Med tabellbollen i högsta hugg kommer han till kongressen, Kasper Nyberg, klasslärare i Salpar skola i Sibbo, där han som lärarföreningens ordförande sedan två år gärna tar sig an kommunala skolpolitiska frågor.

Han tar plats i en skara ombud där det ryms såväl riktigt gamla rävar med ett långt fackligt förflutet som andra i hans sits, som deltar i sin första kongress. Men allas röst är lika viktig och erfarenheten ger en viss vana, dock ingen förtur!

Kasper är till sin utbildning både klasslärare, med behörighet för högstadieundervisning i hälsokunskap, och ekonomie magister. Sin lärarutbildning avklarade han som rätt färsk ekonom i rasande fart, det tog honom två år att få sin klasslärarexamen. Orsaken till att han valde att bli lärare var ett slöjdlärarvikariat några timmar i veckan, som han erbjöds då han jobbat en tid som ekonom. Han tog jobbet och insåg att han trivdes betydligt bättre som lärare än som försäljare.

- Mina kurskamrater på PF kallade mig ”filaren” eftersom jag ville se till att min väg mot examen var snabb och spikrak.

Hemkommunen

Nu jobbar han i Salpar skola i Sibbo.

I Sibbo är det rörigt på skolfältet just nu. Salpar skola har också haft ett stängningshot över sig, men för tillfället verkar den få stanna kvar. En större skolnätverksutredning har gjorts och nu har bara Gesterby skola fått stänga portarna. Kasper Nyberg för fram att det finns egenskaper som gör att en skola absolut inte ska stängas, trots att det till pappers verkar vara en bra lösning. I oktober skall kommunens planer för skolnätet i Sibbo vara klara.

- Tills det är allt ovisst och rektorerna kan inte planera för verksamheten, säger Kasper.

- Det är viktigt att kommunen lyssnar på oss lärare och tar del av vår expertis. Det finns till exempel en orsak till att en del av oss har sökt oss till en byskola. Fast vi kanske inte har en gymnastiksal har vi resurser utanför skolhuset som vi kan utnyttja, säger Kasper Nyberg.

Viktigt vore att de statliga pengarna som tillkommer kommunerna faktiskt riktas till det ändamål de är tänkta för, och inte till att exempelvis ”asfaltera sockengårdens parkeringsplats”.

Lönen

Ett ska sägas: Tabellbollen, som Kasper själv har konstruerat, och som syns på bilden här ovan, visar framför allt multiplikationstabeller och inte lönetabeller.

För det är faktiskt så att Kasper Nyberg är en av få fackligt aktiva som står upp och säger att han tycker klasslärare egentligen förtjänar tillräckligt bra!

Är detta nu ekonomen som talar eller är hans identitet lärarens?

- Nog har jag blivit mer och mer humanist. Men ekonomidentiteten sitter också kvar. Jag tycker till exempel som en av få lärare att den lön vi får är tillräcklig. Det här baserar jag på att jag har bättre lön nu än då jag fick grundlön som nybliven ekonom. Och jag har inget ekonomiskt ansvar för att uppnå något budgeterat.

- När lärarna klagar på sin arbetsbörda glömmer de bort att alla andra i samhället också har ett stort ansvar.

- Och så pass mycket mera humanist än kapitalist är jag att den tillfredsställelse jag får av mitt jobb inte kan mätas i pengar. Jag älskar det jag gör och märker att mina elever trivs i klassrummet. Det är viktigare än att lyckas med någon deal då jag var ekonom!

Han har varit ordförande för Sibbo svenska lärarförening i två år och skall denna sommar delta som ombud i kongressen.

När vi börjar prata om bunten med kongresspapper som skickats hem till honom någon vecka tidigare medger han att han inte ännu bläddrat genom papperen. Men det ska nog bli gjort, Kasper är en person som brukar åtgärda vissa ärenden i sista minuten.

Kaspers fackliga engagemang är väldigt lokalt fokuserat.

- Absolut. När jag sitter på någon av FSL:s kurser kan jag tänka att det som handlar om in vardag och min region är jag intresserad, men när det kommer till hur fullmäktigeplatserna skall fördelas känner jag mig nog utanför.

Men intressebevakningen är ju mera än något lokalt. Hur ser du på orättvisor i till exempel undervisningsskyldighet?

- Jag är inte på något sätt emot att lärare kan ha olika löner, som resultat av arbetsvärdering, det finns alltid de som gör mera än andra och de andra ska inte vara avundsjuka. Min första tanke är nog att jag inte begriper vad usk-systemet grundar sig på. Alla har ju samma utbildning.

- Här i lågstadiet har vi ju hur många löneklasser som helst. Jag har behörighet att jobba som lärare i hälsokunskap i åk 7-9 och därför får jag en högre löneklass som klasslärare.

Fast du inte alls jobbar som timlärare i hälsokunskap?

- Ja. Det var helt medvetet att läsa ett biämne för att bli berättigad till högre lön. Så länge som kommunen ger undervisning i det ämnet jag är behörig att undervisa i, får jag högre lön.

Sin ekonomexamen har han inte ekonomisk nytta av nu längre, som behörig klasslärare, men då han var vikarie fick han högre lön på grund av sin ekonomexamen.

Professionaliteten

Att öka lärarnas professionalitet har också behandlats på FSL-kurserna.

- I vår professionalitet ingår i högsta grad också att möte föräldrar. Vi ska kunna motivera våra undervisningsmetoder och föräldrarna ska kunna våga fråga. Det ökar vår professionalitet att kunna stå för det vi gör.

Vad förväntar du dig av det här som kallas FSL:s tionde kongress?

- Jag förväntar mig att få veta mer konkret hur arbetet i t.ex. fullmäktige går till, eftersom jag antagligen blir fullmäktigeledamot. Som ny kan jag tänka mig att man böjer sig för majoriteten och följer med… Jag kommer till kongressen utan förutfattade meningar.

Kasper Nyberg från Sibbo infinner sig sålunda på hotell Hilton i Munksnäs i Helsingfors torsdagen den 9 juni och visar upp sin fullmakt och tar en kopp kaffe innan kongressen öppnas klockan elva.

Tom Ahlfors