Arbetsgruppen som förbereder ett förslag till ny timfördelning har sökt om tilläggstid. Arbetet är på hälft och blir inte färdigt till månadsskiftet april-maj. Riitta Sarras, medlem i arbetsgruppen, säger att fyra möten har inplacerats i maj. Gruppen hoppas att ministeriet ger tilläggstid, så att förslaget kan presenteras i början av juni.

Flödet av förslag och åsikter är och har varit digert.

- Tjugofyra timmar i dygnet i skolan skulle inte räcka, om alla önskemål skulle tillgodoses.

En hög post väntar Riitta Sarras. Och dessutom regelbundet. Hon fungerar som lärarfacket OAJ:s representant i arbetsgruppen, som utarbetar ett förslag till ny timfördelning för den grundläggande utbildningen.

Sarras, som jobbar som specialsakkunnig på OAJ, visar ett par färska bidrag, som hon har mottagit. Det handlar om konstfärdigt utformade appeller för mera gymnastik och konst i skolan. Elever har knåpat ihop uppropen, uppenbarligen på uppmaning av lärare.

Arbetet med att se över timfördelningen har satt igång många krafter, som lobbar för såväl nya som gamla ämnen. Alltså mottar arbetsgruppen och dess medlemmar diverse meddelanden och brev, där man vädjar om utrymme i undervisningen.

Sarras vet självfallet att alla önskemål, hur motiverade de än ter sig, inte kan tillfredsställas. Inom OAJ finns 34 pedagogiska föreningar, vilka har vädrat morgonluft i samband med den förestående reformen. Dessutom finns det förstås en hel del andra intresseorganisationer, vilka har aktiverat sig.

- Endast i ett fall finns det en tydligt identifierbar anti-kampanj, som bygger på propaganda mot ett givet ämne. Det handlar om det andra inhemska språket, alltså i detta fall svenskundervisningen i finska skolor, säger Sarras.

Men svenskan lär emellertid inte inneha en huvudroll, när förslaget till ny timfördelning finslipas. Signalerna från tongivande beslutsfattare, såsom undervisningsminister Henna Virkkunen (saml) och Utbildningsstyrelsens generaldirektör Timo Lankinen, som även är timfördelningsarbetsgruppens ordförande, har varit tydliga i fråga om denna detalj.

- Det är definitivt en styrka att OAJ är med redan i beredningsskedet. Lärarnas röst hörs i ett tidigt skede. Intressebevakning är ju ingalunda det samma som endast löneförhandlingar, säger Sarras.

Sarras förvaltar alltså lärarnas mandat. Hur sker detta?

- Jag är aktiv på mötena, diskuterar och lyssnar noga på det som sägs. Mellan mötena analyserar jag olika aspekter. Jag är i kontakt med olika organ i OAJ och förankrar olika diskussioner där, berättar Sarras.

Sarras, som ursprungligen är klasslärare till professionen, är rutinerad och deltog faktiskt i arbetet även senast, när timfördelningen och senare läroplansgrunderna reformerades. Hon är alltså en hejare på det som kallas konsekvensanalys. Vad innebär olika beslut och linjedragningar i praktiken för olika lärarkategorier?

- Arbetet i liknande grupper bygger i regel på att finna kompromisser.

Sarras berättar att arbetsgruppen har hört otaliga sakkunniga inom olika områden och ordnat seminarier kring olika teman. Arbetet är på hälft, men hon är beredd att lätta på förlåten åtminstone när det gäller en detalj.

- Det verkar finnas en bred samstämmighet rörande en ny uppdelning av ämnena i block. Vi har laborerat med olika modeller, bl.a. så att man skapar sex block. Matematiken får ett eget block, medan ett annat block kan heta t.ex. ”Språk och kommunikation”, som inkluderar språk- och modersmålsundervisningen. Men röster har också höjts för att modermålet behöver ett eget block, exemplifierar Sarras olika syner på blocken.

Det är inte värt att syna blockproblematiken i detalj, eftersom frågan lever. En annan het potatis är volymen, alltså hur många timmar elever egentligen skall tillbringa i skolan.

- De högsta årskurserna är fullproppade, så här finns snarare behov av ökad valfrihet. Men situationen är en annan i de lägsta årskurserna, där vi har exceptionellt korta skoldagar i ett internationellt perspektiv.

Men då handlar det förstås inte endast om pedagogik, utan också kostnader.

- Det gäller att se på hela frågan i ett längre perspektiv. Dagens ekonomiska kris borde ju inte påverka beslut, som verkställs fullt ut kanske 2014-15, säger Sarras.

C-E Rusk