Nationella, obligatoriska prov i grundskolan välkomnas av Timo Lankinen, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen. Men undervisningsminister Henna Virkkunen är skeptisk.

Rankinglistor och utvärdering diskuterades i februari i Helsingfors, då föreningen Koulutustoimittajat r.f. (utbildningsjournalister) ordnade ett seminarium med anledning av föreningens 10-årsjubileum.

Medierna vill ha listor

Medierna hungrar efter att rangordna skolor och publicera krassa rankinglistor. Det var år 1994, som de allra första rankinglistorna över gymnasierna publicerades. Studentexamensnämnden (SEN) var inte särskilt pigg på att ge ut resultaten, men Helsingin sanomat lyckades efter stor möda sammanställa en lista, som tog fasta på resultaten i studentexamen. Här fanns landets ”bästa” och ”sämsta” gymnasier.

Sammanställningen väckte stor uppmärksamhet. Sedan var det tyst ett par år år innan MTV3, senare också andra medier, gav sig i kast med att mer eller mindre kontinuerligt gräva fram resultat från studentexamen.

Men i dagens värld borde ju liknande information finnas tillgänglig i elektronisk form, kan någon tycka. Men så resonerade inte SEN, utan medierna tvingades manuellt rota i informationen.

MTV3 fick nog av nämndens halsstarrighet och krävde år 2002 att resultaten i elektronisk form. SEN vägrade och sedan tog juridiken över. År 2007 konstaterade slutligen Högsta förvaltningsdomstolen, med hänvisning till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, att SEN måste lämna ut de begärda uppgifterna i elektronisk form.

Dags för grundskolan

Servicen är ingalunda gratis, utan medierna lär tvingas punga ut med tusentals euro för att få information om resultaten från studentskrivningarna.

Idag är rankinglistor över gymnasierna vardagsmat. Alltså börjar medierna rikta in uppmärksamhet på den grundläggande utbildningen. Men i grundskolorna är nationella slutprov, såsom studentexamen i gymnasiet, okända. De vore ju enkla att redovisa i form av rankinglistor.

- Jag säger nej till slutprov och nationella prov i grundskolan. Införandet av liknande prov skulle i praktiken leda till att undervisningen skulle rikta in sig på dessa. Och rankinglistor av detta skulle med tiden leda till en uppdelning i bättre och sämre skolor. Det skulle stå stick i stäv mot strävandena att upprätthålla en jämn utbildningsstandard, säger undervisningsminister Henna Virkkunen.

Timo Lankinen, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen, tänder inte heller på idén om nationella slutprov i grundskolan med åtföljande rankinglistor.

- Det är inte rätt väg. Men om man ser till behovet av kvalitetssäkring kan jag tänka mig att vi inför nationella, diagnostiska prov i grundskolan, t.ex. i åk 3,5 och 8. Det kunde handla om prov, som speglar centrala färdigheter. Föräldrarna, skolorna och staten skulle få en klar bild av läget, säger Lankinen, som emellertid är skeptisk till att medierna skulle presentera listor över resultaten i de nationella proven.

Men skepsisen kan båta föga, ifall nationella och obligatoriska nationella prov blir verklighet. Offentlighetslagstiftningen kan leda till att också grundskolor rangordnas utgående från resultaten i de nationella proven.

C-E Rusk