Ämnena sorteras i block, drama och etik introduceras som nya läroämnen, timmarna blir fler och språkundervisningen inleds tidigare. Men många är av annan åsikt. Arbetsgruppen som fick i uppgift att framlägga förslag rörande en ny timfördelning för den grundläggande undervisningen framlade sin promemoria den 1 juni. De slutliga besluten tas i februari nästa år.

Stämningarna var minst sagt blandade, då arbetsgruppen, som har haft Utbildningsstyrelsens generaldirektör Timo Lankinen som ordförande, överräckte sitt förslag till undervisningsminister Henna Virkkunen.

Tryggad kunskapsnivå

Panegyriskt beröm varvades med anklagelser om en samlingspartistisk komplott, som syftar till att rasera den finländska grundskolan.

- Syftet med reformen är att fördjupa den grundläggande utbildningens bildningsuppgift, att trygga kunskapsnivån, garantera individuell handledning och stöd samt att klargöra principerna för förverkligandet av den grundläggande utbildningen, försäkrade Lankinen, som presenterade arbetsgruppens förslag.

Henna Virkkunen gav arbetet ett gott betyg. Enligt henne har arbetsgruppen lyckats i sitt försök att slå fast vilka kunskaper och färdigheter som behövs i framtidens grundskola. Virkkunen tackade särskilt för arbetsgruppens omfattande växelverkan med sakkunniga och olika samarbetsaktörer.

Arbetsgruppen, som inledde sitt arbete i maj i fjol, hade pondus. I gruppen medverkade såväl sakkunniga inom undervisnings- och utbildningsområdet som riksdagsledamöter från såväl regerings- som oppositionspartierna. Också privatskolorna hade getts möjlighet att delta i arbetet.

Svenska folkpartiet representerades av riksdagsledamot Mikaela Nylander, medan Förbundet Hem och skola hade tidigare ordföranden Christel von Frenckell-Ramberg som sitt språkrör i gruppen. Lärarfacket OAJ representerades av Riitta Sarras, specialsakkunnig vid OAJ-kansliet.

Arbetsgruppen har ordnat flera seminarier och hört en stor mängd sakkunniga, bl.a. FSL:s ordförande Dan Johansson.

Färdigt 2014

Arbetsgruppens förslag skickas nu ut på en omfattande remissbehandling. Siktet är ställt på att statsrådet avlåter sin förordning i februari 2011. Därefter sätts krafterna på att uppgöra nya läroplansgrunder; ett arbete som huvudsakligen faller på Utbildningsstyrelsens lott. Hela paketet torde tas i bruk ca 2014.

Arbetsgruppen utgår från att den grundläggande utbildningen bör stärka de medborgerliga färdigheter som behövs i samhället.

Vad är det? Arbetsgruppen säger att färdigheterna och kompetenserna kan ordnas enligt följande: Tankeprocess, arbetsprocess och interaktion, uttrycksförmåga och handens färdigheter, delaktighet och initiativförmåga samt självkännedom och ansvarstagande.

Det låter riktigt högtidligt och bra, kan någon resonera. Men hur prånglar man in målen i undervisningen? Jo, det sker bl.a. med hjälp av ett blocktänkande.

Sex ämneshelheter

Ämnena sorteras in i block enligt följande:

• Språk och interaktion (modersmål och litteratur, det andra inhemska språket och främmande språk)
• Matematik (namnet säger allt)
• Miljö, naturkunskap och teknologi (biologi, geografi, fysik och kemi)
• Individ, företag och samhälle (religion, livsåskådning, etik, historia, samhällslära och elevhandledning)
• Konst och hantverk (bildkonst, musik, handarbete och drama) och
• Hälsa och funktionsförmåga. (gymnastik, hälsokunskap och huslig ekonomi)

152 timmar mera

Det är litet klent beställt med den jämlika utbildningsstandarden, bl.a. när man ser till timfördelningen, som kommunerna nu tolkar olika. Vissa kommuner erbjuder mera undervisning än andra.

För att öka den riksomfattande jämlikheten i den grundläggande undervisningen föreslår man att minimitimantalet höjs med fyra årsveckotimmar, dvs. 152 lärotimmar. Det ökade timantalet skulle gälla årskurserna 1 och 2 samt 5 och 6. Spelrummet för kommunerna blir alltså mindre.

Etik, drama introduceras

Etik och drama föreslås som nya läroämnen. Etikens mål är att elevernas fås att dryfta frågor som gäller samhällets grundläggande värden och mänsklighet. Lärokurserna i drama syftar till att stöda en bred konstfostran.

Arbetsgruppen föreslår att valfriheten ökas betydligt i årskurserna 3-9. Avsikten med den ökade valfriheten är att ge eleverna och men också utbildningsanordnarna möjligheter till olika alternativ och flexibla lösningar samt att öka studiemotivationen. Eleverna ska erbjudas bl.a. fördjupade kurser i olika läroämnen.

Timantalet för konst- och färdighetsämnen samt elevens möjlighet att välja ökar för att eleven ska kunna koncentrera sig på de ämnen som passar elevens läggning och inriktning, anges i promemorian.

Inom läroämneshelheten för konst och handarbete väljer en elev i årskurs 8-9 två av följande ämnen: musik, bildkonst, handarbete och drama. Dessa två ämnen studerar eleven totalt minst 6 årsveckotimmar (åvt) . I årskurserna 3-6 finns det dessutom totalt minst 8 åvt valfria studier inom läroämneshelheten och i årskurserna 7-9- totalt minst 2 åvt.

Mera gymnastik

Också gymnastikens timantal ökas med totalt fyra åvt, en i åk 1-2, en i åk 3-6 och två i åk 7-9. I läroämneshelheten Hälsa och handlingsförmåga får årskurserna 3-6 dessutom totalt minst 2 valfria studier och årskurserna 7-9 totalt minst 2 åvt.

Inom språkundervisningen har arbetsgruppen som mål att göra språkstudierna mera mångsidiga, tidigarelägga språkstudierna samt att trygga nationalspråkens ställning. Det sker genom att den nationella styrningen ökar, samtidigt som utbildningsanordnarnas svängrum minskar. I bakgrunden finns uppgifter om att språkpaletten har krympt betänkligt, då kommunerna har sparat.

Nu föreslås att studierna i A1-språken inleds senast i årskurs 2. Eleven bör erbjudas minst tre alternativ till A1-språk, varav ett är det andra inhemska språket. Anordnaren av undervisning skall grunda en studiegrupp, såvida tio elever väljer språket. Studier i A2-språket skall inledas senast i årskurs 5 och B1-språken i årskurs 6. Studier i det andra inhemska språket skall inledas senast i det här skedet.

För den stora majoriteten av de finskspråkiga eleverna tidigareläggs alltså svenskan.

Mera på ministeriets webbplats, www.minedu.fi

C-E Rusk