Lärarförbundet >> Läraren >> Reportage >> Växlande skolspråk: Svenskan alltjämt stark norm
Växlande skolspråk: Svenskan alltjämt stark norm PDF Skriv ut Skicka sidan
Reportage 26.05.2010 , # 14-2010

Skolspråket utgjorde för första gången det ledande temat på den språkvårdsdag, som årligen ordnas av Hugo Bergroth-sällskapet i samarbete med Hanaholmens kulturcentrum.

 

- Skolans värld är ett av tre områden, som sällskapet ser som särskilt viktiga, sade sällskapets ordförande Mikael Reuter, då han öppnade språkvårdsdagen. De övriga är myndigheternas och förvaltningens språk samt mediespråket.

 

Sällskapet har för all del ägnat bl.a. språket i läromedlen intresse, men nu stod alltså skolans språk i fokus.

 

- Vår avsikt är inte att beskärma oss eller skuldbelägga någon, försäkrade Reuter inför en publik, som till stor del bestod av modersmålslärare.

 

Det var en realistisk bild, som målades upp av forskaren och akademilektorn Anna Slotte-Lüttge, som talade om skolan som språklig mötesplats. PeD Slotte-Lüttge ingår i forskningsgruppen för projektet FLIS, som syftar till att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan.

 

- Videoinspelningar är ett centralt verktyg i vår forskning, sade Slotte-Lüttge, som mycket riktigt hade en del filmsnuttar i bagaget.

 

Snuttarna är inspelade i finlandssvenska skolor. Det är en fascinerande värld, som möter åskådaren. En värld där finskan och svenskan varvas sorglöst, speciellt i samspelet mellan barnen. Samspelet mellan barn och lärare ger en annan bild. Slotte-Lüttge verkade inte särskilt bekymrad, utan konstaterade att den enspråkigt svenska normen är stark i skolans värld. Lärarna har ingalunda gett upp, utan fortsätter hålla fast vid skolans undervisningsspråk.

 

- Varför dyker finskan upp? Det finns olika orsaker. Det kan handlar om vana, alltså då man använder ord som kiva, juttu och karkki. ”De e ju som de sku va svenska” anser barnen, konstaterade Slotte-Lüttge

 

- Men det kan också handla om lexikala brister, som t.ex. i fråga om henkilötodistus, som dyker upp i en filmsnutt. Barnet känner inte till den svenska motsvarigheten, sade Slotte-Lüttge.

 

Finska ord kan också användas som protest mot den svenska normen. Det som är uppenbart är att språkblandningen varierar beroende på samtalspartnern.

 

I forskningen har man också tittat på hur lärarna tar sig an finskan som dyker upp i en svensk kontext. Det finns nämligen olika sätt. De finska orden översätts direkt, eller så lyfts de fram och diskuteras. Läraren kan också fråga efter den svenska motsvarigheten till det finska ordet.

 

Och det handlar inte för all del om att endast lärarna fungerar som ”språkpoliser”.

 

- Eleverna är aktiva språkanvändare och har bra koll på skillnaden mellan svenska och finska. Ofta lär eleverna sig av varandra, konstaterade Slotte-Lüttge.

 

Deltagarna undfägnades även erfarenheter av hur man öppnar vägar till språkutveckling i invandrartäta Botkyrka i Sverige. Språkstimulerande projekt, bl.a. Kulturkarnevalen som har visat sig vara en monumental succé, ägnades också intresse.

 

Frilansjournalisten Magnus Londen fick årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro. I motiveringen till priset sägs att reseskildraren, debattören, historikern, reportageförfattaren och kolumnisten Londen i sin stilistiskt säkra och språkligt fyndiga prosa i långt över tio år förundrat sig över samhällets orättvisor och människans egendomligheter.

 

– Vi har alla lärt oss att med förväntning läsa en aktuell kolumn för att kunna starta arbetsdagen med en kombination av en allvarlig tankeställare och ett gott skratt, anges i prismotiveringarna.

 

Språksporren på 1000 euro tilldelades ”Ålands kändaste kock” Michael Björklund.

 

– Var han än rör sig bygger han broar över språk- och nationsgränser utan att ge avkall på sitt genuint uttrycksfylla och mustiga åländska språk, som han frikostigt delar med sig av, senast som svensklärare för finskspråkiga skolelever inom projektet Svenska nu, anges i prismotiveringarna.

 

Språkvårdsdagen ordnas traditionellt den 18 maj, alltså den legendariska språkvårdaren Hugo Bergroths födelsedag. Reuter var smått extatisk, då han lyfte fram just ”arton” eller ”aderton”. För sällskapet, som består av 18 ledamöter, grundades faktiskt för 18 år sedan.

 

C-E Rusk

 

 
 



Tidningen LÄRAREN
Järnvägsmannagatan 6
00520 HELSINGFORS

Tfn: 020 749 54 60 (växel)
Fax: (09) 14 27 48

Tipsa redaktionen

Har du tips om någon nyhet eller händelse som berör Läraren?

Tipsa redaktionen