rejäla löner.

C-E Rusk