|
Kritiken mot fristående skolors vinster ökar i Sverige. Nyhetsmagasinet Fokus berättade i april om stora affärer från skolmarknaden, som är under planer. Fokus kunde berätta att över 100 fristående skolor är på väg att säljas till ett riskkapitalbolag.
Den som till äventyrs tror att detta med friskolor är något för ädla föräldrakooperativ och stiftelser, som driver en kulturell eller religiös agenda genom skolverksamhet har fel. Eller kanske delvis rätt, men friskolorna handlar också om rå business.
Fokus lyfter fram Academedia, som är Sveriges största friskolekoncern med 2 500 anställda. Verksamheten sträcker sig från förskolor, grundskolor och gymnasium till vuxenutbildning med totalt 44 000 elever. Koncernen är börsnoterad och omsatte i fjol 2,1 miljarder kronor. Rörelseresultatet för 2009 var 181 miljoner kronor.
I våras steg börskursen kraftigt, beroende på rykten om att koncernen ska säljas till det internationella riskkapitalbolaget Providence Equity Partners.
Providence är ett av världens största privata riskkapitalbolag med inriktning på företag inom medier, underhållning och kommunikation. Bolaget har gjort ett hundratal affärer sedan starten för 20 år sedan och har kvar ägande i ett femtiotal bolag världen över.
Affärsidén är enkel. Providence skapar investeringsfonder genom att ta in kapital från försäkringsbolag, pensionsfonder, finansiella institutioner och rika privatpersoner. Fonderna köper sedan företag med syftet att strukturera om, öka lönsamheten och därmed höja värdet. Därefter säljs bolagen med vinst, oftast inom tre till sju år. Målet är ingalunda långsiktiga lösningar, utan snabba vinster.
Vinster göms undan
Fokus omtalar att Providence är extra känsligt eftersom företaget tidigare har ägt sina bolag, bland annat Comhem, genom så kallade limited partnerships i det karibiska skatteparadiset Caymanöarna, som först i fjol undertecknade ett avtal om informationsutbyte med de nordiska länderna. Företag betalar i princip ingen skatt på Caymanöarna, vilket blir extra pikant om vinsten härrör från exempelvis friskolor finansierade med skatter via skolpeng.
Utvecklingen är inte helt oproblematisk. Speciellt inom vänsterpartierna i Sverige värjer man sig mot utvecklingen.
”Skolans mål ska vara att ge eleverna den bästa kunskapen – inte att generera vinst till privata bolag. Vi har i dag en situation där aggressiva utländska bolag köper upp mindre skolor i Sverige och tar hem flera hundra miljoner i vinst varje år. För att garantera att skolpengen går till eleverna vill vi att riksdagen beslutar om vilka icke-vinstdrivande driftsformer som är lämpliga för fristående skolor. Vi vill också utreda hur man kan hindra att offentliga bidrag betalas ut som vinst till ägarna”, skriver riksdagsledamöterna Lars Ohly, som även är partiordförande, och Rosanna Dinamarca i Västerpartiet i ett debattinlägg i Dagens Nyheter den 8 augusti.
Aktiebolag i majoritet
I artikeln anges att i dag har mer än hälften av de fristående skolorna ett aktiebolag som huvudman. Trenden är att detta blir vanligare. Andelen företag som är huvudman för flera skolor ökar. Fristående skolor tjänar pengar på att ha färre lärare anställda. I genomsnitt har de kommunala gymnasieskolorna 8,2 lärare på 100 elever, riksgenomsnittet för fristående skolor är 6,8.
Frågan om huruvida friskolorna kan vara vinstdrivande verkar vara rätt känslig för socialdemokraterna.
Carita Jämtin, socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm, krävde den 28 juli i Dagens Nyheter att socialdemokraterna på höstens partikongress beslutar att möjligheterna till vinstuttag begränsas för ”välfärdsentreprenörer”, alltså de människor som har fått i uppdrag av staten eller kommuner/landsting att utbilda eller vårda andra människor.
Förre socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt läser emellertid lusen av henne den 4 augusti i DN. Feldt är idag styrelseordförande för Friskolornas riksförbund.
”Socialdemokratins förhållande till vinst har ofta varit ångestladdat eller åtminstone komplicerat. Länge var all vinst en stöld från folket, då definierat som det arbetande folket”, skriver Feldt smått försmädligt.
”Debatten inom socialdemokratin lider av en betänklig slagsida, i varje fall när det gäller friskolorna. Det finns ett motstånd mot hela friskoleidén som får sin näring ur föreställningar om att deras existens utarmar den kommunala skolan, både resursmässigt och genom segregering av eleverna”, skriver Feldt, som anser att friskolornas existens att bidragit till att göra det fria skolvalet till en reell tillgång för landets ungdomar. Konkurrensen mellan skolor har inte utarmat den kommunala skolan utan tvärtom gjort den bättre.
Inga klipp hos oss
Privata skolor är sällsynta i vårt land. Lagstiftningen sätter dessutom stopp för eventuella riskkapitalister, som jagar snabba klipp.
Enligt lagen om grundläggande utbildning kan statsrådet för all del bevilja en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i denna lag. En förutsättning för att tillstånd skall beviljas är att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.
För gymnasiernas del är det inte statsrådet utan ministeriet som kan bevilja en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna gymnasieutbildning. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.
I Danmark finns för all del av tradition många privatskolor. Dessa får emellertid endast drivas av icke-vinstdrivande stiftelser, alltså inte aktiebolag. Dessutom får en enskild huvudman inte driva fler än en skola.
I Norge finns förhållandevis få privatskolor. Enligt norsk lagstiftning skall offentliga medel för skolverksamhet komma eleverna till del. Alltså går det inte att göra business på skolverksamhet.
C-E Rusk |
