- Det är för internt bruk, säger Christian Komonen, då han märker att jag fängslas av det flödesschema, som finns på en tavla i Fronters finländska kontor i centrala Helsingfors. Han jobbar idag på heltid med lärplattformar.

Schemat är onekligen fascinerande. Jag förstår inte alla förkortningar (som UGC och RSS), men jag förstår pilarna och den centrala idén, där just Fronter fungerar som ett slags nav.

Den digitala världen är väletablerad också i skolorna. Men hur hantera lärandet och vilka verktyg behövs? Eller räcker det med ett brinnande intresse och engagemang?

Struktur och mål

Lärplattformen Fronter används idag av miljoner lärare och elever runtom i världen. I Finland, och då speciellt i finlandssvenska skolor, är Fronter marknadsledande. Det är Fronter som sätter agendan för hur lärplattformarna utvecklas.

Men vad är egentligen idén med lärplattformarna? Christian Komonen säger att det är nödvändigt för skolorna att utveckla det virtuella lärandet. Han pekar på att eleverna är vana att röra sig på webben under fritiden och färdigheterna utvecklas ju med tiden.

- En svensk kollega räknade ut att när eleven går ut från grundskolan har han eller hon 6 665 skoltimmar i bagaget, men över 20 000 timmar av mediekonsumtion. Siffran verkar trovärdig trots att den kommer från Sverige, säger Christian Komonen.

Men skola och fritid är två skilda ting. Det är en sak att frejdigt ge sig i kast med diverse sajter och spel.

- Det är sedan en helt annan sak att lära sig strukturerat och målstyrt, vilket är skolans roll. För detta ändamål lämpar sig webbaserade lärmiljöer utmärkt, så länge som de uppfyller vissa funktionalitets- och säkerhetskrav.

Inte bara datorer

Och det är här som lärplattformar som Fronter kommer med i bilden.

- Fronter är till 100 procent pedagogik, försäkrar Komonen.

Komonen försäkrar att han absolut inte är en advokat för maximal IKT-fokusering i skolan. Han talar om behovet av sociala färdigheter och barns behov av att röra på sig. Men tiden vid datorn bör användas effektivt.

Men så är han också lärare i grunden. Hans namn har dykt upp i samband med IKT och skola regelbundet. Efter examen från PF hann han emellertid endast jobba som lärare ett par år i Helsingfors. Sedan bar det av till Utbildningsstyrelsen, där han jobbade med IKT-utveckling i ca tio års tid.

Han var med om att utveckla bl.a. Nordiska skolnätet och Tidningsfabriken, som senare förädlades till MagazineFactory. Den lilla finlandssvenska tidningsverkstaden har vuxit och idag produceras webbtidningar via MagazineFactory i hela 32 länder.

- Idén visade sig vara tillräckligt enkel. Jag tror vi var ganska tidigt ute med det där med användargenererat innehåll, nyhetssyndikering och kollaborativt på webben. Tidningar på webben var ju ingen nyhet . Men vi gick in för att automatisera det så att vem som helst kan fixa en skoltidning, berättar Komonen.

Utgångspunkten var, och är alltjämt, att chefredaktören för webbtidningen är en lärare.

- Det är viktigt med vuxen närvaro och kontroll. Skolvärlden behöver kvalitet och säkerhet, säger Komonen.

Sedermera har Tidningsfabriken fått pris just för sin enkelhet och funktionalitet.

Ett år i OECD

Under sin tid vid UBS gavs Komonen år 2006 möjlighet att tillbringa ett år i Paris, då han tjänstgjorde vid Centre for Educational Research and Innovation (CERI), som underlyder OECD. Han var engagerad speciellt i projekten Schooling for tomorrow och New Millenium Learners tillsammans med diverse experter. Projekten syftar till att kartlägga olika scenarior för lärandet i framtiden.

- Jag stod för litet annorlunda infallsvinklar, som var praktiskt orienterade. Indikatorer är ju inte allt, säger Komonen, som slår ett slag för IKT-forskningen.

- Det är ju faktiskt fråga om ett förhållandevis nytt fenomen, vilket innebär att forskningen är tillsvidare rätt blygsam till sin volym.

Informationsflödet har i alla fall blivit enormt och möjligheterna att ta till sig information av har också ökat explosionsartat. Lärplattformarna strukturerar informationen från olika källor och ger utrymme för samarbete och kommunikation bl.a. med föräldrarna. T.ex. Fronter innehåller 100 webbaserade verktyg som man tagit fram i samarbete med användarna.

Hur långt har e-revolutionen egentligen nått i de finländska skolorna?

- Jag är försiktig med termen e-revolution! Det snackas för mycket och permitteras för mycket i skolmiljön. Det behövs ingen revolution om man satsar på gedigen personalutbildning och ledarskap. , när det gäller planmässigt ibruktagande av IKT. Vi har varit ganska bra på att använda IKT i Finland, men borde definitivt bli bättre, säger Komonen.

Han uttalande stämmer överens med olika undersökningar, som visar att Finland ingalunda går i täten när det gäller samhället och IKT. Snarare hör Finland hemma i mittskiftet bland nationerna.

Om man ser till undervisningssektorn visade t.ex. det internationella SITES-forskningsprogrammet att många länder för all del har satsat mycket på datorer och snabba nätförbindelser i skolorna. Men teknologin har inte kommit att genomsyra undervisningen i motsvarande grad.

Fortbildning och ledarskap

Jyväskylä universitet redovisade år 2008 SITES-resultat, där man tog fasta på hur datatekniken syns speciellt i åk 8 i våra grundskolor. Alla skolor hade datorer och snabba nätförbindelser, men skillnaderna mellan skolorna var påfallande stora.

Överlag var det rätt sällsynt med regelbunden användning av datateknik. I åk 8 använde ca 35 procent av eleverna i åk 8 regelbundet ny teknik i fråga om samhällsorienterande ämnen, främmande språk och modersmålet.

Som nyckelfaktorer nämndes skolledning och stödet till lärarna, alltså fortbildning. Därför ser Komonen ministeriets Osaava-satsning på systematisk och utvidgad fortbildning som ett ypperligt tillfälle att öka IKT-användningen i skolorna.

Men finns det inte en risk för att datorerna tar över i skolorna?

- Eleverna har en hel del mediekonsumtion bakom sig vid skolstarten, men bör lära sig socialt umgänge och läsa, räkna, skriva och tala - gärna ofta med datorn som en naturlig del. Inlärningen sker fortfarande mellan öronen. Skolans roll har inte ändrat, säger Christian Komonen.

Lärandet ändras

- Visserligen kan man ju debattera i all oändlighet om formellt, informellt och nonformellt lärande. Traditionellt sköter skolan det formella samtidigt som man lär sig informellt och nonformellt utanför skolan. Läroplanen innehåller ju det mesta. Det är ju och andra sidan inte helt okomplicerat att ackreditera det man lärt sig annanstans. Poängen är i alla fall att man lär sig i formella, informella och non-formella sammanhang, resonerar Komonen.

Fronter grundades år 1998 och är ursprungligen ett norskt koncept, men är sedan år 2009 en del av den internationella och börsnoterade Pearson-koncernen. Det betyder att Christian Komonen har sällskap av ca 37 000 andra Pearson-anställda. Pearson är en av världens största aktörer inom utbildningen av barn, unga och vuxna.

C-E Rusk